2025-05-072024/25:CU15 · p.8CUCivilrätt och bostäder
Myndighetssamarbete och nationell vattensamordning
Myndighetssamarbete och nationell samordning av vattenfrågor
Vad som står på spel: Frågan påverkar hur snabbt och samordnat Sverige kan hantera vattenkriser och beredskap, till exempel vid torka eller föroreningar, och vem som har det yttersta ansvaret när flera myndigheter och nivåer är inblandade.
Vad omröstningen gäller
Om ansvarsfördelningen för vattenfrågor mellan kommuner, länsstyrelser och statliga myndigheter är tillräckligt tydlig, eller om en ny nationell vattensamordnare bör inrättas för att samla ansvaret och effektivisera arbetet.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet anser att ansvarsfördelningen för vattenfrågor redan är tydlig och hänvisar till pågående utredningar om vattenförvaltningens organisation och beredskap samt till regeringens kommande redogörelse, och vill inte föregripa detta arbete.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 18 (SD)
En nationell vattensamordnare bör inrättas för att effektivisera arbetet och säkerställa att viktiga frågor inte faller mellan stolarna, med uppgift att ansvara för nationella riskbedömningar, stödja kommuner och agera sambandscentral för övergripande vattenfrågor, eftersom ansvaret i dag är alltför spritt mellan kommuner, länsstyrelser och statliga myndigheter.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 18 från SD.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 21/0/0/3 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| S | Nej | Avstår 0/0/93/13 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| MP | Nej | Avstår 0/0/16/2 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Nej | Ja 21/0/0/3 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Nej | Nej 0/63/0/9 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2024/25:1318 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 10, 2024/25:1382 av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD) yrkandena 2 och 3, 2024/25:2365 av Thomas Ragnarsson (M), 2024/25:3037 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 150, 2024/25:3038 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkande 28 och 2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 29.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 110 förslag i motioner om frågor som rör hushållningen med mark- och vattenområden, bland annat med hänvisning till pågående arbete. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2024 och handlar bland annat om riksintressen, skyddet av jordbruksmark och vattenområden, tillstånd till vattenverksamhet, myndighetssamarbete och nationell vattensamordning, va-infrastruktur och allmänna vattentjänster.
Motförslag
- Motförslaget vill begränsa riksintresseområdena och möjliggöra bostadsbyggande i större utsträckning. (SD) — Reservation 18
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen behandlar inte vattensamordning särskilt, men vill se ett robust samhälle byggt för att klara kriser och att gemensamt ansvar tas för infrastruktur och ekosystem.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen behandlar inte vattensamordning särskilt, men vill se ett robust samhälle byggt för att klara kriser och att gemensamt ansvar tas för infrastruktur och ekosystem. En nationell vattensamordnare med ansvar för riskbedömningar och stöd till kommunerna följer av den principen, eftersom dricksvattenförsörjningen är samhällsviktig infrastruktur. Slutsatsen är därför härledd ur planens beredskaps- och infrastruktursyn.
- robust krisberedskapavgörande»Vi vill se ett robust samhälle« (partiprogram ↗)
- gemensamt ansvar för infrastruktur»I nyckelsektorer som finans, infrastruktur, bostäder och energiförsörjning« (partiprogram ↗)
- skydda ekosystemen»skapa goda villkor för rika ekosystem, bland annat genom att återställa« (partiprogram ↗)
- fungerande samhällsservice»Skola, vård, omsorg och annan service behöver fungera överallt.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet vill stärka beredskapen mot extremväder och fortsätta investeringarna så att kommunerna kan klimatanpassa lokalt, och partiprogrammet ser vattnet som en gemensam tillgång som marknaden inte klarar av att hushålla med.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet vill stärka beredskapen mot extremväder och fortsätta investeringarna så att kommunerna kan klimatanpassa lokalt, och partiprogrammet ser vattnet som en gemensam tillgång som marknaden inte klarar av att hushålla med. En nationell vattensamordnare med ansvar för riskbedömningar och stöd till kommunerna ligger i linje med detta. Planen säger dock inget om hur ansvaret ska organiseras.
- beredskap mot extremväderavgörande»Stärk beredskapen mot extremväder.« (valmanifest 2022 ↗)
- stöd till kommunal klimatanpassning»Vi vill fortsätta de stora investeringarna så att kommunerna kan klimatanpassa lokalt.« (valmanifest 2022 ↗)
- gemensamt ansvar för vattnet»marknadsmekanismerna inte klarar av att hushålla med sådant som saknar marknadspris,« (partiprogram ↗)
- civil beredskap»Rusta upp det civila försvaret.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver att skyddet av dricksvattentäkter stärks och att reservvattentäkter fungerar, och den slår fast att arbetet med klimatanpassning behöver samordnas.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att skyddet av dricksvattentäkter stärks och att reservvattentäkter fungerar, och den slår fast att arbetet med klimatanpassning behöver samordnas. En nationell vattensamordnare med ansvar för riskbedömningar och stöd till kommunerna är ett sätt att uppnå just detta. Planens decentralistiska grundsyn talar för att kommunernas roll behålls, men hindrar inte en samlande nationell funktion.
- säkrat dricksvattenavgörande»stärka skyddet av våra dricksvattentäkter och se till att det finns fungerande reservvattentäkter.« (valmanifest 2022 ↗)
- samordnad klimatanpassning»Vi behöver samordna arbetet med« (partiprogram ↗)
- rent vatten som grundförutsättning»Rent vatten är en förutsättning för att kunna« (partiprogram ↗)
- beslut nära människorna»ett decentralistiskt parti. Beslut ska fattas så nära« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill rädda sjöar, vattendrag och hav och rusta samhällets beredskap inför kris, och en samordnare med ansvar för nationella riskbedömningar och stöd till kommunerna tjänar båda målen.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill rädda sjöar, vattendrag och hav och rusta samhällets beredskap inför kris, och en samordnare med ansvar för nationella riskbedömningar och stöd till kommunerna tjänar båda målen. Manifestet kräver dessutom uttryckligen att statliga myndigheter samverkar. Kravet ska dock vägas mot att partiet vill fatta besluten nära dem som berörs, vilket gör slutsatsen osäker.
- rena vattenavgörande»Rädda Sveriges sjöar, vattendrag och hav. Våra barn ska kunna bada utan att utsättas för gifter, nedskräpning eller algblomning.« (valmanifest 2022 ↗)
- beredskap för vattenförsörjning»Även det civila försvaret är livsviktigt. Vi måste rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris.« (valmanifest 2022 ↗)
- myndigheter ska samverka»Statliga myndigheter måste samverka och arbeta marksnålt när man tar ny mark i anspråk för väg, tåg, el, etc.« (valmanifest 2022 ↗)
- beslut nära dem som berörs»Decentralisera mera. Människor ska få bestämma mer själva, och politiska beslut ska fattas nära dem som berörs.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att alla har rätt till rent vatten och att dricksvattenförsörjningen måste säkras samt att fler yt- och grundvattentäkter ges skydd, vilket är just de uppgifter en nationell vattensamordnare enligt motförslaget ska hålla ihop.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att alla har rätt till rent vatten och att dricksvattenförsörjningen måste säkras samt att fler yt- och grundvattentäkter ges skydd, vilket är just de uppgifter en nationell vattensamordnare enligt motförslaget ska hålla ihop. Planen konstaterar också att våra hav och vatten är i dåligt skick och att samhällsplanering behövs för att klara klimatförändringarnas följder. Någon uttrycklig ståndpunkt om samordnarfunktionen finns dock inte.
- säkrad dricksvattenförsörjningavgörande»Alla har rätt till rent vatten. Dricksvattenförsörjningen måste säkras och fler yt- och grundvattentäkter ges skydd.« (partiprogram ↗)
- vattnens dåliga tillstånd»Våra hav och vatten är i dåligt skick.« (valmanifest 2022 ↗)
- planering för klimatrisker»Det behövs samhällsplanering för att klara klimatförändringarnas följder, till exempel höjda vattennivåer.« (partiprogram ↗)
- samordnat vattenskydd»Sverige omges av hav som behöver skyddas genom avtal mellan alla kuststater.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Subsidiaritetsprincipen är enligt planen både en när- och en fjärrprincip: uppgifter som de mindre gemenskaperna inte klarar på ett ändamålsenligt sätt ska den större nivån ta ansvar för.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Subsidiaritetsprincipen är enligt planen både en när- och en fjärrprincip: uppgifter som de mindre gemenskaperna inte klarar på ett ändamålsenligt sätt ska den större nivån ta ansvar för. När ansvaret för vattenfrågor är spritt mellan kommunal, regional och nationell nivå talar detta för en samordnande nationell funktion, särskilt som planen pekar ut tillgången till rent vatten som hotad och kräver beredskap för svåra påfrestningar. Frågan behandlas dock inte uttryckligen.
- högre nivå tar ansvar vid behovavgörande»inte på ett ändamålsenligt sätt klarar av ska de större gemenskaperna ta ansvar för.« (partiprogram ↗)
- tillgången till rent vatten hotad»betes- och jordbruksmark, till rent vatten och ren luft« (partiprogram ↗)
- beredskap för samhällskriser»delta i hanteringen av katastrofer och andra svåra påfrestningar i samhället« (partiprogram ↗)
- rätt makt på rätt plats»Rätt makt på rätt plats, det är den kristdemokratiska« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill inte bygga ut statsapparaten med nya samordnande funktioner utan menar att en stor stat ger ett svagare samhälle och att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen vill inte bygga ut statsapparaten med nya samordnande funktioner utan menar att en stor stat ger ett svagare samhälle och att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå. På vattenområdet är planens åtaganden konkreta - vattenrening, Östersjöarbete och beredskap - snarare än organisatoriska. En nationell vattensamordnare har därför inte stöd i planen.
- begränsad statsapparatavgörande»En stor stat leder till ett svagare samhälle.« (partiprogram ↗)
- beslut på lägsta effektiva nivå»Det politiska systemet ska bygga på att beslut fattas på lägsta« (partiprogram ↗)
- konkreta vattensatsningar»Satsa på forskning om vattenrening samt utbyggnad av avancerad vattenrening« (valmanifest 2022 ↗)
- effektivare myndigheter»Korta myndigheternas handläggningstider genom en bortre tidsgräns« (valmanifest 2022 ↗)
Planen slår fast att kommunerna måste ges ökat stöd och hjälp i miljöarbetet och vill förbättra den centrala krisledningsförmågan samt bättre utvärdera samhällets sårbarhet – vilket är just en nationell vattensamordnares uppgifter.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att kommunerna måste ges ökat stöd och hjälp i miljöarbetet och vill förbättra den centrala krisledningsförmågan samt bättre utvärdera samhällets sårbarhet – vilket är just en nationell vattensamordnares uppgifter. Planen framhåller också att vattnet är livsnödvändigt. Samtidigt är planen kritisk till fler myndigheter och funktioner, varför stödet är härlett och osäkert.
- stöd till kommunernas miljöarbeteavgörande»Kommunerna måste ges ökat stöd och hjälp i miljöarbetet.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt central krisledning»Förbättra den centrala krisledningsförmågan« (valmanifest 2022 ↗)
- utvärderad sårbarhet»Samhällets sårbarhet behöver bättre utvärderas« (valmanifest 2022 ↗)
- vattnets betydelse»Våra vatten är livsnödvändiga för att möjliggöra liv.« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2024/25:CU15)
- Betänkandets fulltext (HC01CU15)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2024/25:1055 — Värnande av de svenska fiskehamnarna av Christofer Bergenblock (C)
- Motion 2024/25:1153 — Utveckla vattenkraftens möjligheter av Camilla Brodin m.fl. (KD)
- Motion 2024/25:1191 — Sveriges 13 sämsta lagar av Rickard Nordin och Niels Paarup-Petersen (båda C)
- Motion 2024/25:1313 — Minskande av PFAS i vår närmiljö av Katarina Luhr m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:1318 — Ett va-system för nutid och framtid av Katarina Luhr m.fl. (MP)
- Motion 2024/25:1369 — Svenskt fiske och vattenbruk av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1370 — Skog, skogsbruk och ekonomi av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1371 — Politik för stärkt äganderätt av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1372 — Marina miljöer och vattenvård av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1382 — Vattenförsörjning och vattenhantering av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1383 — Planering och byggande av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1395 — Jordbruk - ökad konkurrenskraft utan förlust av biologisk mångfald av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1701 — Förstärkt skydd av Vätterns vatten av Niklas Sigvardsson m.fl. (S)
- Motion 2024/25:1824 — Stöd för att motverka stranderosion av Emma Ahlström Köster m.fl. (M)
- Motion 2024/25:1927 — Ökad nationell självförsörjning med hållbart jordbruk av Kajsa Fredholm m.fl. (V)
- Motion 2024/25:1990 — Utveckling av infrastrukturen i stråket Göteborg-Oslo av Johan Hultberg (M)
- Motion 2024/25:2041 — Stopp för tvångsanslutning av välfungerande enskilda avlopp av Anna af Sillén och Adam Reuterskiöld (båda M)
- Motion 2024/25:2303 — Stärkt va-beredskap av Hanna Westerén m.fl. (S)
- Motion 2024/25:2365 — Nationell vattenstrategi av Thomas Ragnarsson (M)
- Motion 2024/25:2434 — Begränsning och precisering av riksintressens areal av Saila Quicklund (M)
Källa: Sveriges riksdag