2024-02-282023/24:FiU26 · p.1FiUEkonomi och finans
Det kommunalekonomiska utjämningssystemet
Det kommunalekonomiska utjämningssystemet
Vad som står på spel: Utjämningssystemet avgör hur ekonomiska resurser fördelas mellan kommuner och regioner med olika förutsättningar, exempelvis glest befolkade områden, och påverkar därmed möjligheten att erbjuda likvärdig välfärd i hela landet.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om regeringen redan under den pågående översynen av det kommunalekonomiska utjämningssystemet bör få ett tillkännagivande om att arbeta för ökad likvärdighet mellan kommuner, eller om resultatet av den pågående utredningen bör avvaktas innan riksdagen uttalar sig.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet vill invänta resultatet av den pågående utredningen om hela det kommunalekonomiska utjämningssystemet innan några åtgärder vidtas och avstyrker därför motionsyrkandena.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (S, V, MP)
Reservanterna vill att regeringen, utan att föregripa den pågående utredningen av hela utjämningssystemet, arbetar för ett utjämningssystem som i större utsträckning främjar en likvärdig välfärd i hela landet, med motiveringen att skillnaderna trots den senaste reformen av kostnadsutjämningen alltjämt är för stora.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S, V, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/19/0/5 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Nej 0/92/0/14 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Nej | Nej 0/15/0/3 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Nej | Avstår 0/0/19/5 | skiljer | säkerhet: hög | uttryckligt |
| L | Nej | Ja 12/0/0/4 | skiljermot eget program | säkerhet: medel | uttryckligt |
| KD | Nej | Ja 16/0/0/3 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| M | Nej | Ja 59/0/0/9 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 61/0/0/11 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:88 av Nima Gholam Ali Pour (SD), 2023/24:249 av Kristoffer Lindberg (S), 2023/24:503 av Malin Danielsson m.fl. (L) yrkande 1, 2023/24:983 av Joar Forssell (L), 2023/24:1288 av Hanna Westerén (S), 2023/24:1358 av Lars Isacsson m.fl. (S) yrkande 1, 2023/24:2191 av Maria Stockhaus m.fl. (M), 2023/24:2211 av Johanna Hornberger och Josefin Malmqvist (båda M) yrkandena 1-4, 2023/24:2392 av Christian Carlsson (KD), 2023/24:2457 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 2 och 3, 2023/24:2480 av Helena Lindahl m.fl. (C) yrkande 12, 2023/24:2615 av Ulrika Heie och Anne-Li Sjölund (båda C) och 2023/24:2646 av Mikael Damberg m.fl. (S) yrkande 4.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om kommunala frågor. Motionerna handlar om bland annat det ekonomiska utjämningssystemet, välfärdens långsiktiga finansiering, vinster inom välfärdens verksamheter, riktade statsbidrag, kommunala tillsynsavgifter, lagen om valfrihet, villkor för aktörer inom välfärden, redovisning av hur skattemedel används, idéburna aktörer och kunskapsspridning inom kommunsektorn. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående utredningsarbete.
Motförslag
- Motförslaget vill att regeringen arbetar för ett utjämningssystem som i större utsträckning främjar en likvärdig välfärd i hela landet. (S, V, MP) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver att utjämningsgraden i det kommunala skatteutjämningssystemet höjs så att de regionalpolitiska målsättningarna nås fullt ut, och att alla kommuner och regioner ska ha likvärdiga förutsättningar att erbjuda bra skola, vård och omsorg.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver att utjämningsgraden i det kommunala skatteutjämningssystemet höjs så att de regionalpolitiska målsättningarna nås fullt ut, och att alla kommuner och regioner ska ha likvärdiga förutsättningar att erbjuda bra skola, vård och omsorg. Ett arbete för ett utjämningssystem som i högre grad främjar likvärdig välfärd i hela landet följer därför direkt av planen. Planen berör inte utskottets skäl att avvakta den pågående utredningen.
- höjd utjämningsgradavgörande»skola, vård, omsorg och service, som t.ex. räddningstjänst. Skattepolitiken ska gynna hela landet. Utjämningsgraden i kommunala skatteutjämningssystemet bör höjas så att systemet når de regionalpolitiska« (partiprogram ↗)
- likvärdiga förutsättningar»En generell välfärd betyder samtidigt att alla kommuner och landsting ska ha likvärdiga förutsättningar att erbjuda sina medborgare bra« (partiprogram ↗)
- ökad statlig omfördelning»Omfördelningen från stat till region och kommun måste öka och särskild hänsyn ska tas till de många kommuner och regioner som idag inte får ihop sin ekonomi« (valmanifest 2022 ↗)
- riktade statliga stöd»målsättningarna fullt ut. Det ska vara möjligt att ge riktade statliga« (partiprogram ↗)
Planen säger uttryckligen att skatteutjämningssystemet ska ses över så att offentlig service av hög kvalitet garanteras i hela landet, även i små kommuner med svagt befolkningsunderlag.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen säger uttryckligen att skatteutjämningssystemet ska ses över så att offentlig service av hög kvalitet garanteras i hela landet, även i små kommuner med svagt befolkningsunderlag. Motförslagets krav på ett utjämningssystem som i större utsträckning främjar likvärdig välfärd i hela landet är samma åtagande. Planen kompletterar detta med fortsatt ökade statsbidrag till kommuner och regioner.
- översyn av skatteutjämningenavgörande»För att säkra välfärden i hela landet behöver vi se över skatteutjämningssystemet, så att det garanterar offentlig service av hög kvalitet i hela landet, även i små kommuner som kämpar med sitt befolkningsunderlag.« (valmanifest 2022 ↗)
- likvärdig välfärd i hela landet»Alla invånare i hela landet ska ha likvärdig tillgång till skola, vård och omsorg.« (partiprogram ↗)
- ökade statsbidrag»Vi vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner.« (valmanifest 2022 ↗)
- mer resurser till välfärden»Öka resurserna till välfärden i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
Partiprogrammet slår fast att ett väl fungerande skattesystem ska ge likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva kommunal service i hela landet och att statliga regelverk ska fungera lika bra för små kommuner som för stora.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att ett väl fungerande skattesystem ska ge likvärdiga ekonomiska förutsättningar att bedriva kommunal service i hela landet och att statliga regelverk ska fungera lika bra för små kommuner som för stora. Välfärdstjänster ska erbjudas på lika villkor och efter behov, bland annat genom socioekonomisk viktning. Ett arbete för ett utjämningssystem som i högre grad främjar likvärdig välfärd i hela landet är därmed just planens krav.
- likvärdiga förutsättningar för kommuneravgörande»Ett väl fungerande skattesystem ska ge likvärdiga ekonomiska förutsättningar« (partiprogram ↗)
- välfärd på lika villkor»Välfärdstjänster inom vård, skola och omsorg ska« (partiprogram ↗)
- socioekonomisk resursfördelning»former av socioekonomisk viktning.« (partiprogram ↗)
- små kommuners villkor»regelverk ska fungera lika bra för små kommuner som« (partiprogram ↗)
Partiprogrammet namnger ett väl fungerande skatteutjämningssystem som ett styrmedel för att alla delar av landet ska ges likvärdiga förutsättningar.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet namnger ett väl fungerande skatteutjämningssystem som ett styrmedel för att alla delar av landet ska ges likvärdiga förutsättningar. Valmanifestet kräver att alla invånare har tillgång till en likvärdig och pålitlig välfärd oavsett var de bor och gör detta till en fråga om rättvisa. Ett arbete för ett utjämningssystem som i högre grad främjar likvärdig välfärd följer därför direkt av planen.
- fungerande skatteutjämningavgörande»Exempel på sådana styrmedel är ett väl fungerande skatteutjämningssystem« (partiprogram ↗)
- likvärdiga förutsättningar i landet»Alla delar av landet ska ges likvärdiga förutsättningar för utveckling och tillväxt.« (partiprogram ↗)
- likvärdig välfärd oavsett bostadsort»Alla invånare ska ha tillgång till en likvärdig och pålitlig välfärd oavsett var de bor, och den offentliga servicen ska finnas där när man behöver den.« (valmanifest 2022 ↗)
- rättvisa mellan landsdelar»Att hela landet ska leva är också en fråga om rättvisa.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen kräver att de ekonomiska villkoren för kommuner och regioner utjämnas med avseende på faktorer som inte går att påverka och att individer oavsett bostadsort har rätt till likvärdig kvalitet i välfärdstjänsterna.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver att de ekonomiska villkoren för kommuner och regioner utjämnas med avseende på faktorer som inte går att påverka och att individer oavsett bostadsort har rätt till likvärdig kvalitet i välfärdstjänsterna. Motförslagets krav på ett utjämningssystem som i högre grad främjar likvärdig välfärd i hela landet är samma åtagande. Planen kräver samtidigt att förutsättningarna för tillväxt stärks i hela landet.
- utjämning för opåverkbara faktoreravgörande»utjämnas med avseende på faktorer som inte går att påverka.« (partiprogram ↗)
- likvärdig välfärd oavsett bostadsort»Oavsett bostadsort har individer rätt att få likvärdig kvalitet på vården, omsorgen, socialtjänsten« (partiprogram ↗)
- statligt finansieringsansvar för likvärdighet»Vi vill skapa mer likvärdiga villkor och skatter genom att flytta finansieringsansvaret för bland annat skolan och LSS till staten.« (valmanifest 2022 ↗)
- tillväxt i hela landet»företagande, innovationer och tillväxt ska stärkas i hela landet.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen slår uttryckligen fast att systemet för kommunal utjämning ska vara statligt och utformat så att skillnader i skattekraft, befolkningsstruktur, geografiska avstånd och sociala omständigheter utjämnas, och att alla oavsett bostadsort ska få del av samhällets grundläggande rättigheter.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår uttryckligen fast att systemet för kommunal utjämning ska vara statligt och utformat så att skillnader i skattekraft, befolkningsstruktur, geografiska avstånd och sociala omständigheter utjämnas, och att alla oavsett bostadsort ska få del av samhällets grundläggande rättigheter. Motförslagets krav på ett arbete för ett utjämningssystem som i större utsträckning främjar likvärdig välfärd i hela landet är precis detta.
- statlig kommunal utjämningavgörande»Systemet för kommunal utjämning ska vara statligt och så utformat att konsekvenserna av skillnader« (partiprogram ↗)
- likvärdig välfärd oavsett bostadsort»Alla människor ska oavsett bostadsort kunna få del av« (partiprogram ↗)
- statligt stöd till svaga kommuner»Det är en statlig uppgift att stödja kommuner som« (partiprogram ↗)
- inget postkodlotteri i välfärden»Var i landet du bor ska inte avgöra vilken sjukvård du får.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen slår fast att man ska kunna känna sig trygg med att välfärden fungerar oavsett var i landet man bor och att alla har rätt till likvärdig vård, och den vill öka likvärdigheten bland annat genom tydligare statlig styrning av skolpengen.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att man ska kunna känna sig trygg med att välfärden fungerar oavsett var i landet man bor och att alla har rätt till likvärdig vård, och den vill öka likvärdigheten bland annat genom tydligare statlig styrning av skolpengen. Ett arbete för ett utjämningssystem som i högre grad främjar likvärdig välfärd ligger i linje med detta. Planen uttalar sig dock inte om utjämningssystemets utformning, och vill samtidigt att beslut fattas på lägsta effektiva nivå.
- likvärdig välfärd i hela landetavgörande»Du ska kunna känna dig trygg med att välfärden fungerar oavsett var i landet du bor.« (valmanifest 2022 ↗)
- likvärdig vård»Alla har rätt till likvärdig vård - som kan ges i rätt tid och håller hög kvalitet.« (valmanifest 2022 ↗)
- statlig styrning för likvärdighet»Öka likvärdigheten genom att införa ett gemensamt kommunalt kösystem och en tydligare statlig styrning av skolpengen« (valmanifest 2022 ↗)
- kommunalt självstyre»Det politiska systemet ska bygga på att beslut fattas på lägsta« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att alla medborgare ska ha rätt till en likvärdig välfärd och samhällsservice och att offentliga anslag ska säkerställa polis, sjukvård, skola och omsorg oavsett var i landet man bor.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att alla medborgare ska ha rätt till en likvärdig välfärd och samhällsservice och att offentliga anslag ska säkerställa polis, sjukvård, skola och omsorg oavsett var i landet man bor. Principen att hela Sverige ska leva är central. Ett utjämningssystem som i högre grad främjar likvärdig välfärd i hela landet är därför i linje med planen.
- likvärdig välfärdavgörande»medborgare skall ha rätt till en likvärdig välfärd och samhällsservice« (partiprogram ↗)
- välfärd oavsett bostadsort»Offentliga anslag ska i första hand fokuseras för att stärka välfärdens hjärta genom höjda pensioner och medel som säkerställer att polis, sjukvård, skola och omsorg oavsett var i landet man bor.« (valmanifest 2022 ↗)
- välfärd i hela landet»Sverigedemokraterna vill satsa på en stark välfärd och samhällsservice i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
- hela Sverige ska leva»Principen om att hela Sverige skall leva är mycket viktig för Sverigedemokraterna.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:FiU26)
- Betänkandets fulltext (HB01FiU26)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1043 — Vinster i välfärden av Niklas Sigvardsson m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1288 — Ö-faktor av Hanna Westerén (S)
- Motion 2023/24:1358 — En kommunpolitik för hela landet av Lars Isacsson m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1432 — Nationell bank av förebilder och framgångsprojekt av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2023/24:1495 — Etableringsfriheten i LOV av Sanne Lennström (S)
- Motion 2023/24:2002 — Statligt underhålls- och investeringsstöd för kommunala fastigheter av Sofie Eriksson m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2022 — Förbud mot vinster i välfärden av Niklas Karlsson m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2030 — Behovet av förändrade avskrivningsregler, lex Malmfälten av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2031 — Stöd till samhällsomställningen av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2118 — Tillsyn inom servicenäringen av Malin Höglund och Crister Carlsson (båda M)
- Motion 2023/24:2191 — Utredning av det kommunala utjämningssystemet av Maria Stockhaus m.fl. (M)
- Motion 2023/24:2192 — Villkor för fristående aktörer i välfärdssektorn av Maria Stockhaus m.fl. (M)
- Motion 2023/24:2198 — Tydligare redovisning av hur kommunerna använder skattepengarna av Sten Bergheden (M)
- Motion 2023/24:2211 — Reformering av det kommunala utjämningssystemet av Johanna Hornberger och Josefin Malmqvist (båda M)
- Motion 2023/24:2357 — Statsbidragsprincip av Niklas Karlsson m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2392 — Rättvisare skatteutjämningssystem av Christian Carlsson (KD)
- Motion 2023/24:2457 — Livskraft och framtidstro i Sveriges landsbygder av Muharrem Demirok m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2480 — Skatter för företagande och tillväxt av Helena Lindahl m.fl. (C)
- Motion 2023/24:249 — Välfärdens långsiktiga finansiering av Kristoffer Lindberg (S)
- Motion 2023/24:2615 — Översyn av det kommunala utjämningssystemet av Ulrika Heie och Anne-Li Sjölund (båda C)
Källa: Sveriges riksdag