Svenska språket i riksdagen

Planen innehåller inget åtagande om att bevara eller stärka det svenska språkets särart. Partiprogrammet är tvärtom kritiskt mot nationella identitetsprojekt som delar upp människor och lyfter i stället urfolks och de nationella minoriteternas rätt till språk och kulturarv, medan valmanifestet betonar armlängds avstånd mellan politik och innehåll. Motförslagets krav på särskilda styrdokument för språkets särart har därför inget stöd i den närmast liggande principen.

• kritik mot nationell särartavgörande»Med nationalstaternas framväxt skapades starka identiteter som delade upp människor i olika folk.« (partiprogram ↗)
• minoriteters språkliga rättigheter»de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv« (partiprogram ↗)
• armlängds avstånd till innehåll»Politiken ska skapa förutsättningar för en bred kultur som kommer alla till del och hålla armlängds avstånd till innehållet.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen säger ingenting om styrdokument för riksdagens språkbruk. Närmast ligger valmanifestets betoning av god svenska i offentlig verksamhet och partiprogrammets krav att den demokratiska processen och samhällsförvaltningen bygger på offentlighet och insyn, vilket förutsätter ett begripligt svenskt språk. Utifrån detta ger planen ett svagt stöd för motförslaget, men programmets åtagande om nationella minoriteters språk manar till försiktighet.

• god svenska i offentlig verksamhetavgörande»Genom språkkrav och utbildningsinsatser vill vi säkerställa att alla som jobbar i välfärden talar god svenska.« (valmanifest 2022 ↗)
• offentlighet och insyn»Den demokratiska processen och samhällsförvaltningen måste bygga på offentlighet och« (partiprogram ↗)
• minoritetsspråk ska värnas»I detta ska också ingå att hävda och stödja nationella minoriteters möjligheter att« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen har inget språkpolitiskt åtagande om svenskans särart. De närmast liggande principerna pekar i motsatt riktning: flerspråkighet ses som en resurs, olika kulturer ska kunna samexistera och minoritetsspråkens ställning ska stärkas, vilket talar mot särskilda styrdokument för att värna svenskans särart mot engelskt inflytande. Planen värnar däremot lättillgänglig information, varför ställningstagandet är osäkert.

• flerspråkighet som resursavgörande»Andra modersmål än svenska ska ses som fördelar och som resurser för den enskilda elevens lärande.« (partiprogram ↗)
• kulturell samexistens»Vi bejakar att olika idéer och kulturer kan samexistera och influera varandra i ett och samma samhälle.« (partiprogram ↗)
• minoritetsspråkens ställning»Deras särskilda ställning, med egen kultur och eget språk, måste respekteras och stärkas.« (partiprogram ↗)
• lättillgänglig information»En deltagande demokrati kräver lättillgänglig information, en levande politisk debatt« (partiprogram ↗)

Planen säger inget om språkstyrdokument. Närmast liggande principer är att öppenheten mot omvärlden är grunden för vårt välstånd, att effektiva åtgärder ska prioriteras framför symbolpolitik och att politiken inte ska agera smakdomare över kultur och språk. Särskilda styrdokument för att värna svenskans särart följer inte av dessa principer. Slutsatsen är osäker.

• effektiva åtgärder före symbolpolitikavgörande»Ett ledarskap som prioriterar effektiva åtgärder framför symbolpolitik eller passivitet.« (valmanifest 2022 ↗)
• öppenhet mot omvärlden»Ett öppet land, en öppen attityd till andra och till varandra, utgör grunden för vårt ekonomiska välstånd och« (partiprogram ↗)
• politiken inte smakdomare»Skaparglädje frodas i frihet. Politiken ska akta sig för att agera smakdomare och diktera kulturens innehåll.« (partiprogram ↗)
• minoritetsspråkens ställning»Vi vill stärka bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning, och grundlagsskydda rätten till abort och reproduktiv hälsa.« (valmanifest 2022 ↗)

Partiprogrammet slår fast att vad som räknas som svenskt inte är statiskt och att vetskapen om detta ger trygghet i mötet med nya influenser, samt att språkkunskaper blir allt viktigare i en öppen värld och att högre utbildning ska präglas av internationalisering. Särskilda styrdokument som ska värna svenska språkets särart mot engelsk påverkan ligger inte i den linjen. Planen slår samtidigt fast att svenska är och ska vara det samhällsbärande språket, vilket gör slutsatsen osäker.

• svenskheten är föränderligavgörande»Vad som räknas som svenskt är inte statiskt.« (partiprogram ↗)
• språkkunskaper i en öppen värld»Språkkunskaper blir allt viktigare i en öppen värld.« (partiprogram ↗)
• internationalisering»högre utbildning ska konkurrera på den internationella utbildningsmarknaden« (partiprogram ↗)
• svenska som samhällsbärande språk»Svenska är och ska vara det samhällsbärande språket.« (partiprogram ↗)

Planen räknar det svenska språket till förvaltarskapsansvaret och vill att dess ställning som majoritetsspråk grundlagsskyddas, samt att respekten för nationell kultur och inhemska språk garanteras. Särskilda styrdokument för intern och extern kommunikation som värnar svenskans särart följer av detta förvaltarskap. Planen kräver också att kommunikationen med medborgarna är överblickbar.

• svenska språkets ställning värnasavgörande»det svenska språket, vars ställning som majoritetsspråk bör vara grundlagsskyddat.« (partiprogram ↗)
• nationell kultur och språk garanteras»att respekten för nationell kultur och inhemska språk« (partiprogram ↗)
• förvalta kulturarvet»En god kulturpolitik måste sträva efter att ta tillvara det värdefulla kulturella arv« (partiprogram ↗)
• begriplig kommunikation med medborgarna»Beslutsprocessen måste vara överblickbar för medborgarna och därmed ge möjlighet att utkräva ansvar.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Dokumenten säger ingenting om riksdagens interna kommunikation eller om engelskans inflytande. Närmast liggande åtaganden är att svenska språket ges en stark ställning – språkkrav i vård och omsorg och att alla barn ska lära sig bra svenska tidigt – samt att partiet värdesätter den kontinuitet svensk kultur och historia utgör. Det talar svagt för motförslagets krav på styrdokument för svenska språket; underlaget är tunt.

• svenska språkets ställningavgörande»Införa språkkrav för personal inom vård och äldreomsorg« (valmanifest 2022 ↗)
• svenska språket prioriteras»Där alla barn får lära sig bra svenska tidigt.« (valmanifest 2022 ↗)
• nationell kontinuitet»Moderaterna värdesätter den kontinuitet som Sverige« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Valmanifestet vill värna, vårda och visa svensk kultur och skapa sammanhållning kring den svenska kulturen och den nationella identiteten, och partiprogrammet definierar nationen bland annat genom det gemensamma språket. Särskilda styrdokument som ska bevara och stärka svenska språkets särart i riksdagens interna och externa kommunikation ligger i linje med det åtagandet. Planen prioriterar också uttryckligen svenska språket inom offentligt finansierad verksamhet.

• värna svensk kulturavgörande»Sverigedemokraterna vill värna, vårda och visa svensk kultur.« (valmanifest 2022 ↗)
• gemensamt språk definierar nationen»identitet, gemensamt språk och gemensam kultur« (partiprogram ↗)
• sammanhållning kring svensk kultur»Skapa sammanhållning kring den svenska kulturen och den nationella identiteten« (valmanifest 2022 ↗)
• prioritera svenska språket»Prioritera svenska språket inom barnomsorgen« (valmanifest 2022 ↗)