2023-03-082022/23:TU4 · p.19TUTransport och infrastruktur
Myndighetsstrukturen inom transportområdet
Myndighetsstrukturen för transportinfrastruktur – bör Trafikverket delas?
Vad som står på spel: Vem som ansvarar för att sköta och utveckla vägar och järnvägar påverkar hur snabbt underhåll utförs och hur skattemedel används. En omorganisation skulle beröra Trafikverkets anställda och alla som är beroende av väl fungerande transportinfrastruktur.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om regeringen bör tillsätta en utredning om att dela upp Trafikverket i ett separat väg- och banverk, eller om den nuvarande sammanhållna myndighetsstrukturen ska behållas.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionen och vill behålla den nuvarande sammanhållna myndighetsstrukturen. Man konstaterar att Riksrevisionen återkommande har pekat på brister hos Trafikverket, men utgår från att regeringen följer upp myndighetens ändamålsenlighet och effektivitet, och ser inte skäl att nu vidta någon åtgärd.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 50 (SD)
Reservanten (SD) vill att en utredning tillsätts om att dela upp Trafikverket i ett väg- och ett banverk. Sedan sammanslagningen 2010 har personalstyrkan ökat med 46 procent, vilket reservanten ser som ett tecken på att specialiserad kompetens för väg respektive järnväg har gått förlorad och att sammanslagningen inte gett den effektivisering som utlovades.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 50 från SD.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Ja | Ja 21/0/0/3 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| S | Ja | Ja 91/0/0/16 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| MP | Nej | Ja 15/0/0/3 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| C | Ja | Ja 21/0/0/3 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 16/0/0/3 | skiljer | säkerhet: låg | härlett |
| M | Nej | Ja 57/0/0/11 | skiljer | säkerhet: låg | härlett |
| SD | Ja | Nej 0/64/0/9 | skiljer | säkerhet: låg | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motion 2022/23:1011 av Patrik Jönsson m.fl. (SD).
Riksdagens beslut: Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om nationell planering av infrastrukturen för 2022-2033. Med anledning av ett yrkande i en följdmotion till skrivelsen riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att säga nej till att bygga höghastighetsjärnväg. Med anledning av yrkanden i två motioner från allmänna motionstiden 2022 riktade riksdagen ytterligare ett tillkännagivande till regeringen, om att etappmålet för växthusgasutsläppen från inrikes transporter bör ligga fast. Det är viktigt att hanteringen av förorenade områden och arbetet med att minska infrastrukturens negativa påverkan på naturmiljön och kulturlandskapet fortsätter, och att takten i transportsektorns omställning till fossilfrihet ökar. Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2022 om olika infrastrukturfrågor som handlar om exempelvis vägar och järnvägar. Riksdagen ansåg bland annat att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
Motförslag
- Motförslaget vill att alla trafikslag inkluderas i en heltäckande transport- och infrastrukturplanering med ökat fokus på godsjärnvägen och industrins behov. (SD) — Reservation 50
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen säger ingenting om myndighetsstrukturen inom transportområdet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen säger ingenting om myndighetsstrukturen inom transportområdet. Det närmaste åtagandet är att staten ska öka sin kontroll över infrastrukturen och ta ett större ansvar för utbyggnaden, vilket talar för ett sammanhållet statligt ansvar snarare än för att dela upp myndigheten. Planens intresse för kompetensförsörjning kan tala i motsatt riktning, men utgör inget stöd för en uppdelning.
- samlat statligt infrastrukturansvaravgörande»Staten måste öka sin kontroll över infrastruktur och resurser som behövs för att genomföra klimatomställningen« (valmanifest 2022 ↗)
- större statligt ansvar»Utbyggnaden av transportinfrastruktur och fiber går alldeles för sakta, staten behöver gå in och ta ett större ansvar för utbyggnaden« (valmanifest 2022 ↗)
- aktiv statlig politik»mer aktiv statlig industri- och landsbygdspolitik« (partiprogram ↗)
flags: utanför planens område
Planen säger inget om myndighetsstrukturen på transportområdet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen säger inget om myndighetsstrukturen på transportområdet. Dess linje är massiva investeringar i både ny och befintlig järnväg och en samlad statlig närvaro i hela landet, inte omorganisation av förvaltningen; närmast liggande princip är att förvaltningen ska styras av professionalitet och att resurser går till verksamhet snarare än nya strukturer. Därmed ger planen inget stöd för att utreda en uppdelning.
- massiva järnvägsinvesteringaravgörande»Genom massiva investeringar i både ny och befintlig järnväg kommer fler att kunna resa klimatsmart med tåg.« (valmanifest 2022 ↗)
- satsningar på väg och järnväg»satsningar på utbyggd kollektivtrafik, vägar och järnvägar, både för att gynna utvecklingen« (partiprogram ↗)
- samlad statlig närvaro»Staten ska finnas närvarande i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen säger inget om myndighetsstrukturen inom transportområdet.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen säger inget om myndighetsstrukturen inom transportområdet. Närmast liggande principer är att järnvägssystemet behöver ses över för att fungera långsiktigt och partiets skepsis mot storskaliga, centralstyrda strukturer. Utifrån dessa principer kan en utredning om att dela upp myndigheten i ett väg- och ett banverk stödjas, men underlaget är svagt.
- översyn av järnvägssystemetavgörande»återregleras för att få ett optimalt och långsiktigt« (partiprogram ↗)
- skepsis mot storskalighet»Storskaliga strukturer inom privat och offentlig« (partiprogram ↗)
flags: planen saknar ställningstagande om myndighetsorganisation
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen säger ingenting om myndighetsstrukturen inom transportområdet.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen säger ingenting om myndighetsstrukturen inom transportområdet. Där den berör frågan är receptet ett annat än en uppdelning i två verk: makt och inflytande över infrastrukturpolitiken ska decentraliseras regionalt, och statens stuprörstänkande överbryggas, medan myndigheter ska samverka. Planen kräver att staten gör sitt uppdrag effektivt, men den ger inget stöd för just en utredning om att dela myndigheten, varför ställningstagandet är svagt underbyggt.
- regional decentralisering av infrastrukturavgörande»Genom att decentralisera makt och inflytande i frågor som arbetsmarknads-, infrastruktur- och tillväxtpolitik kan invånarna regionalt få råda över viktiga framtidsfrågor.« (partiprogram ↗)
- myndigheter ska samverka»Statliga myndigheter måste samverka och arbeta marksnålt när man tar ny mark i anspråk för väg, tåg, el, etc.« (valmanifest 2022 ↗)
- effektiv statsförvaltning»se till att staten gör det den är till för, så effektivt och rättssäkert som möjligt« (partiprogram ↗)
Planen säger inget om myndighetsstrukturen på transportområdet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen säger inget om myndighetsstrukturen på transportområdet. Närmast liggande principer är kravet på leverans i järnvägen, att tågen ska gå i tid och att flaskhalsar byggs bort, samt planens vilja att skilja myndighetsuppdrag från utförarroll där organisationen brister. Utifrån detta talar planen svagt för att en uppdelning som stärker specialistkompetensen utreds.
- leverans i järnvägenavgörande»Vi vill bygga bort järnvägsnätets flaskhalsar och så att tågen går i tid här och nu i stället för att lägga hundratals miljarder på en höghastighetsjärnväg som inte är klar ens om 20 år.« (valmanifest 2022 ↗)
- tydliga myndighetsuppdrag»Arbetsförmedlingens myndighetsuppdrag ska tydligt skiljas från utförarrollen.« (partiprogram ↗)
- infrastruktur prioriteras»Sverige behöver fortsatt stora investeringar i infrastruktur.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen säger inget om myndighetsstrukturen inom transportområdet.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen säger inget om myndighetsstrukturen inom transportområdet. Dess närmast liggande åtaganden är att utvärdering, kostnadsuppföljning och kvalitetskontroll är viktiga politiska uppgifter och att samhällsplaneringen ska präglas av en strävan mot decentralisering, samtidigt som valmanifestet prioriterar att eftersatta vägar rustas. Att utreda en uppdelning för att säkra specialistkompetens är förenligt med detta.
- utvärdering och uppföljningavgörande»Utvärdering, kostnadsuppföljning och kvalitetskontroll är därför viktiga politiska uppgifter.« (partiprogram ↗)
- strävan mot decentralisering»Samhällsplaneringen ska präglas av en målmedveten strävan mot ett decentraliserat samhälle.« (partiprogram ↗)
- rusta eftersatta vägar»Miljardsatsning för att rusta eftersatta vägar i hela landet - istället för att bygga dyra höghastighetståg.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen har inget åtagande om just transportmyndighetens organisation, men den använder genomgående myndighetsorganisation som verktyg för effektivitet: ett effektiviseringskansli ska gå igenom alla myndigheters ekonomi, polisens uppdrag ska renodlas och en ny viltmyndighet inrättas.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen har inget åtagande om just transportmyndighetens organisation, men den använder genomgående myndighetsorganisation som verktyg för effektivitet: ett effektiviseringskansli ska gå igenom alla myndigheters ekonomi, polisens uppdrag ska renodlas och en ny viltmyndighet inrättas. Staten ska vara stark där den måste vara stark och prioritera sitt grunduppdrag. Att utreda en uppdelning i väg- respektive banverk för att värna specialistkompetens ligger i linje med detta.
- effektivare myndigheteravgörande»Inrätta ett effektiviseringskansli som ska gå inom alla myndigheters ekonomi för att frigöra resurser till försvaret« (valmanifest 2022 ↗)
- renodlade myndighetsuppdrag»Renodla Polisens uppdrag med fokus på att upptäcka, utreda och klara upp brott« (valmanifest 2022 ↗)
- ny myndighetsstruktur vid behov»Inrätta en ny viltmyndighet« (valmanifest 2022 ↗)
- fokus på grunduppdraget»Den prioriterar sitt grunduppdrag« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens uttryckliga linje för myndighetsstrukturen är att slå samman myndigheter och skära bort administration och byråkrati, inte att dela upp en befintlig myndighet i två.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens uttryckliga linje för myndighetsstrukturen är att slå samman myndigheter och skära bort administration och byråkrati, inte att dela upp en befintlig myndighet i två. Planens mål på transportområdet är upprustning av väg och järnväg, och en ny myndighetsdelning riskerar i stället nya administrativa kostnader. Planen uttalar sig om just myndigheternas effektivitet, som utskottet hänvisar till.
- slå samman myndigheteravgörande»Stoppa slöseriet inom myndigheterna och slå samman myndigheter« (valmanifest 2022 ↗)
- minskad administration»onödiga kostnader för administration och byråkrati« (valmanifest 2022 ↗)
- minimum av byråkrati»respekt för skattebetalarnas pengar och strävan efter ett minimum av byråkrati« (partiprogram ↗)
- upprustat väg- och järnvägsnät»Rusta upp väg- och järnvägsnätet i hela landet« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2022/23:TU4)
- Betänkandets fulltext (HA01TU4)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2022/23:1011 — Uppdelning av Trafikverket i ett banverk och ett vägverk av Patrik Jönsson m.fl. (SD)
- Motion 2022/23:1014 — Ett konkurrenskraftigt svenskt väginfrastruktursystem av Thomas Morell m.fl. (SD)
- Motion 2022/23:1015 — En konkurrenskraftig svensk sjöfart av Jimmy Ståhl m.fl. (SD)
- Motion 2022/23:1016 — En konkurrenskraftig svensk järnväg av Patrik Jönsson m.fl. (SD)
- Motion 2022/23:102 — Infrastruktur i Västmanland av Mikael Damsgaard och Caroline Högström (båda M)
- Motion 2022/23:1028 — Pånyttfödelse för det nordiska samarbetet av Johan Hultberg (M)
- Motion 2022/23:1030 — Infrastruktur i Fyrbodal av Johan Hultberg (M)
- Motion 2022/23:1038 — Järnvägen för framtidens resor, tillväxt och jobb av Johan Büser (S)
- Motion 2022/23:1045 — Enskilda vägar av Anna-Belle Strömberg och Malin Larsson (båda S)
- Motion 2022/23:1066 — Byggandet av Sydostlänken av Camilla Brunsberg (M)
- Motion 2022/23:1067 — Stärkt infrastruktur i Blekinge av Camilla Brunsberg (M)
- Motion 2022/23:1089 — Sprinklers i Södra länken i Stockholm av Alexandra Anstrell (M)
- Motion 2022/23:1100 — Dubbelspårig järnväg mellan Oslo och Göteborg av Ann-Sofie Alm (M)
- Motion 2022/23:1114 — Sista etappen av vägförbättrande ombyggnation av väg 181 av Ingemar Kihlström (KD)
- Motion 2022/23:112 — Beräkningsgrunder för infrastrukturmedel av Saila Quicklund (M)
- Motion 2022/23:1120 — Nordiskt samarbete av Catarina Deremar m.fl. (C)
- Motion 2022/23:1123 — Den svenska basindustrin av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)
- Motion 2022/23:1124 — En hållbar besöksnäring av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)
- Motion 2022/23:113 — Upprustning av inlandsbanan av Saila Quicklund (M)
- Motion 2022/23:1154 — Fast förbindelse Göteborg-Öckerö av Dennis Dioukarev och Jimmy Ståhl (båda SD)
Källa: Sveriges riksdag