Övergripande om nationell säkerhetsstrategi

Motförslagets sakliga huvudkrav är att riksdagen själv, och inte enbart regeringen, ska fastställa Sveriges vitala nationella säkerhetsintressen. Planens bärande princip är att folkets politiska makt över staten utövas av riksdagen och att regeringen är ansvarig inför riksdagen, vilket bär det kravet. Samtidigt vänder planen sig emot militarisering och kapprustning, så motförslagets stöd för upprustning ligger utanför planens linje; därav låg säkerhet.

• riksdagen utövar folkets maktavgörande»Folkets politiska makt över staten ska utövas av riksdagen, tillsatt« (partiprogram ↗)
• regeringen ansvarig inför riksdagen»Regeringen ska vara ansvarig inför riksdagen.« (partiprogram ↗)
• mot militarisering»Vi vänder oss emot militarisering och kapprustning.« (partiprogram ↗)
• fred före militarisering»Vänsterpartiet anser att Sverige ska vara en röst för fred och rättvisa, inte för ökad militarisering.« (valmanifest 2022 ↗)

flags: motforslaget_delvis_i_konflikt_med_planen

Valmanifestet slår fast att ett svenskt Nato-medlemskap är den bästa vägen för landets säkerhet och att försvarsanslagen ska öka till två procent av BNP. Ett motförslag som avviker i Nato-frågan går därmed emot planens mest bindande säkerhetspolitiska åtagande. Att riksdagen själv skulle fastställa de vitala säkerhetsintressena har visst stöd i planens syn på den representativa demokratin, men väger lättare.

• svenskt Nato-medlemskapavgörande»Ett svenskt medlemskap i Nato är den bästa vägen för vårt lands säkerhet och Sverige har därför lämnat in sin medlemsansökan.« (valmanifest 2022 ↗)
• höjda försvarsanslag»Anslagen till det militära försvaret ska öka till motsvarande två procent av BNP.« (valmanifest 2022 ↗)
• starkare civilt försvar»Rusta upp det civila försvaret.« (valmanifest 2022 ↗)
• riksdagens centrala roll»Den representativa demokratin är det mest effektiva demokratiska beslutssystemet.« (partiprogram ↗)

Planen kräver att nedrustning och säkerhetspolitiska vägval utgår från aktuella och politiskt förankrade hotbildsbedömningar, vilket talar för att riksdagen och inte enbart regeringen fastställer Sveriges vitala säkerhetsintressen. Planen håller också fast vid militär alliansfrihet och vill prioritera civilt försvar och krisberedskap, vilket ligger nära motförslagets avvikande syn på Nato. Utskottets betoning av nordiskt samarbete berörs av planen.

• politiskt förankrade hotbilderavgörande»utifrån aktuella och politiskt förankrade hotbildsbedömningar.« (partiprogram ↗)
• militär alliansfrihet»Samtidigt vill vi att Sverige behåller sin militära alliansfrihet för att kunna fortsätta arbeta mot kärnvapen, för nedrustning och kunna bedriva en självständig utrikespolitik där vi står upp för mänskliga rättigheter.« (valmanifest 2022 ↗)
• civilt försvar prioriteras»satsa en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och öka anslagen till krisberedskap.« (valmanifest 2022 ↗)
• nordiskt samarbete»Vi vill värna det unika samarbetet i vårt närområde, mellan de nordiska staterna.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Motförslaget bygger på en annan syn på Natomedlemskapet, medan planen är entydig: försvaret ska rustas snabbt, två procent av BNP satsas och inträdet i Nato fullföljas. Den delen av motförslagets ståndpunkt talar planen direkt emot. Planens åtagande att skydda oppositionens ställning i riksdagen ger visst stöd åt kravet att riksdagen fastställer de vitala säkerhetsintressena, men det väger lättare än det uttryckliga Nato- och upprustningsåtagandet.

• fullfölj Natomedlemskapetavgörande»Centerpartiet vill rusta försvaret, stärka Sveriges civila beredskap och fullfölja inträdet i Nato.« (valmanifest 2022 ↗)
• två procent av BNP till försvaret»Sverige ska försvaras. Vi vill rusta det militära försvaret snabbt, kraftfullt och långsiktigt. Sverige behöver satsa två procent av BNP på försvaret så snart det är praktiskt möjligt och gå med i Nato.« (valmanifest 2022 ↗)
• riksdagens och oppositionens ställning»Våra demokratiska institutioner behöver skydd. Vi vill göra det svårare att ändra grundlagen, skydda oppositionens ställning i riksdagen och stärka domstolarnas oberoende.« (valmanifest 2022 ↗)
• nordiskt säkerhetssamarbete»Det nordiska samarbetet, som överbryggar många europeiska konstellationer, spelar en viktig roll.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen gör Natomedlemskapet och samarbetet med andra demokratier till grunden för svensk säkerhetspolitik och vill samtidigt kraftigt förstärka polisen och rättsväsendet. Ett motförslag som avviker i just dessa frågor står därmed i strid med planens bärande åtaganden, även om upprustningen av det militära och civila försvaret delas. Frågan om vem som ska fastställa de vitala säkerhetsintressena behandlas inte i planen.

• Natomedlemskapavgörande»Därför ska Sverige gå med i Nato och tillsammans med USA, Kanada och våra europeiska grannar försvara både Sverige och vår del av världen.« (valmanifest 2022 ↗)
• samarbete med demokratier»Grunden för Sveriges säkerhetspolitik ska vara samarbete med andra demokratier.« (partiprogram ↗)
• kraftig polissatsning»Därför vill vi på sikt nå 33 000 poliser så att polistätheten blir minst lika hög som i övriga Europa.« (valmanifest 2022 ↗)
• höjda försvarsanslag»Vi vill därför redan 2025 se ett försvarsanslag om 2 procent av BNP och därmed skapa tillräckliga förutsättningar att stärka både armen, marinen och flygvapnet.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen bygger på att en fungerande demokrati kräver en klar maktdelning mellan den lagstiftande och den verkställande makten och att det måste finnas effektiva medel mot maktkoncentration. Att riksdagen, och inte enbart regeringen, fastställer vilka Sveriges vitala nationella säkerhetsintressen är följer av den principen. Planen delar också synen att försvaret ska verka krigsavhållande, men förordar till skillnad från motförslaget nära samarbete med Nato.

• maktdelningavgörande»är ofullkomliga. Därför kräver en fungerande demokrati en klar maktdelning mellan den lagstiftande, den« (partiprogram ↗)
• motverka maktkoncentration»Det måste finnas effektiva medel mot maktmiss« (partiprogram ↗)
• krigsavhållande försvar»kan verka krigsavhållande vid säkerhetspolitiska kriser« (partiprogram ↗)
• nära samarbete med Nato»med NATO bör, givet nämnda kriterier, vara en naturlig del av svensk säkerhetspolitik.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Motförslaget vill att riksdagen själv, inte regeringen, fastställer Sveriges vitala säkerhetsintressen och skiljer sig dessutom från planen i frågan om Natomedlemskapet och om åtgärder för polis och rättsväsen. Planen lägger den samlade säkerhetsstyrningen hos regeringen genom ett nationellt säkerhetsråd på Statsrådsberedningen, driver Natomedlemskapet som en central linje och kräver 10 000 fler poliser. Därför avvisar planen kravet, med parlamentarismen som motvikt.

• regeringsledd säkerhetsstyrningavgörande»Inrätta ett nationellt säkerhetsråd på Statsrådsberedningen« (valmanifest 2022 ↗)
• Natomedlemskap»Vi välkomnar därför att Sverige ska gå med i Nato, en fråga vi drivit under 20 års tid.« (valmanifest 2022 ↗)
• fler poliser»Arbeta efter målet om 10 000 fler poliser till år 2028 med fokus på fler poliser i yttre tjänst« (valmanifest 2022 ↗)
• parlamentarism»Vi ska ha ett parlamentariskt styrelseskick där regeringen är beroende av stöd i riksdagen« (partiprogram ↗)

Planen vill stärka det svenska folkstyrets oberoende och de rättsstatliga principerna genom ökad maktdelning, transparens och möjlighet till politiskt ansvarsutkrävande. Att riksdagen — inte enbart regeringen — fastställer vilka Sveriges vitala nationella säkerhetsintressen är ligger i linje med den maktdelningsprincipen, liksom med planens krav på att Sverige rustas för det nya säkerhetsläget. Planen stöder därför kravet.

• folkstyrets ställningavgörande»Bejaka och stärka det svenska folkstyrets oberoende« (valmanifest 2022 ↗)
• ökad maktdelning»Sverigedemokraterna vill stärka de rättsstatliga principerna i den svenska förvaltningsmodellen genom ökade inslag av maktdelning och ett stärkt oberoende av domstolsväsendet.« (valmanifest 2022 ↗)
• ansvarsutkrävande»Tjänstemannaansvar ska införas och åtgärder ska genomföras för att öka transparensen och möjligheten att utkräva politiskt ansvarsutkrävande.« (valmanifest 2022 ↗)
• upprustning av försvaret»Rusta Sverige inför en ny säkerhetspolitisk situation i vårt närområde« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.