2023-06-202022/23:TU14 · p.2TUTransport och infrastruktur
Organisering av järnvägsunderhåll
Organisering av järnvägsunderhåll: Trafikverkets roll kontra marknaden
Vad som står på spel: Utfallet påverkar järnvägsunderhållets tillförlitlighet och kostnadskontroll och hur stor del av underhållsmarknaden som förblir öppen för privata utförare jämfört med att tas hem i myndighetens egen regi, vilket berör tågresenärer, godskunder och underhållsföretag.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om Trafikverket ska få ökade möjligheter att bedriva järnvägsunderhåll i egen regi, eller om underhållet i huvudsak även fortsatt ska upphandlas på marknaden som i dag.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet betonar att järnvägsunderhållet bör utformas så effektivt som möjligt och att Trafikverket behöver rätt kompetens för delar av underhållet, till exempel besiktning, samtidigt som myndigheten ska vara en effektiv upphandlare som bidrar till att utveckla underhållsmarknaden. Utskottet konstaterar att ett beredningsarbete om hur järnvägsunderhållet ska organiseras redan pågår och vill inte föregripa det, utan följer frågan vidare, varför motionerna avstyrks.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 2 (S, V, MP)
Reservationen vill att staten får ökade möjligheter att bedriva järnvägsunderhåll i egen regi genom Trafikverket, i stället för ett ensidigt fokus på avreglering och bolagisering. Skälet är att ett bra järnvägsunderhåll inte bara handlar om anslagna medel utan också om huvudmannaskap och ansvar, att egen regi skulle ge myndigheten bättre kostnadskontroll och benchmarkingkapacitet, och att ett bristfälligt underhåll även är en fråga om Sveriges beredskap och motståndskraft.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 2 från S, V, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/21/0/3 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Nej 0/94/0/13 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Nej 0/15/0/3 | lika | säkerhet: hög | berörs ej |
| C | Ja | Avstår 0/0/20/4 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Ja | Ja 14/0/0/2 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Ja | Ja 16/0/0/3 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 62/0/0/10 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2022/23:3 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkande 15, 2022/23:834 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 44, 2022/23:1016 av Patrik Jönsson m.fl. (SD) yrkande 2, 2022/23:1233 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 26 och 2022/23:2140 av Gunilla Svantorp m.fl. (S) yrkande 24.
Riksdagens beslut: Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om kvalitetsavgifter och regressrätt inom järnvägsfrågor. Riksrevisionens övergripande slutsatser är att systemen med kvalitetsavgifter och regress saknar förutsättningar för att effektivt bidra till att motverka förseningar och att tågförseningarna totalt sett inte har minskat sedan systemen trädde i kraft. I sin skrivelse instämmer regeringen delvis i Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer och pekar samtidigt på åtgärder som har vidtagits och som regeringen kommer att följa upp. Riksdagen förutsätter att regeringen följer upp åtgärderna och att Trafikverket fortsätter sitt effektiviseringsarbete. Med detta lade riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag från allmänna motionstiden 2022. Förslagen gäller bland annat organiseringen av järnvägsunderhållet, järnvägens signalsystem, banavgifter och frågor om säkerhet, punktlighet och information. Riksdagen hänvisar till vidtagna åtgärder och pågående arbete.
Motförslag
- Motförslaget vill se över möjligheten för staten att bedriva järnvägsunderhåll i egen regi. (S, V, MP) — Reservation 2
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen vill ta tillbaka samhällsviktig verksamhet och infrastruktur som privatiserats och slår fast att samhällsägandet ska vara starkt inom transportsystem och övrig infrastruktur.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill ta tillbaka samhällsviktig verksamhet och infrastruktur som privatiserats och slår fast att samhällsägandet ska vara starkt inom transportsystem och övrig infrastruktur. Den kräver också att staten ökar sin kontroll över infrastrukturen och att järnvägen rustas upp. Att staten får ökade möjligheter att bedriva järnvägsunderhåll i egen regi genom Trafikverket är precis det planen efterfrågar.
- återta privatiserad infrastrukturavgörande»Det är hög tid att agera och ta tillbaka den samhällsviktiga verksamhet och infrastruktur som har privatiserats.« (valmanifest 2022 ↗)
- samhällsägt transportsystem»samhällsägandet är starkt inom ekonomins nyckelsektorer« (partiprogram ↗)
- statlig kontroll över infrastruktur»Staten måste öka sin kontroll över infrastruktur och resurser som behövs för att genomföra klimatomställningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- rusta upp järnvägen»Vägnätet och järnvägen behöver rustas upp i stora delar av Sverige, när industrierna nu expanderar på nya platser.« (valmanifest 2022 ↗)
Partiprogrammets bärande princip är att demokratin har företräde före marknaden och att driftsform ska prövas efter vad som ger bäst resultat, inte efter avreglering som självändamål.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammets bärande princip är att demokratin har företräde före marknaden och att driftsform ska prövas efter vad som ger bäst resultat, inte efter avreglering som självändamål. Valmanifestet vill att samhället flyttar fram positionerna och tar tillbaka kontrollen, och lyfter beredskapen i transportsektorn, vilket är motförslagets skäl. Ökade möjligheter för Trafikverket att sköta underhåll i egen regi stöds därför i sak.
- demokratins företrädeavgörande»Demokratin har därför företräde före marknaden.« (partiprogram ↗)
- ta tillbaka kontrollen»Samhället ska flytta fram positionerna för att ta tillbaka kontrollen över utvecklingen.« (valmanifest 2022 ↗)
- beredskap i transporter»öka beredskapen i transportsektorn.« (valmanifest 2022 ↗)
- egen regi som alternativ»verksamheten i egen regi eller överlåta driftsansvaret till externa utförare.« (partiprogram ↗)
Partiprogrammet kräver att järnvägssystemet ses över och till vissa delar återregleras för att få ett långsiktigt fungerande transportsystem, och att samhället självt ska styra och stå för utbyggnaden av infrastruktursystemen.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet kräver att järnvägssystemet ses över och till vissa delar återregleras för att få ett långsiktigt fungerande transportsystem, och att samhället självt ska styra och stå för utbyggnaden av infrastruktursystemen. Motförslagets krav på ökade möjligheter för staten att bedriva järnvägsunderhåll i egen regi i stället för fortsatt avreglering är just detta. Planen accepterar också offentligt ägande och drift av affärsverksamhet och kräver att spåren underhålls så att förseningar minimeras.
- återreglera järnvägenavgörande»delar återregleras för att få ett optimalt och långsiktigt fungerande transportsystem.« (partiprogram ↗)
- samhället styr infrastrukturen»Samhället måste själv styra och stå för utbyggnad« (partiprogram ↗)
- underhållen järnväg»spåren underhållas och förseningar minimeras.« (partiprogram ↗)
- offentlig drift i egen regi»eller en kommun att äga och driva affärsverksamheter.« (partiprogram ↗)
Planens bärande åtagande är en marknadsekonomi fri från planekonomiska pekpinnar med konkurrens som drivkraft, vilket talar mot att staten ska ta över järnvägsunderhållet i egen regi.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens bärande åtagande är en marknadsekonomi fri från planekonomiska pekpinnar med konkurrens som drivkraft, vilket talar mot att staten ska ta över järnvägsunderhållet i egen regi. Planen vill i stället rusta järnvägen genom stora satsningar på banor och trafik. Beredskapsargumentet i motförslaget har stöd i planens krav på stärkt civil beredskap, men det väger inte upp huvudlinjen.
- konkurrens som drivkraftavgörande»Konkurrens är en viktig drivkraft för utvecklingen av marknadsekonomin.« (partiprogram ↗)
- satsa på järnvägen»Vi vill rusta upp regionala järnvägar, bygga nya stambanor från norr till söder, höja standarden på det nationella stambanenätet i hela landet och storsatsa på morgondagens tågtrafik« (valmanifest 2022 ↗)
- beredskap och motståndskraft»Även det civila försvaret är livsviktigt. Vi måste rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris.« (valmanifest 2022 ↗)
flags: citat_blockerat
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att det offentliga endast ska driva affärsverksamhet när det finns ett starkt samhällsintresse och inte verksamhet som tränger ut fungerande privata alternativ, samt att upphandling ska ge låga kostnader och stimulera konkurrens.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att det offentliga endast ska driva affärsverksamhet när det finns ett starkt samhällsintresse och inte verksamhet som tränger ut fungerande privata alternativ, samt att upphandling ska ge låga kostnader och stimulera konkurrens. Att i stället bygga ut statligt järnvägsunderhåll i egen regi går emot den linjen. Planens krav på stärkt civil beredskap talar delvis åt andra hållet, men bär inte kravet på egen regi.
- restriktiv statlig affärsdriftavgörande»Det offentliga ska endast driva affärsverksamhet om det finns ett starkt samhällsintresse.« (partiprogram ↗)
- ingen utträngning av privata aktörer»driva verksamheter som tränger ut fungerande privata alternativ eller försvårar nyföretagande.« (partiprogram ↗)
- effektiv upphandling»Offentlig upphandling ska ske på sätt som ger skattebetalarna låga kostnader,« (partiprogram ↗)
- beredskap som motargument»det civila försvaret stärkas i samma takt som det militära« (valmanifest 2022 ↗)
Planen ger det offentliga ansvar för infrastrukturen men slår fast att själva trafiken bör bedrivas i konkurrens och att verksamhetsformer så långt möjligt ska bygga på frånvaro av monopol.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen ger det offentliga ansvar för infrastrukturen men slår fast att själva trafiken bör bedrivas i konkurrens och att verksamhetsformer så långt möjligt ska bygga på frånvaro av monopol. Att utöka statens järnvägsunderhåll i egen regi går emot denna linje. Beredskapsargumentet har visst stöd i planens krav på ett resursstarkt totalförsvar, men konkurrensprincipen väger tyngre.
- trafik i konkurrensavgörande»Det offentliga samhället har ansvar för trafiksystemens utveckling och dess infrastruktur. Själva trafiken bör bedrivas i konkurrens.« (partiprogram ↗)
- frånvaro av monopol»offentliga sektorns verksamhetsformer ska så långt möjligt bygga på frånvaro av monopol.« (partiprogram ↗)
- uppföljning och kontroll»Utvärdering, kostnadsuppföljning och kvalitetskontroll är därför viktiga politiska« (partiprogram ↗)
- resurser till totalförsvaret»Det samlade totalförsvaret måste ha tillräckliga« (partiprogram ↗)
Programmet slår fast att det som kan utföras lika bra eller bättre av någon annan än det offentliga inte ska utföras av det offentliga, och att en stor stat ger ett svagare samhälle.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Programmet slår fast att det som kan utföras lika bra eller bättre av någon annan än det offentliga inte ska utföras av det offentliga, och att en stor stat ger ett svagare samhälle. Motförslaget vill tvärtom att staten i ökad utsträckning bedriver järnvägsunderhåll i egen regi. Planens egen väg är i stället att rusta upp befintlig järnväg och låta staten främja konkurrensen som upphandlare, varför planen talar mot kravet.
- offentligt endast vid behovavgörande»någon annan än det offentliga, då ska det heller inte utföras« (partiprogram ↗)
- begränsad stat»En stor stat leder till ett svagare samhälle.« (partiprogram ↗)
- upprustning framför omorganisation»Rusta upp dagens järnväg i stället för att satsa på höghastighetståg som riskerar att vara omoderna redan innan de är klara« (valmanifest 2022 ↗)
- staten främjar konkurrens»skydda penningvärdet, främja konkurrensen« (partiprogram ↗)
Principprogrammet slår fast att väsentliga delar av infrastrukturen bör stå under statlig kontroll, och valmanifestet gör bättre underhåll av vägar och järnväg till ett åtagande.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Principprogrammet slår fast att väsentliga delar av infrastrukturen bör stå under statlig kontroll, och valmanifestet gör bättre underhåll av vägar och järnväg till ett åtagande. Planen vill dessutom stärka samhällets beredskap för alla typer av kriser, vilket motförslaget kopplar direkt till underhållets organisering. Ökade möjligheter för Trafikverket att bedriva underhåll i egen regi ligger därför i linje med planen.
- infrastruktur under statlig kontrollavgörande»att centrala samhällsfunktioner såsom rättsväsende, försvar och väsentliga delar av vår infrastruktur« (partiprogram ↗)
- bättre järnvägsunderhåll»Förbättra underhållet av vägar och järnväg« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt krisberedskap»Sverigedemokraterna vill stärka samhällets beredskap för alla typer av kriser som kan uppstå.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2022/23:TU14)
- Betänkandets fulltext (HA01TU14)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2022/23:1003 — Sverigevänlig konsumentpolitik av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
- Motion 2022/23:1016 — En konkurrenskraftig svensk järnväg av Patrik Jönsson m.fl. (SD)
- Motion 2022/23:1123 — Den svenska basindustrin av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)
- Motion 2022/23:1233 — Transporteffektivt och hållbart samhälle av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2022/23:1325 — Ökad säkerhet på tågperrongerna av Carita Boulwén och Johnny Svedin (båda SD)
- Motion 2022/23:1451 — Nollvision för tågstrul i Sörmland av Marielle Lahti (MP)
- Motion 2022/23:1562 — Förbättring av nattågstrafiken till och från Norrland av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
- Motion 2022/23:1672 — En levande landsbygd för Sveriges bästa av Annie Lööf m.fl. (C)
- Motion 2022/23:2038 — Etablering och utveckling av övningsanläggningar i Stockholm-Mälarregionen av Hans Ekström m.fl. (S)
- Motion 2022/23:2114 — Bättre infrastruktur i Skåne av Boriana Åberg m.fl. (M)
- Motion 2022/23:2140 — Utgiftsområde 22 Kommunikationer av Gunilla Svantorp m.fl. (S)
- Motion 2022/23:2185 — En familjevänlig tågtrafik av Julia Kronlid (SD)
- Motion 2022/23:2377 — med anledning av skr. 2022/23:96 Riksrevisionens rapport om kvalitetsavgifter och regressrätt av Thomas Morell m.fl. (SD)
- Motion 2022/23:3 — med anledning av skr. 2021/22:261 Nationell planering för transportinfrastrukturen 2022-2033 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V)
- Motion 2022/23:834 — Hållbara transporter med hög tillgänglighet i hela landet av Ulrika Heie m.fl. (C)
- Motion 2022/23:84 — Förbättrade arbetsvillkor i yrkestrafiken av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V)
- Motion 2022/23:853 — Grön omställning av transportsektorn av Ulrika Heie m.fl. (C)
- Regeringens skrivelse 2022/23:96 — Riksrevisionens rapport om kvalitetsavgifter och regressrätt
Källa: Sveriges riksdag