Jämställdhetspolitikens mål m.m.

Planen slår fast att arbetsmarknaden är könssegregerad med sämre löner och villkor i kvinnodominerade yrken, att fler kvinnor arbetar deltid och att Sverige har Nordens högsta andel fattigpensionärer, oftast kvinnor. Den kräver en strategi för att sluta inkomstklyftan mellan kvinnor och män. En bred genomlysning av kvinnors ekonomiska ställning ligger därmed i linje med planens problembeskrivning och krav.

• könssegregerad arbetsmarknadavgörande»Den svenska arbetsmarknaden är könssegregerad. Löner och arbetsvillkor i kvinnodominerade yrken är sämre än i mansdominerade.« (partiprogram ↗)
• strategi mot inkomstklyftan»Att sluta inkomstklyftan mellan kvinnor och män kräver såväl en strategi för att sluta löneklyftan och en förstärkning av arbetslöshets« (partiprogram ↗)
• deltid ger lägre inkomster»Inkomstskillnaden beror även på att fler kvinnor än män arbetar deltid« (partiprogram ↗)
• kvinnors låga pensioner»Sverige har högst andel fattigpensionärer av de nordiska länderna, oftast är det kvinnor som drabbas av orättvisan.« (valmanifest 2022 ↗)

Partiprogrammet slår fast att könsmaktsordningen ger kvinnor lägre inkomster och att kvinnor och män måste få lika rätt till egen försörjning; valmanifestet konstaterar att särskilt kvinnor har för låga pensioner efter ett helt yrkesliv. En bred genomlysning av kvinnors ekonomiska ställning är ett medel för de åtagandena. Planen begär däremot ingen ny utredning i sig.

• ojämlika livsvillkor mellan könenavgörande»underordning mellan könen som skapar ojämlika livsvillkor för kvinnor och män.« (partiprogram ↗)
• kvinnors låga pensioner»Alltför många pensionärer som har arbetat ett helt yrkesliv, särskilt kvinnor, har för låga pensioner.« (valmanifest 2022 ↗)
• lika rätt till egen försörjning»Män och kvinnor måste få lika rätt till egen försörjning och ett utvecklande yrkesliv.« (partiprogram ↗)
• feministiskt parti»Med denna grundsyn är socialdemokratin ett feministiskt parti.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att lönerna i kvinnodominerade yrken höjs till mansdominerade yrkens nivå, att osakliga löneskillnader upphör och att kvinnors livsinkomster ska matcha männens. En bred genomlysning av kvinnors ekonomiska ställning är ett underlag för just dessa åtaganden. Att en utredning behövs sägs inte uttryckligen, därav härledning.

• jämställda löneravgörande»höja lönerna i kvinnodominerade yrken till samma nivåer som i mansdominerade yrken med motsvarande ansvar och utbildningskrav.« (valmanifest 2022 ↗)
• inga osakliga löneskillnader»Osakliga löneskillnader ska inte förekomma och yrkens status och lönebild ska inte vara beroende av könsmönster.« (partiprogram ↗)
• jämna livsinkomster»I vårt nya gröna folkhem kan kvinnor leva gott på ålderns höst när livsinkomsterna matchar männens.« (valmanifest 2022 ↗)
• trygga villkor i kvinnoyrken»Det är också viktigt att åstadkomma rimliga arbetsvillkor och trygga anställningsformer i det som i dag är kvinnodominerade branscher.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen gör större ekonomisk jämställdhet till ett uttalat mål och beskriver problemen i just de termer motförslaget använder: kvinnor äger hälften så mycket som män, lönegapet sluts först 2041 och kvinnodominerade yrken undervärderas. En bred genomlysning av kvinnors ekonomiska ställning tjänar det målet. Planen kräver dock åtgärder snarare än en ny utredning, varför stödet är härlett.

• ekonomisk jämställdhet som målavgörande»Vi ska dessutom leda Sverige till större ekonomisk jämställdhet.« (valmanifest 2022 ↗)
• kvarstående ekonomiska klyftor»Kvinnor äger hälften så mycket som män, och i dagens takt kommer lönegapet att slutas först 2041. Kvinnodominerade yrken undervärderas och kvinnor tar större ansvar för familj och hem.« (valmanifest 2022 ↗)
• uppvärdera kvinnodominerade yrken»Vi vill uppvärdera statusen för kvinnodominerande yrken och förbättra arbetsvillkoren inom offentlig sektor, bland annat genom karriärtjänster och rätt till kompetensutveckling.« (valmanifest 2022 ↗)
• feministisk grundhållning»Centerpartiet är ett feministiskt parti, som utmanar och bryter rådande maktförhållanden och kollektiva orättvisor.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen gör skillnaden i ekonomisk makt mellan kvinnor och män till en central jämställdhetsfråga och konstaterar att Sverige inte är ett jämställt land. En bred genomlysning av kvinnors ekonomiska ställning är ett kunskapsunderlag för just det åtagandet. Planen pekar dessutom själv ut löneskillnader och kvinnors lägre tjänstepension som problem som ska åtgärdas.

• ekonomisk jämställdhetavgörande»Skillnaden i ekonomisk makt mellan kvinnor och män är en central jämställdhetsfråga.« (partiprogram ↗)
• jämställda löner»Vi vill öka trycket på arbetsgivare att erbjuda jämställda löner och villkor« (valmanifest 2022 ↗)
• pensionsgapet»En ojämställd arbetsmarknad gör att kvinnor oftast har mycket lägre tjänstepension än män« (valmanifest 2022 ↗)
• kvarstående ojämställdhet»Sverige är inte ett jämställt land.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen pekar ut osakligt motiverade löneskillnader mellan kvinnor och män som ett tecken på bristande jämställdhet och kräver att traditionellt kvinnliga yrkesområden värderas lika högt som manliga. Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra alla politikområden, och pensionssystemet får inte missgynna den som minskat sitt förvärvsarbete. En bred genomlysning av kvinnors ekonomiska ställning tjänar dessa åtaganden.

• osakliga löneskillnaderavgörande»Ett tecken på bristande jämställdhet är osakligt motiverade löneskillnader mellan kvinnor och män.« (partiprogram ↗)
• likvärdig värdering av kvinnoyrken»Traditionellt kvinnliga yrkesområden som vård, omsorg och undervisning« (partiprogram ↗)
• jämställdhet i all politik»Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra alla politikområden.« (partiprogram ↗)
• rättvisa pensionsvillkor»minskat förvärvsarbetande under småbarnsåren inte missgynnar den ena föräldern.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planens väg till ekonomisk jämställdhet är konkreta åtgärder nu — ökad självförsörjning och egenmakt, borttaget flerbarnstillägg från fjärde barnet och mindre ofrivilligt deltidsarbete — inte en ny bred statlig genomlysning. Programmet slår dessutom fast att målet är större livschanser och inte krav på exakta eller statiska utfall, vilket är den utredningens utgångspunkt.

• självförsörjning ger jämställdhetavgörande»Ökad självförsörjning ger ökad egenmakt.« (valmanifest 2022 ↗)
• livschanser före utfallsmål»och medlet är större livschanser, inte krav på exakta eller« (partiprogram ↗)
• konkreta reformer för egenmakt»Avskaffa flerbarnstillägget från och med barn fyra så att inte kvinnor i stora familjer fastnar i hemmet« (valmanifest 2022 ↗)
• åtgärder framför utredning»Minska det ofrivilliga deltidsarbetet« (valmanifest 2022 ↗)

Planen gör själv motförslagets diagnos: lönebilden i kvinnodominerade yrken är låg, arbetsvillkoren dåliga och inkomstgapet mellan kvinnor och män blir störst som pensionär, varför pensionssystemet behöver mer jämställda förutsättningar. En bred genomlysning av kvinnors ekonomiska ställning ligger därför i planens riktning. Samtidigt är planen skeptisk till utfallsinriktad jämställdhetspolitik och till nya utredningskostnader, varför säkerheten är låg.

• låga löner i kvinnoyrkenavgörande»I kvinnodominerade yrken är lönebilden generellt och i synnerhet i de offentligt anställda tämligen låg.« (valmanifest 2022 ↗)
• inkomstgap vid pension»Det kan även konstateras att inkomstgapet mellan män och kvinnor blir som allra störst när de blir pensionärer.« (valmanifest 2022 ↗)
• jämställda pensioner»Verka för mer jämställda förutsättningar till bra pension« (valmanifest 2022 ↗)
• individperspektiv»Riktig jämställdhet nås inte genom att vidta politiska åtgärder för att på gruppnivå skapa samma utfall mellan män och kvinnor, utan genom att ta krafttag mot samhällsfenomen som begränsar den enskilde.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.