2023-04-192022/23:AU7 · p.5AUArbetsmarknad
Jämställdhet i arbetslivet m.m.
Jämställdhet i arbetslivet - lönegap, kvotering och positiv särbehandling
Vad som står på spel: Hur frågor om lika lön, kvotering och könsfördelning i yrken som jordbruk och byggbranschen hanteras påverkar kvinnors och mäns ekonomiska villkor och karriärmöjligheter under hela yrkeslivet.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om ytterligare statliga utredningar och åtgärder, bland annat om kvotering och positiv särbehandling på grund av kön och om kvinnors villkor i särskilda branscher, behövs för att minska löneskillnaderna och öka jämställdheten i arbetslivet, eller om pågående arbete och gällande regler räcker.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker samtliga motioner. När det gäller lönegapet mellan kvinnor och män hänvisar utskottet till att arbetsgivarnas lagstadgade lönekartläggningar, ett utredningsförslag om bättre efterlevnad av reglerna om aktiva åtgärder som nu bereds i Regeringskansliet, Medlingsinstitutets löneanalyser och ett kommande EU-direktiv om lönetransparens redan är verktyg för att komma till rätta med problemet, och ser därför inte skäl för ett tillkännagivande. I frågan om kvotering och positiv särbehandling anser utskottet att den nuvarande, av diskrimineringslagen tillåtna, positiva särbehandlingen är en väl avvägd ordning som inte bör ändras. När det gäller könsskillnader i branscher som jordbruk och byggsektorn hänvisar utskottet till pågående uppdrag om könsskillnader i utbildningsval och anser inte att ytterligare initiativ behövs.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 11 (SD)
Reservationen (SD) vill att regeringen avvecklar alla former av kvotering och positiv särbehandling på grund av kön inom offentlig verksamhet, eftersom sådan särbehandling enligt reservanterna sätter grupptillhörighet före individen. Reservationen vill också att effekterna av de årliga lönekartläggningarna regelbundet utvärderas och att regeringen vidtar åtgärder - som fler heltidsanställningar, höjda garantipensioner och höjt underhållsstöd - för ökad ekonomisk jämställdhet mellan könen, samt att det utreds om kvinnor och män har lika möjligheter att bli jordbrukare, eftersom det enligt reservanterna finns för lite kunskap om orsakerna till att så få kvinnor arbetar som jordbrukare.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 11 från SD.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Ja | Ja 21/0/0/3 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| S | Ja | Ja 93/0/0/14 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Ja | Avstår 0/0/16/2 | skiljer | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Nej | Avstår 0/0/21/3 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | skiljer | säkerhet: låg | härlett |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| M | Nej | Ja 59/0/0/9 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Nej | Nej 0/64/0/9 | lika | säkerhet: hög | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2022/23:852 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 15, 2022/23:909 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 21 och 22, 2022/23:957 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkandena 1 och 6, 2022/23:985 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 33, 2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 24 och 41-43 samt 2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 9 och 12.
Riksdagens beslut: Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att införa en nollvision för våld i nära relationer. Uppmaningen kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering Riksdagen sa nej till förslag i övriga motioner bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar exempelvis om tillsättande av utredningar på jämställdhetspolitikens område, om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och mot hedersrelaterat våld och förtryck, om åtgärder för jämställdhet i arbetslivet och om olika initiativ för att motverka diskriminering i samhället.
Motförslag
- Motförslaget vill att alla former av kvotering och positiv särbehandling på basis av kön avvecklas inom offentlig verksamhet och att en utredning genomförs om möjligheterna att bli jordbrukare för kvinnor och män. (SD) — Reservation 11
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen bygger på att kvinnors underordning är strukturell och att en utvidgning av kvinnors makt och inkomster nödvändigtvis innebär en inskränkning för män.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen bygger på att kvinnors underordning är strukturell och att en utvidgning av kvinnors makt och inkomster nödvändigtvis innebär en inskränkning för män. Att avveckla all kvotering och positiv särbehandling går därför emot planens feministiska strategi. Planens verktyg är i stället årliga lönekartläggningar, lagfäst rätt till heltid och att lönerna i kvinnodominerade branscher får öka snabbare — delar som ligger nära motförslagets övriga krav.
- omfördelning av makt mellan könenavgörande»En utvidgning av kvinnors makt, inflytande, utrymme och inkomster kommer att innebära en inskränkning för män.« (partiprogram ↗)
- höjda löner i kvinnoyrken»För att komma tillrätta med den strukturella undervärderingen av kvinnors arbete, måste lönerna i de kvinnodominerade branscherna framöver kunna öka snabbare än i de mansdominerade.« (partiprogram ↗)
- individualiserad föräldraförsäkring och heltid»Strategiskt viktiga reformer för att öka jämställdheten både i familjelivet och på arbetsmarknaden är en individualiserad föräldraförsäkring och en stärkt lagfäst rätt till heltid, med möjlighet till avtalad deltid.« (partiprogram ↗)
- årliga lönekartläggningar»Krav ska ställas på arbetsköparna att genomföra årliga lönekartläggningar vilka kan bidra till att uppmärksamma diskriminering.« (partiprogram ↗)
Motförslagets bärande krav är att avveckla all kvotering och positiv särbehandling på grund av kön, med argumentet att grupptillhörighet inte får gå före individen.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslagets bärande krav är att avveckla all kvotering och positiv särbehandling på grund av kön, med argumentet att grupptillhörighet inte får gå före individen. Det strider mot partiprogrammets analys av könsmaktsordningen som en strukturell över- och underordning som kräver medvetna åtgärder, och mot att partiet uttalat är feministiskt. Delar av motförslaget - fler heltidsanställningar - stöds däremot av planen, men det avgörande kravet avvisas.
- könsmaktsordningen som strukturavgörande»En tydlig maktstruktur är det som kallas könsmaktsordningen« (partiprogram ↗)
- feministiskt parti»Med denna grundsyn är socialdemokratin ett feministiskt parti.« (partiprogram ↗)
- aktiv jämlikhetspolitik»Jämlikhetspolitik måste riktas mot alla former av över- och underordning, och dessa måste« (partiprogram ↗)
- fler heltidsanställningar»Vi vill att välfärden ska gå före och att fler ska kunna arbeta heltid i fasta jobb.« (valmanifest 2022 ↗)
Motförslagets bärande krav är att all kvotering och positiv särbehandling på grund av kön avvecklas.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslagets bärande krav är att all kvotering och positiv särbehandling på grund av kön avvecklas. Planen säger tvärtom att könskvotering behövs för att uppnå jämställdhet och att feminismen måste gå längre, vilket också träffar utskottets skäl om att nuvarande ordning är väl avvägd. Delkraven om fler heltider och höjd garantipension stöds däremot av planen.
- kvotering behövsavgörande»Könskvotering till bolagsstyrelser behövs för att uppnå jämställdhet.« (partiprogram ↗)
- feminismen ska gå längre»Feminismen har inte alls gått för långt, som vissa påstår. Tvärtom, den måste gå längre.« (valmanifest 2022 ↗)
- rätt till heltid»Anställda inom offentligt finansierad verksamhet ska ha rätt till heltid med möjligheten att gå ner till deltid.« (partiprogram ↗)
- höjd garantipension»höja garantipensionen och reformera pensionssystemet med syfte att höja pensionerna, mest för de med de lägsta pensionerna.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planens liberala grundsyn är att människor ska behandlas som de individer de är och inte utifrån kön eller grupptillhörighet, vilket talar mot kvotering och positiv särbehandling i offentlig verksamhet.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens liberala grundsyn är att människor ska behandlas som de individer de är och inte utifrån kön eller grupptillhörighet, vilket talar mot kvotering och positiv särbehandling i offentlig verksamhet. Samtidigt driver planen ekonomisk jämställdhet genom höjda pensioner för dem med låga inkomster och främjande av kvinnors företagande, inklusive i de gröna näringarna. Motförslagets paket ligger därmed i linje med planen.
- individen före grupptillhörighetavgörande»I ett liberalt samhälle behandlas vi utifrån de individer vi är, inte utifrån vilket kön« (partiprogram ↗)
- grupptillhörighet ska inte styra»Varje individ har rätt att skapa sin egen identitet.« (partiprogram ↗)
- höjda pensioner för låga inkomster»Sveriges pensionärer ska ha god trygghet, nu och många år framöver. Därför bidrog Centerpartiet till en stor höjning av pensionerna, särskilt för dem med lägre inkomster.« (valmanifest 2022 ↗)
- kvinnors företagande främjas»Även kvinnors företagande behöver främjas, med trygghetssystem anpassade till företagares villkor och en mer jämställd fördelning av det offentliga riskkapitalet.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens rättviseidé är lika förutsättningar och inte lika resultat, och den kräver att förbudet mot könsdiskriminering upprätthålls på alla samhällsområden, vilket talar mot kvotering och könsbaserad särbehandling i offentlig verksamhet.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens rättviseidé är lika förutsättningar och inte lika resultat, och den kräver att förbudet mot könsdiskriminering upprätthålls på alla samhällsområden, vilket talar mot kvotering och könsbaserad särbehandling i offentlig verksamhet. Planen delar också motförslagets krav på åtgärder mot ofrivillig deltid och på ökad ekonomisk jämställdhet. Samtidigt vill planen att det offentliga aktivt visar vägen i jämställd rekrytering, vilket kvalificerar bedömningen.
- lika förutsättningar inte lika resultatavgörande»Liberal rättvisa handlar om lika förutsättningar, inte om lika resultat.« (partiprogram ↗)
- förbud mot könsdiskriminering»Förbudet mot könsdiskriminering ska upprätthållas på alla samhällsområden.« (partiprogram ↗)
- liberal feminism»Feminism utan socialism.« (valmanifest 2022 ↗)
- motverka ofrivillig deltid»Arbetsgivare i offentligt finansierad verksamhet ska vara förebilder« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens människosyn utgår från att varje människa är en unik och oersättlig individ och vänder sig mot kollektivismen, vilket talar mot att grupptillhörighet avgör vid tillsättningar.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens människosyn utgår från att varje människa är en unik och oersättlig individ och vänder sig mot kollektivismen, vilket talar mot att grupptillhörighet avgör vid tillsättningar. Jämställdhet definieras som att människor oavsett kön har makt att forma sitt eget liv. Valmanifestet lovar höjd garantipension, och planen kräver lika lön för likvärdigt arbete, vilket bär motförslagets övriga krav.
- individen före grupptillhörighetavgörande»varje människa är en unik och oersättlig individ« (partiprogram ↗)
- egen makt över livet»Jämställdhet är att människor, oavsett kön, har makt« (partiprogram ↗)
- ekonomisk trygghet för kvinnor med låg pension»Höjd garantipension och höjt bostadstillägg för pensionärer.« (valmanifest 2022 ↗)
- lika lön för likvärdigt arbete»Principen om lika lön för likvärdigt arbete är« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Programmet slår fast att fri- och rättigheter tillhör individer och aldrig kollektiv och att var och en ska bedömas utifrån sin person och sina handlingar, vilket är precis motförslagets invändning mot kvotering och positiv särbehandling.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Programmet slår fast att fri- och rättigheter tillhör individer och aldrig kollektiv och att var och en ska bedömas utifrån sin person och sina handlingar, vilket är precis motförslagets invändning mot kvotering och positiv särbehandling. Valmanifestet avvisar också uttryckligen kvotering i skolan och vill i stället nå ekonomisk jämställdhet genom konkreta åtgärder som minskat ofrivilligt deltidsarbete.
- rättigheter är individuellaavgörande»ett jämställt samhälle. Fri- och rättigheter tillhör individer och aldrig« (partiprogram ↗)
- individen före grupptillhörighet»men också för allas rätt att bli bedömda utifrån sin person« (partiprogram ↗)
- nej till kvotering»Stoppa alla förslag som rör tvångsbussning, kvotering och lottning av elever mellan skolor« (valmanifest 2022 ↗)
- fler heltider för ekonomisk jämställdhet»Minska det ofrivilliga deltidsarbetet« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att jämställdhet inte nås genom politiska åtgärder som ska skapa samma utfall på gruppnivå och att diskriminering och särbehandling på grund av kön ska motverkas, vilket bär motförslagets krav på att avveckla kvotering och positiv särbehandling.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att jämställdhet inte nås genom politiska åtgärder som ska skapa samma utfall på gruppnivå och att diskriminering och särbehandling på grund av kön ska motverkas, vilket bär motförslagets krav på att avveckla kvotering och positiv särbehandling. Planen vill dessutom slopa delade turer och höja pensionerna, vilket ligger nära kraven om heltid och ekonomisk jämställdhet.
- mot utfallsstyrd jämställdhetavgörande»Riktig jämställdhet nås inte genom att vidta politiska åtgärder för att på gruppnivå skapa samma utfall mellan män och kvinnor, utan genom att ta krafttag mot samhällsfenomen som begränsar den enskilde.« (valmanifest 2022 ↗)
- mot positiv särbehandling»Motverka diskriminering och särbehandling p.g.a. kön« (valmanifest 2022 ↗)
- bättre arbetsvillkor»Delade turer ska slopas och skiftarbete, främst inom vår vård och omsorg, behöver ses över.« (valmanifest 2022 ↗)
- höjda pensioner»Höja pensionerna« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2022/23:AU7)
- Betänkandets fulltext (HA01AU7)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2022/23:1076 — Nolltolerans mot hederskulturens brott av Ann-Sofie Alm (M)
- Motion 2022/23:1120 — Nordiskt samarbete av Catarina Deremar m.fl. (C)
- Motion 2022/23:1122 — Regelförenkling för bättre styrning och service och ökat företagande av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)
- Motion 2022/23:1188 — Internationell solidaritet - en stark röst för hbtq-plus-personers rättigheter av Anna Wallentheim m.fl. (S)
- Motion 2022/23:1214 — Åtgärder för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2022/23:1217 — Åtgärder med syfte att stoppa våldskulturen av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2022/23:122 — Mäns ekonomiska våld mot kvinnor av Aida Birinxhiku (S)
- Motion 2022/23:1232 — En funktionsrättspolitik för trygghet och delaktighet av Maj Karlsson m.fl. (V)
- Motion 2022/23:1461 — Införande av jämlikhetsdata av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
- Motion 2022/23:1474 — Politik för de nationella minoriteterna av Amanda Lind m.fl. (MP)
- Motion 2022/23:1635 — Företag inom besöksnäringen av Martina Johansson (C)
- Motion 2022/23:1673 — Jämställdhet för hållbar utveckling av Annie Lööf m.fl. (C)
- Motion 2022/23:1674 — Förbättrad situation för personer i behov av ledar- eller assistanshund av Rickard Nordin och Ulrika Heie (båda C)
- Motion 2022/23:1680 — Situationen för kvinnor som tvingas leva gömda av Helena Vilhelmsson m.fl. (C)
- Motion 2022/23:1688 — Politisk åsikt som diskrimineringsgrund i svensk diskrimineringslagstiftning av Eric Westroth (SD)
- Motion 2022/23:1693 — Ett sexuellt kulturskifte i förorterna av Robert Hannah och Juno Blom (båda L)
- Motion 2022/23:181 — Stärk demokratin och de mänskliga rättigheterna av Märta Stenevi m.fl. (MP)
- Motion 2022/23:1882 — En starkare liberal demokrati av Malin Björk m.fl. (C)
- Motion 2022/23:2034 — En nollvision för mäns våld mot kvinnor av Olle Thorell m.fl. (S)
- Motion 2022/23:2053 — Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering av Teresa Carvalho m.fl. (S)
Källa: Sveriges riksdag