2025-02-132024/25:UbU7 · p.4UbUUtbildning
Avskrivning av studielån och examenspremie
Avskrivning av studielån för vissa yrken och orter samt examenspremie
Vad som står på spel: Ett examenspremiesystem skulle kunna ge studenter ett ekonomiskt incitament att bli klara i tid, och en möjlighet till skuldavskrivning skulle kunna påverka var och till vilka yrken högutbildade väljer att flytta, medan ett avvaktande hållning innebär att båda frågorna samordnas med den bredare översynen av studiestödet.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om ett examenspremiesystem efter norsk modell bör utredas för att öka genomströmningen i högre utbildning, och om studielån bör kunna skrivas av för den som tar arbete i vissa delar av landet eller viss yrkesutbildning, eller om riksdagen ska avstå från initiativ i båda frågorna i väntan på den kommande översynen av studiestödssystemet.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionerna om examenspremie och om avskrivning av studielån för vissa yrken och orter, dels med hänvisning till tidigare ställningstaganden om att skuldavskrivning riskerar att uppfattas som orättvist och att vara svår att använda som regionalpolitiskt verktyg, dels med hänvisning till att en bredare översyn av studiestödssystemet redan är aviserad.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 6 (C)
Reservanten vill att ett examenspremiesystem efter norsk modell utreds, för att ge studenter starkare incitament att avsluta sina studier inom utsatt tid.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 6 från C.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade stått sig
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: LLiberalerna
Ja 244–21Ja 232–33
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Så hade AI-partierna röstat
För varje parti: vad dess egen plan – valmanifest och partiprogram – talar för i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. AI:n kan bara svara Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Ja | Avstår 0/0/19/5 | skiljer | säkerhet: låg | härlett |
| S | Ja | Ja 85/1/1/19 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| MP | Ja | Ja 14/0/0/4 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| C | Nej | Nej 0/20/0/4 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| L | Nej | Ja 12/0/0/4 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| KD | Nej | Ja 15/0/0/4 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Nej | Ja 54/0/0/14 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Nej | Ja 62/0/0/10 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
Avvek från partilinjen
| SFredrik Olovsson (S, Södermanlands län) | Nej — partilinjen: Ja |
| SMikael Damberg (S, Stockholms län) | Avstår — partilinjen: Ja |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2024/25:554 av Birger Lahti m.fl. (V) yrkande 10 och 2024/25:3167 av Anders Ådahl m.fl. (C) yrkande 25.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 40 förslag om studiestöd som inkommit under den allmänna motionstiden 2024. Detta med hänvisning till bland annat pågående arbete. Förslagen handlar exempelvis om villkor för studiestöd och avskrivning av studielån.
Motförslag
- Motförslaget vill att ett examenspremiesystem utreds för att öka incitamenten att avsluta studierna i tid. (C) — Reservation 6
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planens åtagande på studiestödsområdet är ett generellt höjt studiestöd och att det ska bli lättare att utbilda sig oavsett plånbokens tjocklek, med goda möjligheter till lärande genom hela livet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens åtagande på studiestödsområdet är ett generellt höjt studiestöd och att det ska bli lättare att utbilda sig oavsett plånbokens tjocklek, med goda möjligheter till lärande genom hela livet. En examenspremie vars syfte är starkare incitament att bli klar i tid bygger på den prestationslogik valmanifestet uttryckligen kritiserar och riktar resurser till dem som redan har bäst förutsättningar. Planen ger därför inget stöd för motförslagets krav, även om den inte behandlar examenspremier direkt.
- generellt höjt studiestödavgörande»Vänsterpartiet vill värna universitetens oberoende och finansiering och höja studiestödet så att fler kan välja att vidareutbilda sig.« (valmanifest 2022 ↗)
- likvärdig tillgång till utbildning»Det måste bli lättare att utbilda sig efter grundskolan oavsett vem du är, tjockleken på din plånbok eller var i landet du bor.« (valmanifest 2022 ↗)
- avvisar prestationspress»Högerns idé är att invandrade, sjuka och arbetslösa är lata och om vi får det sämre så tvingas vi prestera bättre.« (valmanifest 2022 ↗)
- livslångt lärande»goda möjligheter till lärande genom hela livet.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet är kritiskt mot att ekonomiska drivkrafter görs till dominerande styrinstrument och sammanfattar det med att när allt har ett pris har ingenting något värde.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet är kritiskt mot att ekonomiska drivkrafter görs till dominerande styrinstrument och sammanfattar det med att när allt har ett pris har ingenting något värde. En examenspremie som belönar snabb examen är ett sådant incitament, och den riskerar att missgynna dem som behöver längre tid, medan programmet i stället kräver att den sociala snedrekryteringen bryts och att studiefinansieringen anpassas till ett livslångt lärande.
- kritik mot incitamentsstyrningavgörande»När allt har ett pris har ingenting något värde.« (partiprogram ↗)
- bryt social snedrekrytering»Den sociala snedrekryteringen till högskolan måste brytas« (partiprogram ↗)
- studiefinansiering för livslångt lärande»Utbildningssektorn och studiefinansieringssystemet måste avpassas för« (partiprogram ↗)
Motförslaget vill utreda en examenspremie som belönar den som blir klar inom utsatt tid.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget vill utreda en examenspremie som belönar den som blir klar inom utsatt tid. Planens studiesociala linje är i stället generellt högre studiemedel och trygghetssystem som gör att studenter kan studera utan att arbeta, samt ett studiestöd som främjar livslångt lärande även för äldre studenter — en premie villkorad av studietakt gynnar inte dem. Planen säger inget om examenspremier, och åtagandet att regelverken ska underlätta att fullfölja studier drar i motsatt riktning, varför säkerheten är låg.
- livslångt lärande i studiestödetavgörande»Det ska också främja ett livslångt lärande för äldre studenter.« (partiprogram ↗)
- generellt höjt studiestöd»höja studiestödet och förbättra studenters a-kassa och sjukförsäkring.« (valmanifest 2022 ↗)
- studiemedel som räcker»Studenter ska kunna studera utan att behöva arbeta under studietiden.« (partiprogram ↗)
- underlätta fullföljda studier»Regelverken ska utformas så att de underlättar för studenter att fullfölja sina studier.« (partiprogram ↗)
Valmanifestet föreslår själv en examenspremie som verktyg, i det fallet för att rekrytera fler sjuksköterskor, och vill dessutom använda studiemedelsavskrivning för att få fler behöriga lärare.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet föreslår själv en examenspremie som verktyg, i det fallet för att rekrytera fler sjuksköterskor, och vill dessutom använda studiemedelsavskrivning för att få fler behöriga lärare. Att utreda ett examenspremiesystem efter norsk modell ligger därmed direkt i linje med planens egna åtaganden. Planen ser inte skuldavskrivning som orättvis, utan som ett legitimt styrmedel.
- examenspremie som verktygavgörande»Vi vill rekrytera fler sjuksköterskor genom att införa en examenspremie och ge lön under specialiststudietiden.« (valmanifest 2022 ↗)
- studiemedelsavskrivning»Med hjälp av fler vägar in i läraryrket och studiemedelsavskrivning kan vi rekrytera fler behöriga lärare i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
- utbildning genom hela livet»Alla som vill ska ha möjlighet att utbilda sig genom hela livet.« (valmanifest 2022 ↗)
- uppmuntra utbildningsinvesteringar»Staten bör uppmuntra och gynna enskildas och arbetsgivares investeringar i, och sparande till, fortbildning och kompetensutveckling.« (partiprogram ↗)
Partiprogrammet säger uttryckligen att det ska finnas drivkrafter för studenter att ta examen med normal eller högre studietakt, exempelvis genom införandet av en examensbonus.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet säger uttryckligen att det ska finnas drivkrafter för studenter att ta examen med normal eller högre studietakt, exempelvis genom införandet av en examensbonus. Motförslagets krav på att utreda ett examenspremiesystem är i sak just detta åtagande. Planen vill också underlätta snabbare fullföljande genom treterminssystem och intensivkurser.
- examensbonusavgörande»normal eller högre studietakt, exempelvis genom införandet av en examensbonus.« (partiprogram ↗)
- snabbare genomströmning»Treterminssystem och intensivkurser är viktiga för att möjliggöra att utbildningen kan fullföljas« (partiprogram ↗)
- studiestöd oavsett bakgrund»Studiemedelssystemet ska skapa förutsättningar för alla oavsett ekonomisk bakgrund« (partiprogram ↗)
- flexibel återbetalning av studielån»För dig som studerat och tagit studielån vill vi dessutom införa en femårig CSN-paus, så att du när du vill ska kunna ta ett uppehåll från din återbetalning.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen kräver att studier och kompetensutveckling måste löna sig och att det görs lönsamt att genomgå högre utbildning, samtidigt som studiestödssystemet ska vara överblickbart och långsiktigt hållbart.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att studier och kompetensutveckling måste löna sig och att det görs lönsamt att genomgå högre utbildning, samtidigt som studiestödssystemet ska vara överblickbart och långsiktigt hållbart. En utredd examenspremie som stärker incitamenten att slutföra studierna i tid ligger i linje med detta. Planen tar däremot inte ställning till avskrivning av studielån.
- studier ska löna sigavgörande»Studier och kompetensutveckling måste« (partiprogram ↗)
- lönsamt med högre utbildning»Det är av gemensamt intresse att det görs lönsamt att genomgå« (partiprogram ↗)
- överblickbart studiestöd»vara överblickbart och långsiktigt hållbart.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill att resurserna till högskolan fördelas så att akademisk kvalitet, genomströmning och etablering på arbetsmarknaden premieras, och den använder redan avskrivning av studielån som styrmedel för polisyrket.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill att resurserna till högskolan fördelas så att akademisk kvalitet, genomströmning och etablering på arbetsmarknaden premieras, och den använder redan avskrivning av studielån som styrmedel för polisyrket. Motförslagets krav att utreda ett examenspremiesystem för att fler ska bli klara i tid ligger i linje med den drivkraftslogiken. Planen nämner inte examenspremier, varför slutsatsen är härledd.
- genomströmning premierasavgörande»Arbeta för ett resursfördelningssystem till högskolan så att akademisk kvalitet, genomströmning samt etablering på arbetsmarknaden premieras i högre utsträckning« (valmanifest 2022 ↗)
- avskrivning som styrmedel»Skriva av studielånen för den som utbildar sig och börjar arbeta som polis« (valmanifest 2022 ↗)
- utbildning ska löna sig»Sverige ska ha ett utbildningssystem och en arbetsmarknad« (partiprogram ↗)
- ansträngning ska löna sig»Sänka skatten på arbete så att din ansträngning lönar sig bättre« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen behandlar inte studiestödet eller examenspremier.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen behandlar inte studiestödet eller examenspremier. Närmast liggande åtaganden är att varje offentlig satsning ska visa tydliga resultat, att den högre utbildningen ska anpassas efter arbetsmarknadens behov och att det ska bli mer lönsamt att arbeta. Att utreda ett examenspremiesystem som ger studenter incitament att slutföra studierna i tid ligger i linje med de principerna, men underlaget är svagt.
- resultatkrav på offentliga medelavgörande»Begära tydliga resultat för varje offentlig satsning« (valmanifest 2022 ↗)
- utbildning efter arbetsmarknadens behov»Den högre utbildningen ska i högre grad anpassas efter behoven på en framtida arbetsmarknad.« (valmanifest 2022 ↗)
- det ska löna sig att arbeta»Göra det mer lönsamt att arbeta« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2024/25:UbU7)
- Betänkandets fulltext (HC01UbU7)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2024/25:1104 — Avskaffande av fribeloppet av Helena Storckenfeldt (M)
- Motion 2024/25:1137 — Ett avskaffande av fribeloppet av Christian Carlsson (KD)
- Motion 2024/25:1355 — En stark tandvård med välmående personal av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1363 — En tillgänglig sjukvård i världsklass av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1485 — Fler och billigare studentbostäder av Amalia Rud Stenlöf och Adrian Magnusson (båda S)
- Motion 2024/25:15 — Borttagande av fribeloppet för studiemedel av Nima Gholam Ali Pour (SD)
- Motion 2024/25:1519 — Förbättrade förutsättningar för gymnasieelever som studerar på annan ort av Anna-Belle Strömberg och Malin Larsson (båda S)
- Motion 2024/25:2251 — Möjlighet till avskrivning av studielån vid tjänstgöring på landsbygden inom samhällsviktiga verksamheter av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
- Motion 2024/25:2273 — Utbetalning av studiebidrag direkt till eleverna av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
- Motion 2024/25:2453 — CSN för gymnasiestudier på folkhögskolor av Laila Naraghi m.fl. (S)
- Motion 2024/25:2517 — Jämlika förutsättningar att studera på högre nivå av Sanna Backeskog m.fl. (S)
- Motion 2024/25:2561 — Studiemedel utifrån avklarade poäng av Ann-Sofie Lifvenhage och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M)
- Motion 2024/25:281 — Elevers rätt till inackorderingstillägg av Mathias Bengtsson (KD)
- Motion 2024/25:2955 — Livskraft och framtidstro på Sveriges landsbygder av Muharrem Demirok m.fl. (C)
- Motion 2024/25:3052 — Stärkta rättigheter för människor på flykt av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:3070 — Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv av Ardalan Shekarabi m.fl. (S)
- Motion 2024/25:3089 — Ändrade regler för studiestöd av Markus Wiechel (SD)
- Motion 2024/25:3167 — En högre utbildning för en stärkt kompetensnation av Anders Ådahl m.fl. (C)
- Motion 2024/25:3217 — Utbildning och forskning för ett hållbart samhälle av Amanda Lind m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:3219 — Utgiftsområde 15 Studiestöd av Åsa Westlund m.fl. (S)
Källa: Sveriges riksdag