Konsekvensanalyser på vissa områden

Planen slår fast att omställningen ska genomföras rättvist och att staten har ett särskilt ansvar för att landet är tillräckligt självförsörjande med livsmedel. Motförslagets krav på konsekvensanalyser av konkurrenskraften för jordbruk, skogsbruk och fiske innan systemet börjar gälla följer av det: nedläggningar och ökad matimport går emot planens åtaganden om jordbrukets långsiktiga hållbarhet. Planen kräver också en helhetssyn på skogens roll, vilket talar för att effekterna belyses i förväg.

• självförsörjning med livsmedelavgörande»att landet är tillräckligt självförsörjande« (partiprogram ↗)
• rättvis omställning»ser till att omställningen genomförs rättvist och bygger upp ett starkt« (partiprogram ↗)
• jordbrukets långsiktiga hållbarhet»Jordbrukets långsiktiga hållbarhet är viktig för både ekosystemen och« (partiprogram ↗)
• helhetssyn på skogsbruket»Hur vi använder skogen har stora och komplexa konsekvenser, som« (partiprogram ↗)

Planens klimatlinje är att omställningen ska fungera för vanligt folk och genomföras utan att svensk konkurrenskraft skadas, samtidigt som prissättning av utsläpp bejakas. Motförslaget behåller den gemensamma prissättningen men vill få konsekvenserna för jordbruk, skogsbruk och fiske belysta innan systemet börjar gälla, vilket ligger nära partiprogrammets krav på uthålligt åkerbruk och säkra livsmedel. Planen stöder därför kravet på kompletterande styrmedel och konsekvensanalyser.

• klimatpolitik för vanligt folkavgörande»Sverige ska ha en klimatpolitik som fungerar för vanligt folk« (valmanifest 2022 ↗)
• värna svensk konkurrenskraft»Inflationen och den ekonomiska osäkerheten riskerar att skada svensk konkurrenskraft.« (valmanifest 2022 ↗)
• uthålligt jordbruk och säkra livsmedel»kraven på ekologisk uthålligt åkerbruk och säkra livsmedel.« (partiprogram ↗)
• klimatramverket ligger fast»Det klimatpolitiska ramverket ska ligga fast.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen slår fast att svenska miljö- och klimatkrav inte ska slå ut svenskt jordbruk och i stället gynna produktion med lägre krav, och att Sverige ska ha ett livskraftigt jordbruk med god konkurrenskraft. Det är samma sakfråga som motförslaget reser: att konkurrenseffekterna av utsläppshandeln för jordbruk, skogsbruk och fiske ska belysas innan systemet börjar gälla. Kravet på en rättvis omställning med kompletterande styrmedel stämmer med manifestets rubrik om en snabb och rättvis klimatomställning. Planen stöder därför motförslaget.

• miljökrav får inte slå ut jordbruketavgörande»Det är inte rimligt att de svenska kraven för miljön, klimatet och god djurhållning slår ut svenskt jordbruk och i stället gynnar jordbruk där miljökraven är lägre och djuren behandlas sämre.« (partiprogram ↗)
• livskraftigt jordbruk med konkurrenskraft»Sverige ska ha ett livskraftigt jordbruk i hela landet med god konkurrenskraft.« (partiprogram ↗)
• ökad självförsörjning på baslivsmedel»stärka det svenska jordbruket för ökad självförsörjning med baslivsmedel, och stödja övergången till ett ekologiskt och hållbart jordbruk med fossiloberoende arbetsmaskiner.« (valmanifest 2022 ↗)
• rättvis klimatomställning»En snabb och rättvis klimatomställning« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen sätter de gröna näringarnas konkurrenskraft i centrum: lantbrukets konkurrenskraft ska förstärkas både inom EU och gentemot övriga världen, matproduktionen ska öka och skogsbruket ska ha goda förutsättningar. Att belysa hur den utvidgade utsläppshandeln påverkar konkurrenskraften i jordbruk, skogsbruk och fiske innan systemet börjar gälla följer av dessa åtaganden. Planen nämner däremot inte konsekvensanalyser som instrument, varför stödet är härlett.

• gröna näringars konkurrenskraftavgörande»Vi vill stärka de gröna näringarnas konkurrenskraft.« (valmanifest 2022 ↗)
• lantbrukets internationella konkurrenskraft»Det svenska lantbrukets konkurrenskraft, både inom EU och gentemot övriga världen, ska förstärkas.« (partiprogram ↗)
• ökad matproduktion»En långsiktigt hållbar livsmedelsförsörjning med ökad försörjningstrygghet och ökad matproduktion kräver regelförenklingar och skattesänkningar« (valmanifest 2022 ↗)
• goda villkor för skogsbruket»Skogsbruket behöver goda förutsättningar grundade i en stark äganderätt.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen bejakar prissättning av utsläpp men kräver samtidigt att höjda miljöskatter och slopade subventioner kompenseras så att näringslivets konkurrenskraft bibehålls. Att belysa konkurrenskraftseffekterna för jordbruk, skogsbruk och fiske innan systemet börjar gälla följer av det åtagandet, liksom av skogspolitikens två jämställda mål. Att jordbruket ska bära sina egna klimatkostnader kvarstår dock som en gräns för hur långt kompensationen kan gå.

• bibehållen konkurrenskraftavgörande»Höjningar av miljöskatter och slopade subventioner ska kompenseras med skattesänkningar« (partiprogram ↗)
• produktion och miljö jämställda»Den svenska skogspolitiken ska vila på två jämställda mål, produktionsmålet och miljömålet.« (partiprogram ↗)
• jordbruket bär sina klimatkostnader»Jordbruket ska i likhet med andra sektorer bära sina egna miljö- och klimatkostnader« (partiprogram ↗)
• EU som klimatarena»EU-samarbetet är vårt viktigaste instrument för att driva på miljöarbetet.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Valmanifestet åtar sig regeländringar och kostnadslättnader för svenskt lantbruk för att öka självförsörjningen och stärka konkurrenskraften. Partiprogrammet kräver att de areella näringarna ges likvärdiga konkurrensvillkor gentemot andra länder och att energiskatter utformas så att näringslivets konkurrenskraft inte urholkas. Att belysa konsekvenserna för jordbruk, skogsbruk och fiske innan utsläppshandeln utvidgas följer därför av planen.

• stärkt lantbrukskonkurrenskraftavgörande»Regeländringar och kostnadslättnader för svenskt lantbruk för att öka Sveriges självförsörjning och stärka lantbrukets konkurrenskraft.« (valmanifest 2022 ↗)
• likvärdiga konkurrensvillkor»näringar ges likvärdiga konkurrensvillkor gentemot« (partiprogram ↗)
• värna konkurrenskraften»hänsyn till förhållanden i omvärlden för att inte näringslivets konkurrenskraft ska urholkas.« (partiprogram ↗)
• familjejordbruket som bas»familjejordbruk bör även i fortsättningen vara basen i« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att jordbrukets lönsamhet redan är hårt pressad, att självförsörjningsgraden måste öka och att den inhemska livsmedelsproduktionen ska stärkas samtidigt som regelbördan minskar. Ett krav på att konkurrenskraftseffekterna för jordbruk, skogsbruk och fiske belyses innan nya kostnader läggs på ligger direkt i den linjen, eftersom planen ser ökade kostnader och nedlagda gårdar som ett sårbarhetsproblem. Konsekvensanalyser som instrument nämns inte, därav härledd täckning.

• ökad självförsörjningavgörande»Det nya säkerhetsläget i Europa gör att vi som land måste minska vår sårbarhet och öka vår självförsörjningsgrad.« (valmanifest 2022 ↗)
• lantbrukets lönsamhet»Samtidigt vittnar bönder om att det inte lönar sig att så inför sommarsäsongen. Det är ohållbart.« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt livsmedelsproduktion»Stärka jordbruket för att öka den inhemska produktionen av livsmedel« (valmanifest 2022 ↗)
• minskad regelbörda»Minska antalet regler för jordbruket och korta handläggningstider för miljötillstånd« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen varnar uttryckligen för att strängare svenska utsläppskrav än omvärldens slår ut svenska näringar och ger globalt kontraproduktiva resultat, och den vill öka jordbrukets konkurrenskraft och självförsörjningen av livsmedel. Motförslagets krav att konsekvenserna för jordbruk, skogsbruk och fiske belyses innan systemet börjar gälla följer direkt av den prioriteringen. Planen stöder därför kravet.

• inga särkrav som slår ut näringaravgörande»Strängare miljö- och utsläppskrav i Sverige jämfört med i omvärlden riskerar ofta att slå ut svenska näringar och få globalt kontraproduktiva resultat när det kommer till de mål kraven syftar till att uppnå.« (valmanifest 2022 ↗)
• jordbrukets konkurrenskraft»Öka det svenska jordbrukets konkurrenskraft och Sveriges självförsörjning av livsmedel« (valmanifest 2022 ↗)
• kompensation för svenska särkrav»Svenska särkrav för miljöskydd och djurvälfärd gör dessutom ofta inhemsk produktion dyrare än konkurrenternas utan att svenska lantbrukare kompenseras.« (valmanifest 2022 ↗)
• stoppa näringsfientlig symbolpolitik»Stoppa symbolpolitik som går ut över möjligheten att bedriva industri och näring« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.