Lagvalsregler

Planen bär åtagandet att nationellt beslutade villkor inte ska kunna kringgås av utländska bolag och avtalskonstruktioner, och vill bryta marknadsmaktens grepp om internet och kultur till förmån för den oberoende kulturen. Tvingande lagvalsregler som hindrar att upphovsmäns rätt till ersättning avtalas bort ligger i linje med detta.

• svenska regler ska inte kringgåsavgörande»Vänsterpartiet arbetar för att nationellt träffade centrala kollektivavtal« (partiprogram ↗)
• bryta marknadsmakten över kultur»Marknadsmakten har ett starkt grepp om Internet, tv och kultur.« (partiprogram ↗)
• oberoende kultur»Vänsterpartiet försvarar den oberoende kulturen.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen slår vakt om den konstnärliga upphovsrätten och om att konstnärer ska ha reella möjligheter att försörja sig av sitt arbete. Att utländska bolag kan avtala bort rätten till skälig ersättning undergräver detta åtagande, varför en utredning om tvingande lagvalsregler stöds. Planen slår också fast att företagens frihet på den inre marknaden inte får gå ut över grundläggande rättigheter.

• värna upphovsrättenavgörande»En viktig del av detta är att slå vakt om den konstnärliga upphovsrätten.« (partiprogram ↗)
• konstnärers villkor»Samhället ska stödja kulturlivet och ge konstnärer inom alla konstarter reella möjligheter att utvecklas och att möta sin publik.« (partiprogram ↗)
• levande kulturliv»Sverige ska ha ett levande, fritt och obundet kulturliv som både stärker samhörigheten och utmanar.« (valmanifest 2022 ↗)
• inre marknaden behöver regelverk»Företagens frihet på den inre marknaden får emellertid aldrig ske på bekostnad av principerna om likabehandling av arbetstagare och om ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att upphovsmän ska ha rätt till en rimlig ersättning och att kulturskaparnas ekonomiska villkor ska förbättras genom en moderniserad upphovsrätt. Om utländska bolag kan avtala bort rätten till skälig ersättning urholkas just det åtagandet, vilket talar för att tvingande lagvalsregler utreds. Planen stöder därför motförslagets krav.

• rimlig ersättning till upphovsmänavgörande»upphovsmän ska ha rätt till en rimlig ersättning.« (partiprogram ↗)
• stärkta kulturskaparvillkor»förbättra kulturskaparnas ekonomiska och sociala villkor och modernisera upphovsrätten så att kulturskaparnas rättigheter värnas.« (valmanifest 2022 ↗)
• tidsanpassad upphovsrätt»Miljöpartiet de gröna vill se en upphovsrättslagstiftning, anpassad till dagens samhälle« (partiprogram ↗)

Planen slår fast att upphovsrätten ska bejaka och belöna skaparkraften och att upphovsmännens ersättning måste säkras när tekniken förändrar villkoren. Den kräver också konkurrensneutrala regelverk för näringslivet. Motförslagets krav på att utreda tvingande lagvalsregler så att rätten till skälig ersättning inte kringgås av utländska bolag följer av båda dessa åtaganden.

• ersättning till upphovsmänavgörande»Upphovsrätten måste bejaka och belöna skaparkraften« (partiprogram ↗)
• konkurrensneutrala regelverk»Viktigt är också att näringslivet får konkurrensneutrala regelverk« (partiprogram ↗)
• fri kultur och konstnärlig frihet»Den akademiska och konstnärliga friheten liksom den fria kulturen är grundbultar i ett vitalt civilsamhälle.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att upphovsrätten måste anpassas till ny teknik och nya distributionsformer och att kulturskaparnas rätt över sina verk är en förutsättning för kulturens frihet. Att utreda om lagvalsregler behövs för att rätten till skälig ersättning inte ska kringgås ligger i linje med det och med kravet på goda villkor för konstnärligt skapande. Planens princip om ömsesidigt erkännande inom den inre marknaden manar samtidigt till försiktighet med tvingande särregler.

• anpassad upphovsrättavgörande»Upphovsrätten måste dock anpassas till ny teknik och nya distributionsformer.« (partiprogram ↗)
• kulturskaparnas rätt till sina verk»Kulturskaparnas rätt att bestämma över sina verk är en« (partiprogram ↗)
• goda villkor för kulturskapare»skapande av hög kvalitet ska ha goda villkor.« (partiprogram ↗)
• ömsesidigt erkännande i EU»respekt för den inre marknadens grundläggande princip om ömsesidigt erkännande av varandras regler.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Motförslaget vill utreda tvingande lagvalsregler så att upphovsmäns rätt till skälig ersättning inte kringgås genom avtal om utländsk rätt. Planen slår fast att rätten till egendom är en mänsklig rättighet och att ensamrätten att utnyttja en intellektuell prestation ska skyddas, och att marknadsekonomin kräver effektiva rättsliga spelregler. Att stänga en kringgåendemöjlighet ligger därför i linje med planen, som inte behandlar upphovsrättsdirektivet direkt.

• ensamrätt till intellektuell prestationavgörande»Det handlar om ensamrätt att utnyttja en intellektuell« (partiprogram ↗)
• äganderätten som rättighet»Rätten till egendom är en mänsklig rättighet och« (partiprogram ↗)
• effektiva rättsliga spelregler»effektiva rättsliga spelregler« (partiprogram ↗)
• goda villkor för konstarterna»Det offentliga har ansvar för att konstarterna får« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planens EU-rättsliga huvudregel är att direktiv ska genomföras på miniminivå och att överimplementering ska motverkas, samtidigt som regelkrånglet för företagen ska minska kraftigt. Att utreda tvingande svenska lagvalsregler utöver direktivet går i motsatt riktning. Planen ger starkt skydd för äganderätten, men det räcker inte för att motivera nationella särregler, och kravet avvisas.

• genomförande på miniminivåavgörande»Minska regelkrånglet och onödig byråkrati, bland annat genom att motverka överimplementering i Sverige av EU-beslut - som huvudregel ska EU-direktiv genomföras på miniminivå« (valmanifest 2022 ↗)
• minskad regelbörda»Ta bort en tredjedel av företagens administrationskostnader och en tredjedel av regelkrånglet« (valmanifest 2022 ↗)
• stark äganderätt»Äganderätten och näringsfriheten ska ha ett starkt skydd i« (partiprogram ↗)

Motförslaget vill utreda tvingande lagvalsregler så att utländska bolag inte kringgår upphovsmäns rätt till skälig ersättning genom att kräva utländsk rätt i avtal. Planen vill anpassa föråldrade upphovsrättsregler till det digitala samhället, värna svenska intressen och stärka det nationella självbestämmandet, vilket talar för att svensk rätt ska gälla svenska upphovsmän. Planen behandlar inte lagvalsfrågan direkt.

• moderniserad upphovsrättavgörande»Föråldrade regler om upphovsrätt behöver också anpassas efter hur människor konsumerar och skapar innehåll i det digitala samhället.« (valmanifest 2022 ↗)
• nationellt självbestämmande»Stärka det nationella självbestämmandet« (valmanifest 2022 ↗)
• svenska intressen i avtal»Värna svenska intressen i frihandelsavtal« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.