2023-05-102022/23:KU28 · p.5KUKonstitution
Rättigheter för nationella minoriteter och urfolk
Rättigheter för nationella minoriteter och urfolket samerna
Vad som står på spel: Frågan gäller hur långt Sverige ska gå i att lagfästa och stärka minoriteters och urfolkets rättigheter, bland annat till mark och vatten. Det berör samer och andra nationella minoriteter samt Sveriges efterlevnad av internationell urfolksrätt.
Vad omröstningen gäller
Om riksdagen ska uppmana regeringen att stärka rättigheterna för nationella minoriteter och urfolket samerna, bland annat samisk rätt till mark och vatten och en nordisk samekonvention, eller om utskottet bedömer att pågående arbete redan täcker dessa frågor.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet vidhåller sina tidigare ställningstaganden om urfolksrätt, samisk rätt till mark och vatten samt en nordisk samekonvention, och hänvisar till pågående arbete i en parlamentarisk kommitté, minoritetspolitiska utredningar och en sannings- och försoningsprocess för det samiska folket, varför motionerna avstyrks.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 9 (V, MP)
Reservationen (V, MP) vill se ett aktivt och förstärkt arbete för nationella minoriteter och urfolket samerna, med säkrad och stärkt rätt till mark och vatten, en gemensam nordisk rättighetsplattform, en nordisk samekonvention och svensk ratificering av ILO:s konvention nr 169, eftersom nuvarande lagstiftning och tillämpning brister.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 9 från V, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/21/0/3 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Ja 94/0/0/13 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| MP | Nej | Nej 1/13/0/4 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Nej | Ja 21/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| KD | Nej | Ja 15/0/0/4 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Ja | Avstår 0/0/63/9 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
Avvek från partilinjen
| MPRebecka Le Moine (MP, Östergötlands län) | Ja — partilinjen: Nej |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 17, 2022/23:988 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 12, 2022/23:1474 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 15-17 och 2022/23:2098 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 7, 8, 15 och 16.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 35 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om minoritetsfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår i de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar om judiskt liv i Sverige, romsk inkludering, sanningskommissionen för det samiska folket, samepolitiken och Sametingets konstruktion, rättigheter för nationella minoriteter och urfolk, älvdalskans ställning, teckenspråk som minoritetsspråk, informationscentrum om nationella minoriteter, utvärdering av konsultationslagen, genomförande, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken, stöd till organisationer och kontaktyta för dialog mellan Sametinget och riksdagen.
Motförslag
- Motförslaget vill att utredningens direktiv kompletteras för att inrätta förvaltningsområden för jiddisch. (V, MP) — Reservation 9
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Partiprogrammet kräver uttryckligen att Sverige prioriterar arbetet med att ratificera ILO 169 om urfolks rättigheter och att Sametingets självbestämmande förstärks.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet kräver uttryckligen att Sverige prioriterar arbetet med att ratificera ILO 169 om urfolks rättigheter och att Sametingets självbestämmande förstärks. Det slår också fast att mycket återstår att göra för de nationella minoriteternas rättigheter och att alla som tillhör en minoritet ska kunna medverka i beslut. Motförslagets krav på stärkt rätt till mark och vatten, urfolksrätt och en nordisk samekonvention svarar direkt mot dessa åtaganden, och nordiskt mellanstatligt samarbete förordas i planen.
- ratificera ILO 169avgörande»Sverige måste prioritera arbetet med att ratificera konventionen ILO 169 om ursprungsfolk och stamfolks rättigheter.« (partiprogram ↗)
- samerna som urfolk»Samer är Sveriges ursprungsbefolkning« (partiprogram ↗)
- minoriteters delaktighet i beslut»Ett demokratikrav är att alla som tillhör en nationell minoritet ska ha möjlighet« (partiprogram ↗)
- nordiskt mellanstatligt samarbete»regionala organisationer som Nordiska rådet« (partiprogram ↗)
Partiprogrammet åtar sig att hävda och stödja nationella minoriteters möjligheter att behålla och utveckla eget språk och kultur, och att alla ska ha lika förutsättningar och lika möjlighet till delaktighet.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet åtar sig att hävda och stödja nationella minoriteters möjligheter att behålla och utveckla eget språk och kultur, och att alla ska ha lika förutsättningar och lika möjlighet till delaktighet. Valmanifestet binder partiet till folkrätten och mänskliga rättigheter internationellt. Att förstärka minoritets- och urfolkspolitiken, tydliggöra lagstiftningen enligt urfolksrätten och ansluta sig till konventioner ligger i linje med dessa principer, men planen behandlar inte samisk rätt till mark och vatten.
- stöd till nationella minoriteteravgörande»I detta ska också ingå att hävda och stödja nationella minoriteters möjligheter att« (partiprogram ↗)
- lika delaktighet för alla»Vi socialdemokrater vill att alla ska ha lika förutsättningar och lika möjlighet till delaktighet« (partiprogram ↗)
- folkrätt och rättighetskonventioner»Vi har en lång historia av att stå upp för folkrätten, solidaritet, nedrustning, demokrati och jämställdhet.« (valmanifest 2022 ↗)
- mänskliga rättigheter grundläggande»Respekten för de mänskliga rättigheterna är en förutsättning för demokrati.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet lovar uttryckligen att stärka nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter och att Sverige ska förbinda sig att följa ILO 169.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet lovar uttryckligen att stärka nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter och att Sverige ska förbinda sig att följa ILO 169. Partiprogrammet vill att Sverige snarast ratificerar konventionen och att minoriteternas ställning respekteras och stärks, samt att partiet är pådrivande för minoriteters rättigheter i Norden. Motförslagets krav på stärkt rätt till mark och vatten, nordisk samekonvention och ratificering är därmed planens egen linje.
- stärkta urfolksrättigheter, ILO 169avgörande»stärka nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter och att Sverige ska förbinda sig att följa den internationella konventionen om urfolks rättigheter (ILO 169).« (valmanifest 2022 ↗)
- ratificera ILO 169»bör snarast ratificera FN:s konvention om urfolks rättigheter, ILO 169.« (partiprogram ↗)
- minoriteternas särställning»Deras särskilda ställning, med egen kultur och eget språk, måste respekteras och stärkas.« (partiprogram ↗)
- nordiskt minoritetssamarbete»vara starkt pådrivande i att riva ned gränshinder även i Norden, förbättra den skandinaviska språkförståelsen och nationella minoriteters rättigheter« (partiprogram ↗)
Planen åtar sig uttryckligen att stärka minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning, och att bekämpa strukturer som förtrycker eller diskriminerar människor.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen åtar sig uttryckligen att stärka minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning, och att bekämpa strukturer som förtrycker eller diskriminerar människor. Ett mer aktivt arbete för samer och nationella minoriteter, inklusive tydligare rättigheter och en nordisk rättighetsplattform, ligger i linje med detta och med planens vikt vid nordiskt samarbete. Frågan om rätt till mark och vatten berörs dock bara indirekt.
- stärkt minoritetsskyddavgörande»Vi vill stärka bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning, och grundlagsskydda rätten till abort och reproduktiv hälsa.« (valmanifest 2022 ↗)
- bekämpa förtryckande strukturer»Vi bekämpar alla strukturer, formella och informella, som förtrycker eller diskriminerar människor.« (partiprogram ↗)
- nordiskt samarbete»Det nordiska samarbetet, som överbryggar många europeiska konstellationer, spelar en viktig roll.« (partiprogram ↗)
- rättigheter måste värnas aktivt»Våra grundläggande rättigheter får inte tas för givna.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet kräver uttryckligen att samernas rätt att utöva renskötsel och nyttja marker enligt urminnes hävd värnas, att en nordisk samekonvention upprättas och att ILO-konvention 169 ratificeras efter samråd.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet kräver uttryckligen att samernas rätt att utöva renskötsel och nyttja marker enligt urminnes hävd värnas, att en nordisk samekonvention upprättas och att ILO-konvention 169 ratificeras efter samråd. Motförslagets krav på stärkt rätt till mark och vatten, nordisk rättighetsplattform och ratificering av en urfolkskonvention sammanfaller därmed punkt för punkt med planen. Planen slår också fast att minoriteternas och samernas ställning ska upprätthållas.
- samisk rätt till markavgörande»Samernas rätt att utöva renskötsel och utnyttja marker i enlighet med urminnes hävd ska värnas.« (partiprogram ↗)
- ratificera ILO 169»ILO-konvention 169 ska ratificeras efter samråd med olika intressegrupper« (partiprogram ↗)
- upprätthållen minoritetsställning»Samernas, sverigefinnarnas, tornedalingarnas, judarnas och romernas ställning som nationella minoriteter« (partiprogram ↗)
- stärkta minoritetsspråksrättigheter»Individens möjligheter att använda minoritetsspråk i kontakten med myndigheter« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen vill tillerkänna samerna språkliga och etniska rättigheter, värna rennäringen som del av samisk kultur och ser det som en central offentlig uppgift att stödja minoriteters egna insatser.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen vill tillerkänna samerna språkliga och etniska rättigheter, värna rennäringen som del av samisk kultur och ser det som en central offentlig uppgift att stödja minoriteters egna insatser. Ett mer aktivt arbete med tydligare lagstiftning och en nordisk samekonvention ligger i linje med det. Planens principiella stöd för enskild äganderätt och kopplingen mellan markägande och jakt- och fiskerätt gör dock stödet för utvidgad rätt till mark och vatten mer villkorat.
- rättigheter till samer och minoriteteravgörande»Genom att tillerkänna samer, sverigefinländare,« (partiprogram ↗)
- värnad rennäring»Rennäringen ska värnas eftersom den är en betydelsefull del av samisk kultur samt viktig för sysselsättning« (partiprogram ↗)
- offentligt stöd till minoriteter»Det är en central offentlig uppgift att stödja minoriteters egna insatser för att behålla och vidareutveckla« (partiprogram ↗)
- enskild äganderätt till mark»för den enskilda äganderätten och generationers erfarenhet av enskilt ägande av skogs- och jordbruksmark« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens enda konkreta åtagande på området är att fjälljakten ska vara tillgänglig för alla svenska jägare på lika villkor, vilket drar i motsatt riktning mot en säkrad och stärkt samisk särrätt till mark och vatten.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens enda konkreta åtagande på området är att fjälljakten ska vara tillgänglig för alla svenska jägare på lika villkor, vilket drar i motsatt riktning mot en säkrad och stärkt samisk särrätt till mark och vatten. Idéprogrammet håller fast vid att fri- och rättigheter tillhör individer och avvisar kollektivismens anspråk, och att den svenska staten inte vilar på etnicitet. En förstärkt urfolksrätt genom nya konventioner och lagstiftning ligger därmed utanför planens linje.
- lika villkor för jägareavgörande»Se till att fjälljakten är tillgänglig för alla svenska jägare på lika villkor« (valmanifest 2022 ↗)
- individuella rättigheter»Fri- och rättigheter tillhör individer« (partiprogram ↗)
- avvisad kollektivism»Nya former av kollektivism får samtidigt allt större utrymme i« (partiprogram ↗)
- stark enskild äganderätt»Den enskilda äganderätten är central i förvaltarskapstanken« (partiprogram ↗)
Planens bärande princip är att alla medborgare oavsett nationstillhörighet ska vara lika inför lagen och ha samma rättigheter och skyldigheter, och att minoriteters kulturella autonomi inte får stå i motsats till allmänna rättsprinciper.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens bärande princip är att alla medborgare oavsett nationstillhörighet ska vara lika inför lagen och ha samma rättigheter och skyldigheter, och att minoriteters kulturella autonomi inte får stå i motsats till allmänna rättsprinciper. Särskilt stärkta mark- och vattenrättigheter för samerna och ratificering av en urfolkskonvention går utöver den ramen. Planen vill dessutom stärka äganderätten och det nationella självbestämmandet.
- likhet inför lagenavgörande»anser samtidigt att alla medborgare oavsett nationstillhörighet skall vara lika inför lagen« (partiprogram ↗)
- autonomi inom rättsprinciper»Denna autonomi får dock inte i något avseende stå i motsats till allmänna« (partiprogram ↗)
- stärkt äganderätt»Stärka äganderätten« (valmanifest 2022 ↗)
- mot internationella konventioner»Stärka det nationella självbestämmandet« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2022/23:KU28)
- Betänkandets fulltext (HA01KU28)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2022/23:1214 — Åtgärder för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2022/23:1326 — Teckenspråk av Carita Boulwén (SD)
- Motion 2022/23:1474 — Politik för de nationella minoriteterna av Amanda Lind m.fl. (MP)
- Motion 2022/23:181 — Stärk demokratin och de mänskliga rättigheterna av Märta Stenevi m.fl. (MP)
- Motion 2022/23:1881 — Konstitutionella frågor av Malin Björk m.fl. (C)
- Motion 2022/23:2098 — Politik för det samiska folket av Amanda Lind m.fl. (MP)
- Motion 2022/23:418 — Skydda och bevara älvdalskan av Staffan Eklöf (SD)
- Motion 2022/23:624 — Erkännande av älvdalska som språk av Mathias Bengtsson och Gudrun Brunegård (båda KD)
- Motion 2022/23:81 — Bevara och levandegör språket älvdalska av Robert Stenkvist och Anders Alftberg (båda SD)
- Motion 2022/23:901 — En äldreomsorg med trygghet och valfrihet i hela landet av Christofer Bergenblock m.fl. (C)
- Motion 2022/23:988 — Nationella minoriteter i Sverige av Michael Rubbestad m.fl. (SD)
Källa: Sveriges riksdag