2023-04-192022/23:AU7 · p.5AUArbetsmarknad

Jämställdhet i arbetslivet m.m.

Jämställdhet i arbetslivet - lönegap, kvotering och positiv särbehandling

Vad som står på spel: Hur frågor om lika lön, kvotering och könsfördelning i yrken som jordbruk och byggbranschen hanteras påverkar kvinnors och mäns ekonomiska villkor och karriärmöjligheter under hela yrkeslivet.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om ytterligare statliga utredningar och åtgärder, bland annat om kvotering och positiv särbehandling på grund av kön och om kvinnors villkor i särskilda branscher, behövs för att minska löneskillnaderna och öka jämställdheten i arbetslivet, eller om pågående arbete och gällande regler räcker.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet avstyrker samtliga motioner. När det gäller lönegapet mellan kvinnor och män hänvisar utskottet till att arbetsgivarnas lagstadgade lönekartläggningar, ett utredningsförslag om bättre efterlevnad av reglerna om aktiva åtgärder som nu bereds i Regeringskansliet, Medlingsinstitutets löneanalyser och ett kommande EU-direktiv om lönetransparens redan är verktyg för att komma till rätta med problemet, och ser därför inte skäl för ett tillkännagivande. I frågan om kvotering och positiv särbehandling anser utskottet att den nuvarande, av diskrimineringslagen tillåtna, positiva särbehandlingen är en väl avvägd ordning som inte bör ändras. När det gäller könsskillnader i branscher som jordbruk och byggsektorn hänvisar utskottet till pågående uppdrag om könsskillnader i utbildningsval och anser inte att ytterligare initiativ behövs.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 11 (SD)

Reservationen (SD) vill att regeringen avvecklar alla former av kvotering och positiv särbehandling på grund av kön inom offentlig verksamhet, eftersom sådan särbehandling enligt reservanterna sätter grupptillhörighet före individen. Reservationen vill också att effekterna av de årliga lönekartläggningarna regelbundet utvärderas och att regeringen vidtar åtgärder - som fler heltidsanställningar, höjda garantipensioner och höjt underhållsstöd - för ökad ekonomisk jämställdhet mellan könen, samt att det utreds om kvinnor och män har lika möjligheter att bli jordbrukare, eftersom det enligt reservanterna finns för lite kunskap om orsakerna till att så få kvinnor arbetar som jordbrukare.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 11 från SD.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
VJaJa 21/0/0/3följer planensäkerhet: medelhärlett
SJaJa 93/0/0/14följer planensäkerhet: medelhärlett
MPJaAvstår 0/0/16/2avviker från planensäkerhet: höguttryckligt
CNejAvstår 0/0/21/3avviker från planensäkerhet: medelhärlett
LNejJa 14/0/0/2avviker från planensäkerhet: låghärlett
KDNejJa 17/0/0/2avviker från planensäkerhet: medelhärlett
MNejJa 59/0/0/9avviker från planensäkerhet: medelhärlett
SDegen reservationNejNej 0/64/0/9följer planensäkerhet: höghärlett

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2022/23:852 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkande 15, 2022/23:909 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkandena 21 och 22, 2022/23:957 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkandena 1 och 6, 2022/23:985 av Martin Kinnunen m.fl. (SD) yrkande 33, 2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 24 och 41-43 samt 2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 9 och 12.

Riksdagens beslut: Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att införa en nollvision för våld i nära relationer. Uppmaningen kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering Riksdagen sa nej till förslag i övriga motioner bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar exempelvis om tillsättande av utredningar på jämställdhetspolitikens område, om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och mot hedersrelaterat våld och förtryck, om åtgärder för jämställdhet i arbetslivet och om olika initiativ för att motverka diskriminering i samhället.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietJaJaföljer planenhärlett

Planen bygger på att kvinnors underordning är strukturell och att en utvidgning av kvinnors makt och inkomster nödvändigtvis innebär en inskränkning för män.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen bygger på att kvinnors underordning är strukturell och att en utvidgning av kvinnors makt och inkomster nödvändigtvis innebär en inskränkning för män. Att avveckla all kvotering och positiv särbehandling går därför emot planens feministiska strategi. Planens verktyg är i stället årliga lönekartläggningar, lagfäst rätt till heltid och att lönerna i kvinnodominerade branscher får öka snabbare — delar som ligger nära motförslagets övriga krav.

  • omfördelning av makt mellan könenavgörande»En utvidgning av kvinnors makt, inflytande, utrymme och inkomster kommer att innebära en inskränkning för män.« (partiprogram ↗)
  • höjda löner i kvinnoyrken»För att komma tillrätta med den strukturella undervärderingen av kvinnors arbete, måste lönerna i de kvinnodominerade branscherna framöver kunna öka snabbare än i de mansdominerade.« (partiprogram ↗)
  • individualiserad föräldraförsäkring och heltid»Strategiskt viktiga reformer för att öka jämställdheten både i familjelivet och på arbetsmarknaden är en individualiserad föräldraförsäkring och en stärkt lagfäst rätt till heltid, med möjlighet till avtalad deltid.« (partiprogram ↗)
  • årliga lönekartläggningar»Krav ska ställas på arbetsköparna att genomföra årliga lönekartläggningar vilka kan bidra till att uppmärksamma diskriminering.« (partiprogram ↗)
SSocialdemokraternaJaJaföljer planenhärlett

Motförslagets bärande krav är att avveckla all kvotering och positiv särbehandling på grund av kön, med argumentet att grupptillhörighet inte får gå före individen.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Motförslagets bärande krav är att avveckla all kvotering och positiv särbehandling på grund av kön, med argumentet att grupptillhörighet inte får gå före individen. Det strider mot partiprogrammets analys av könsmaktsordningen som en strukturell över- och underordning som kräver medvetna åtgärder, och mot att partiet uttalat är feministiskt. Delar av motförslaget - fler heltidsanställningar - stöds däremot av planen, men det avgörande kravet avvisas.

  • könsmaktsordningen som strukturavgörande»En tydlig maktstruktur är det som kallas könsmaktsordningen« (partiprogram ↗)
  • feministiskt parti»Med denna grundsyn är socialdemokratin ett feministiskt parti.« (partiprogram ↗)
  • aktiv jämlikhetspolitik»Jämlikhetspolitik måste riktas mot alla former av över- och underordning, och dessa måste« (partiprogram ↗)
  • fler heltidsanställningar»Vi vill att välfärden ska gå före och att fler ska kunna arbeta heltid i fasta jobb.« (valmanifest 2022 ↗)
MPMiljöpartietJaAvståravviker från planenuttryckligt

Motförslagets bärande krav är att all kvotering och positiv särbehandling på grund av kön avvecklas.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Motförslagets bärande krav är att all kvotering och positiv särbehandling på grund av kön avvecklas. Planen säger tvärtom att könskvotering behövs för att uppnå jämställdhet och att feminismen måste gå längre, vilket också träffar utskottets skäl om att nuvarande ordning är väl avvägd. Delkraven om fler heltider och höjd garantipension stöds däremot av planen.

  • kvotering behövsavgörande»Könskvotering till bolagsstyrelser behövs för att uppnå jämställdhet.« (partiprogram ↗)
  • feminismen ska gå längre»Feminismen har inte alls gått för långt, som vissa påstår. Tvärtom, den måste gå längre.« (valmanifest 2022 ↗)
  • rätt till heltid»Anställda inom offentligt finansierad verksamhet ska ha rätt till heltid med möjligheten att gå ner till deltid.« (partiprogram ↗)
  • höjd garantipension»höja garantipensionen och reformera pensionssystemet med syfte att höja pensionerna, mest för de med de lägsta pensionerna.« (valmanifest 2022 ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

CCenterpartietNejAvståravviker från planenhärlett

Planens liberala grundsyn är att människor ska behandlas som de individer de är och inte utifrån kön eller grupptillhörighet, vilket talar mot kvotering och positiv särbehandling i offentlig verksamhet.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planens liberala grundsyn är att människor ska behandlas som de individer de är och inte utifrån kön eller grupptillhörighet, vilket talar mot kvotering och positiv särbehandling i offentlig verksamhet. Samtidigt driver planen ekonomisk jämställdhet genom höjda pensioner för dem med låga inkomster och främjande av kvinnors företagande, inklusive i de gröna näringarna. Motförslagets paket ligger därmed i linje med planen.

  • individen före grupptillhörighetavgörande»I ett liberalt samhälle behandlas vi utifrån de individer vi är, inte utifrån vilket kön« (partiprogram ↗)
  • grupptillhörighet ska inte styra»Varje individ har rätt att skapa sin egen identitet.« (partiprogram ↗)
  • höjda pensioner för låga inkomster»Sveriges pensionärer ska ha god trygghet, nu och många år framöver. Därför bidrog Centerpartiet till en stor höjning av pensionerna, särskilt för dem med lägre inkomster.« (valmanifest 2022 ↗)
  • kvinnors företagande främjas»Även kvinnors företagande behöver främjas, med trygghetssystem anpassade till företagares villkor och en mer jämställd fördelning av det offentliga riskkapitalet.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

LLiberalernaNejJaavviker från planenhärlett

Planens rättviseidé är lika förutsättningar och inte lika resultat, och den kräver att förbudet mot könsdiskriminering upprätthålls på alla samhällsområden, vilket talar mot kvotering och könsbaserad särbehandling i offentlig verksamhet.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planens rättviseidé är lika förutsättningar och inte lika resultat, och den kräver att förbudet mot könsdiskriminering upprätthålls på alla samhällsområden, vilket talar mot kvotering och könsbaserad särbehandling i offentlig verksamhet. Planen delar också motförslagets krav på åtgärder mot ofrivillig deltid och på ökad ekonomisk jämställdhet. Samtidigt vill planen att det offentliga aktivt visar vägen i jämställd rekrytering, vilket kvalificerar bedömningen.

  • lika förutsättningar inte lika resultatavgörande»Liberal rättvisa handlar om lika förutsättningar, inte om lika resultat.« (partiprogram ↗)
  • förbud mot könsdiskriminering»Förbudet mot könsdiskriminering ska upprätthållas på alla samhällsområden.« (partiprogram ↗)
  • liberal feminism»Feminism utan socialism.« (valmanifest 2022 ↗)
  • motverka ofrivillig deltid»Arbetsgivare i offentligt finansierad verksamhet ska vara förebilder« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

KDKristdemokraternaNejJaavviker från planenhärlett

Planens människosyn utgår från att varje människa är en unik och oersättlig individ och vänder sig mot kollektivismen, vilket talar mot att grupptillhörighet avgör vid tillsättningar.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planens människosyn utgår från att varje människa är en unik och oersättlig individ och vänder sig mot kollektivismen, vilket talar mot att grupptillhörighet avgör vid tillsättningar. Jämställdhet definieras som att människor oavsett kön har makt att forma sitt eget liv. Valmanifestet lovar höjd garantipension, och planen kräver lika lön för likvärdigt arbete, vilket bär motförslagets övriga krav.

  • individen före grupptillhörighetavgörande»varje människa är en unik och oersättlig individ« (partiprogram ↗)
  • egen makt över livet»Jämställdhet är att människor, oavsett kön, har makt« (partiprogram ↗)
  • ekonomisk trygghet för kvinnor med låg pension»Höjd garantipension och höjt bostadstillägg för pensionärer.« (valmanifest 2022 ↗)
  • lika lön för likvärdigt arbete»Principen om lika lön för likvärdigt arbete är« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MModeraternaNejJaavviker från planenhärlett

Programmet slår fast att fri- och rättigheter tillhör individer och aldrig kollektiv och att var och en ska bedömas utifrån sin person och sina handlingar, vilket är precis motförslagets invändning mot kvotering och positiv särbehandling.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Programmet slår fast att fri- och rättigheter tillhör individer och aldrig kollektiv och att var och en ska bedömas utifrån sin person och sina handlingar, vilket är precis motförslagets invändning mot kvotering och positiv särbehandling. Valmanifestet avvisar också uttryckligen kvotering i skolan och vill i stället nå ekonomisk jämställdhet genom konkreta åtgärder som minskat ofrivilligt deltidsarbete.

  • rättigheter är individuellaavgörande»ett jämställt samhälle. Fri- och rättigheter tillhör individer och aldrig« (partiprogram ↗)
  • individen före grupptillhörighet»men också för allas rätt att bli bedömda utifrån sin person« (partiprogram ↗)
  • nej till kvotering»Stoppa alla förslag som rör tvångsbussning, kvotering och lottning av elever mellan skolor« (valmanifest 2022 ↗)
  • fler heltider för ekonomisk jämställdhet»Minska det ofrivilliga deltidsarbetet« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

SDSverigedemokraternaNejNejföljer planenhärlett

Planen slår fast att jämställdhet inte nås genom politiska åtgärder som ska skapa samma utfall på gruppnivå och att diskriminering och särbehandling på grund av kön ska motverkas, vilket bär motförslagets krav på att avveckla kvotering och positiv särbehandling.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen slår fast att jämställdhet inte nås genom politiska åtgärder som ska skapa samma utfall på gruppnivå och att diskriminering och särbehandling på grund av kön ska motverkas, vilket bär motförslagets krav på att avveckla kvotering och positiv särbehandling. Planen vill dessutom slopa delade turer och höja pensionerna, vilket ligger nära kraven om heltid och ekonomisk jämställdhet.

  • mot utfallsstyrd jämställdhetavgörande»Riktig jämställdhet nås inte genom att vidta politiska åtgärder för att på gruppnivå skapa samma utfall mellan män och kvinnor, utan genom att ta krafttag mot samhällsfenomen som begränsar den enskilde.« (valmanifest 2022 ↗)
  • mot positiv särbehandling»Motverka diskriminering och särbehandling p.g.a. kön« (valmanifest 2022 ↗)
  • bättre arbetsvillkor»Delade turer ska slopas och skiftarbete, främst inom vår vård och omsorg, behöver ses över.« (valmanifest 2022 ↗)
  • höjda pensioner»Höja pensionerna« (valmanifest 2022 ↗)

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag