Föreningsfrihet

Planen räknar föreningsfriheten till den politiska demokratins viktigaste byggstenar och kräver att fackliga organisationer ska vara självständiga i förhållande till staten och de politiska partierna. Motförslaget vill förtydliga att fria föreningar själva avgör medlemskap utan statlig inblandning, vilket ligger i linje med denna självständighetsprincip. Planen uttalar sig dock inte om lagreglering av uteslutningar, varför slutsatsen är härledd.

• självständiga organisationeravgörande»De fackliga organisationerna ska vara självständiga i förhållande till« (partiprogram ↗)
• föreningsfrihet som grundbult»föreningsfriheten, yttrande- och tryckfriheten, offentlighetsprincipen« (partiprogram ↗)
• starka folkrörelser»starka och självständiga folkrörelser« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen ser ett starkt och levande civilsamhälle som demokratins underbyggnad och kräver att samhällsarbetet bygger på respekt för medborgarnas egna organisationer. Fria sammanslutningar, folkrörelser och ideella föreningar lyfts fram som bärande för demokratin. Att förtydliga föreningars rätt att själva avgöra medlemskap enligt egna stadgar ligger därmed i planens linje.

• civilsamhället bär demokratinavgörande»Ett starkt och levande civilsamhälle är demokratins underbyggnad.« (partiprogram ↗)
• respekt för egna organisationer»medborgarnas eget engagemang och medborgarnas egna organisationer« (partiprogram ↗)
• fria sammanslutningars roll»Men också andra fria sammanslutningar, folkrörelser, ideella föreningar« (partiprogram ↗)

Planen säger inget om föreningars rätt att besluta om medlemskap. Närmast liggande åtaganden är den frihetliga grundsynen, att ett starkt och självorganiserat föreningsliv ska främjas och att frivilligsektorn ska stödjas utan statlig styrning, vilket talar för att förtydliga föreningsfriheten. Slutsatsen är härledd ur allmänna principer och begränsas av att all diskriminering ska motverkas.

• starkt självorganiserat föreningslivavgörande»Vi vill främja ett starkt föreningsliv och självorganisering i varje stadscentrum.« (partiprogram ↗)
• frihetligt perspektiv på politiken»Den gröna rörelsen står för ett frihetligt perspektiv« (partiprogram ↗)
• stöd till frivilligsektorn»Politiken bör på olika vis synliggöra, stödja och« (partiprogram ↗)
• diskriminering ska motverkas»Alla former av diskriminering ska motverkas.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet gör föreningsfriheten till en orubblig princip och slår fast att civilsamhället ska ha en självständig roll och att politikens uppgift är att riva hinder för det. Att förtydliga fria föreningars rätt att själva avgöra medlemskap följer av den självständigheten. Planen ger inget stöd för att staten ska styra föreningars interna stadgetillämpning.

• orubblig föreningsfrihetavgörande»Yttrandefrihet, religionsfrihet och föreningsfrihet är därför orubbliga« (partiprogram ↗)
• civilsamhällets självständighet»Det civila samhället, människornas frivilliga organisering, är en fundamental del av varje väl fungerande demokrati« (partiprogram ↗)
• riv hinder för föreningslivet»Politikens uppgift är att riva hinder och röja väg för denna utvecklingskraft.« (partiprogram ↗)
• fria val och självbestämmande»Alla ska kunna bestämma över sina egna liv genom egna och fria val.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att det offentliga ska respektera civilsamhällets oberoende och att det alltid är den enskilda människan som avgör vilka gemenskaper hon vill tillhöra. En sund skepsis mot ökade offentliga maktanspråk hör till liberalismens kärna. Att förtydliga fria föreningars rätt att själva avgöra medlemskap ligger därmed i linje med planen.

• respekt för civilsamhällets oberoendeavgörande»Det offentliga ska i sin samverkan med civilsamhället respektera« (partiprogram ↗)
• individen väljer gemenskap»människan som avgör vilka gemenskaper man vill tillhöra och känna delaktighet med« (partiprogram ↗)
• skepsis mot offentlig makt»sund skepsis mot ökade offentliga maktanspråk« (partiprogram ↗)
• goda villkor för föreningslivet»Politiken ska bidra till att det civila samhället ges goda förutsättningar.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet varnar uttryckligen för att samhällets sårbarhet ökar när det offentliga tar över det civila samhällets uppgifter och kräver att stödet respekterar gemenskapernas eget kompetensområde. Föreningsfriheten lyfts fram som avgörande för en levande demokrati. Motförslagets krav på att fria föreningars rätt att själva avgöra medlemskap förtydligas följer därmed av planens syn på naturliga gemenskapers självbestämmande.

• civilsamhällets självständighetavgörande»När det offentliga genom lagstiftning, skatter, incitament eller pålagor tar över det civila samhällets uppgifter ökar hela samhällets sårbarhet.« (partiprogram ↗)
• stark föreningsfrihet»samt anonymitetsskyddet, liksom för mötes- och föreningsfriheten, är av stor vikt för en levande demokrati.« (partiprogram ↗)
• gemenskapernas kompetensområde»detta stöd måste också respektera de enskilda människornas rättigheter och gemenskapernas eget kompetensområde.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Dokumenten slår fast att starka självständiga institutioner och en pluralism av samhällssfärer är en nödvändig maktbalans, och att grundlagen ska ge ett tydligt och praktiskt skydd för fri- och rättigheter. Föreningarnas rätt att själva avgöra medlemskap är en sådan självständighet gentemot staten. Motförslagets krav på förslag som stärker föreningsfriheten följer därmed av planens principer.

• självständiga samhällssfäreravgörande»Starka självständiga institutioner och en pluralism av samhällssfärer ger en viktig maktbalans i samhället.« (partiprogram ↗)
• tydlig rättighetskatalog»Vår svenska grundlag ska ha en tydlig katalog av fri- och rättigheter.« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt rättighetsskydd»Stärka domstolarnas oberoende och skyddet för medborgarnas fri- och rättigheter« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet slår fast att statens uppgift gentemot den ideella sektorn är att stödja den utan att i alltför hög grad begränsa dess handlingsfrihet, och räknar föreningsfriheten till demokratins nödvändiga inslag. Motförslagets krav på att fria föreningars rätt att själva avgöra medlemskap förtydligas följer av detta. Valmanifestet vill dessutom förstärka grundlagens rättighetsskydd och normprövningen.

• ideella sektorns handlingsfrihetavgörande»Precis som i fallet med familjerna består statens och kommunernas primära uppgift i att lyfta fram och stödja den ideella sektorn utan att i alltför hög grad begränsa dess handlingsfrihet.« (partiprogram ↗)
• föreningsfrihet som demokratigrund»yttrandefrihet, tryckfrihet, mötesfrihet, föreningsfrihet och rättstrygghet är helt nödvändiga inslag« (partiprogram ↗)
• stärkt grundlagsskydd»Förstärka grundlagens rättighetsskydd vad gäller yttrandefrihet, äganderätt och frihet från religion« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt normprövning»Öka möjligheten till normprövning i grundlagen« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.