2024-05-022023/24:FöU3 · p.2FöUFörsvar

Försvarsmaktens personalförsörjning och förmåga att rekrytera och behålla personal

Vad som står på spel: Försvarsmaktens tillväxt kräver betydligt fler anställda, värnpliktiga och hemvärnssoldater. Frågan gäller vem som ska styra villkoren för denna personal - riksdagen genom uttalanden och mål, eller myndigheten själv inom ramen för sitt arbetsgivaransvar - och den berör bland annat reservofficerare, kadetter och hemvärnet.

Vad omröstningen gäller

Motionerna krävde riksdagsbundna åtgärder för bättre anställningsvillkor, jämställdhet och rätt till tjänstledighet för reservofficerare samt ett uttalat mål om minst 25 000 hemvärnssoldater till 2030, medan utskottet ansåg att ansvaret för rekrytering och personalförsörjning i första hand ligger hos Försvarsmakten själv.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet avstyrker motionerna och framhåller att det i första hand är Försvarsmakten som, inom ramen för den delegerade statliga arbetsgivarpolitiken, ska utforma rekryteringen och säkerställa kompetensförsörjning, lönebildning och jämställdhet, och att myndigheten redan bedriver ett omfattande arbete på området.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 4 (S)

Reservanterna (S) vill att riksdagen ger Försvarsmakten förutsättningar att erbjuda bättre villkor för att rekrytera officerare, soldater och sjömän, anpassar officersutbildningen och ser över kadetters förmåner och lönevillkor, arbetar aktivt med jämställdhet och inkludering, gör det möjligt att kombinera karriär med familjeliv, undanröjer hinder för reservofficerare genom rätt till tjänstledighet från civila arbeten, samt sätter målet att hemvärnet ska omfatta minst 25 000 soldater till 2030.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 4 från S.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Beslutet hade blivit ett annat

Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: LLiberalerna

Ja 102–94Nej 91–105

Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
VJaJa 18/0/0/6följer planensäkerhet: medelhärlett
Segen reservationNejNej 0/93/0/13följer planensäkerhet: medelberörs ej
MPJaAvstår 0/0/13/5avviker från planensäkerhet: lågberörs ej
CNejAvstår 0/0/20/4avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
LNejJa 11/0/0/5avviker från planenmot eget programsäkerhet: medeluttryckligt
KDNejJa 13/0/0/6avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
MNejJa 60/0/0/8avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
SDNejAvstår 0/0/62/10avviker från planensäkerhet: medeluttryckligt

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2023/24:778 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD) yrkande 6, 2023/24:2456 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkandena 13-17, 2023/24:2564 av Peter Hultqvist m.fl. (S) yrkandena 26, 27, 30-32 och 35 samt 2023/24:2677 av Annika Hirvonen m.fl. (MP) yrkande 17.

Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag om personalförsörjning i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i de frågor som förslagen gäller. Förslagen handlar om bland annat personal- och kompetensförsörjning inom totalförsvaret, könsfördelning och jämställdhet, civilplikt och frivilliga försvarsorganisationer.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietJaJaföljer planenhärlett

Planens avgörande åtagande är att Sverige ska vara en röst för fred och rättvisa, inte för ökad militarisering.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planens avgörande åtagande är att Sverige ska vara en röst för fred och rättvisa, inte för ökad militarisering. Motförslaget vill förbättra villkoren för att rekrytera och behålla anställda officerare och soldater och sätta ett mål om minst 25 000 hemvärnssoldater, alltså en utbyggnad av den militära organisationen. Planen bygger i stället personalförsörjningen på allmän värnplikt som instrument för demokratisk kontroll.

  • emot ökad militariseringavgörande»Vänsterpartiet anser att Sverige ska vara en röst för fred och rättvisa, inte för ökad militarisering.« (valmanifest 2022 ↗)
  • allmän värnplikt framför yrkesrekrytering»Allmän värnplikt måste gälla såväl kvinnor som män.« (partiprogram ↗)
  • demokratisk kontroll över militären»Det är av yttersta vikt att det militära systemet underställs en demokratisk kontroll.« (partiprogram ↗)
  • militär alliansfrihet»Sveriges militära alliansfrihet, som i dag hotas av EU:s militära ambitioner och Natos utvidgning, ska försvaras och stärkas.« (partiprogram ↗)
SSocialdemokraternaNejNejföljer planenberörs ej

Valmanifestet vill kraftfullt stärka den militära förmågan och att anslagsökningen omsätts i fler värnpliktiga och förstärkt militär närvaro över hela landet; ett starkt folkförsvar förutsätter att personal kan rekryteras och behållas.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Valmanifestet vill kraftfullt stärka den militära förmågan och att anslagsökningen omsätts i fler värnpliktiga och förstärkt militär närvaro över hela landet; ett starkt folkförsvar förutsätter att personal kan rekryteras och behållas. Motförslagets krav på bättre villkor, jämställdhet och ett större hemvärn är medel för samma mål. Planen är dock inte uttrycklig om officersvillkor eller hemvärnets storlek.

  • höjda försvarsanslagavgörande»Anslagen till det militära försvaret ska öka till motsvarande två procent av BNP.« (valmanifest 2022 ↗)
  • fler värnpliktiga och närvaro»Vi vill att ökningen ska omsättas i bland annat fler värnpliktiga, modern materiel samt förstärkt militär närvaro över hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
  • starkt folkförsvar»Sverige behöver bygga ett starkt folkförsvar.« (valmanifest 2022 ↗)
  • egen försvarsdimensionering»Den ger oss rätten att utforma storlek och inriktning på vårt försvar« (partiprogram ↗)
MPMiljöpartietJaAvståravviker från planenberörs ej

Planens prioritering är att en större andel av försvarets pengar ska gå till det civila försvaret och att Sverige ska gå före och nedrusta.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planens prioritering är att en större andel av försvarets pengar ska gå till det civila försvaret och att Sverige ska gå före och nedrusta. Motförslagets krav syftar tvärtom till att bygga ut den militära personalvolymen, bland annat ett hemvärn på minst 25 000 soldater, vilket drar resurserna åt motsatt håll. Att planen vill se jämställdhet och frivillighet i försvaret räcker inte för att bära kravet i dess helhet.

  • civilt försvar före militärtavgörande»satsa en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och öka anslagen till krisberedskap.« (valmanifest 2022 ↗)
  • nedrustning»Sverige ska ta initiativ till internationell nedrustning och bör gå före och nedrusta utifrån aktuella och politiskt förankrade hotbildsbedömningar.« (partiprogram ↗)
  • frivillighet i försvaret»Deltagande i det militära försvarets verksamheter ska bygga på frivillighet.« (partiprogram ↗)
  • civiltjänstgöring i stället»införa en civiltjänstgöring som komplement till värnplikten för att ge fler den kunskap och träning som behövs i kris.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

CCenterpartietNejAvståravviker från planenberörs ej

Planens avgörande åtagande är att försvaret ska rustas snabbt, kraftfullt och långsiktigt upp till två procent av BNP.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planens avgörande åtagande är att försvaret ska rustas snabbt, kraftfullt och långsiktigt upp till två procent av BNP. Bättre villkor för officerare, soldater och reservofficerare samt en större hemvärnsorganisation är direkta förutsättningar för den upprustningen. Planen lyfter också det civila försvaret och samhällets beredskap, vilket stödjer en utbyggd frivillig- och hemvärnsstruktur.

  • snabb militär upprustningavgörande»Sverige ska försvaras. Vi vill rusta det militära försvaret snabbt, kraftfullt och långsiktigt.« (valmanifest 2022 ↗)
  • stärkt försvar och beredskap»Centerpartiet vill rusta försvaret, stärka Sveriges civila beredskap och fullfölja inträdet i Nato.« (valmanifest 2022 ↗)
  • rustat civilförsvar»Även det civila försvaret är livsviktigt. Vi måste rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris.« (valmanifest 2022 ↗)
  • eget territorialförsvar»Sverige måste därför kunna försvara sitt eget territorium.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

LLiberalernaNejJaavviker från planenuttryckligt

Valmanifestet slår uttryckligen fast att antalet anställda och värnpliktiga i krigsorganisationen ska öka som en del av ett betydligt starkare försvar, vilket är exakt det motförslaget vill åstadkomma genom bättre villkor för officerare, soldater och sjömän.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Valmanifestet slår uttryckligen fast att antalet anställda och värnpliktiga i krigsorganisationen ska öka som en del av ett betydligt starkare försvar, vilket är exakt det motförslaget vill åstadkomma genom bättre villkor för officerare, soldater och sjömän. Planen vill också att fler vapenföra genomgår militär grundutbildning, vilket stöder ett större hemvärn. Kravet på jämställdhet i rekryteringen har täckning i planens linje om könsneutral värnplikt.

  • fler anställda och värnpliktigaavgörande»Antalet anställda och värnpliktiga i krigsorganisationen ska öka, ny materiel tillföras och det civila försvaret stärkas i samma takt som det militära.« (valmanifest 2022 ↗)
  • starkare militärt försvar»Sverige behöver ett betydligt starkare militärt försvar än i dag.« (valmanifest 2022 ↗)
  • bredare militär grundutbildning»För att stärka Sveriges samlade försvarsförmåga ska fler vapenföra än i dag genomgå en grundläggande militär utbildning.« (valmanifest 2022 ↗)
  • könsneutral personalförsörjning»Om det krävs för landets försvar ska en könsneutral värnplikt kunna tillämpas på nytt.« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

KDKristdemokraternaNejJaavviker från planenberörs ej

Planen kräver att Försvarsmakten har sådan styrka, sammansättning och beredskap att den kan verka krigsavhållande, vilket förutsätter att personal kan rekryteras och behållas.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen kräver att Försvarsmakten har sådan styrka, sammansättning och beredskap att den kan verka krigsavhållande, vilket förutsätter att personal kan rekryteras och behållas. Den bygger personalförsörjningen på frivillighet så långt möjligt, vilket gör villkor, utbildning och förmåner till avgörande medel. Kravet på jämställda förutsättningar och möjlighet att förena yrkesroll med familjeliv följer direkt av programmets jämställdhetsavsnitt.

  • krigsavhållande försvarsförmågaavgörande»Försvarsmakten ska ha en sådan styrka, sammansättning, beredskap och gruppering att den kan verka krigsavhållande vid säkerhetspolitiska kriser i närområdet.« (partiprogram ↗)
  • frivillighet i militärutbildningen»Militärutbildning bör så långt som möjligt bygga på frivillighet och de som av samvetsskäl inte vill göra vapentjänst inom totalförsvarsplikten, ska bemötas med res- pekt och beredas tjänstgöring med civilplikt.« (partiprogram ↗)
  • jämställda villkor i yrkeslivet»Kvinnor och män ska ha likvärdiga förutsättningar och villkor för att kunna utveckla sin fulla potential.« (partiprogram ↗)

flags: citat_migrerat

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MModeraternaNejJaavviker från planenberörs ej

Planens avgörande försvarsåtagande är att armén, flygvapnet och marinen ska stärkas i förmåga och materiel och att anslagen ska nå två procent av BNP redan 2025, med förberedelser för Natomedlemskap.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planens avgörande försvarsåtagande är att armén, flygvapnet och marinen ska stärkas i förmåga och materiel och att anslagen ska nå två procent av BNP redan 2025, med förberedelser för Natomedlemskap. Personalförsörjningen är en förutsättning för det, och planen pekar uttryckligen ut personalförsörjning som något som ska förstärkas. Bättre villkor för officerare, soldater och reservofficerare ligger därmed i planens riktning.

  • stärkta försvarsgrenaravgörande(valmanifest 2022)
  • höjda försvarsanslag»Verka för att försvarsanslagen uppgår till motsvarande 2 procent av BNP redan år 2025« (valmanifest 2022 ↗)
  • stärkt personalförsörjning»Förstärka det civila försvarets personalförsörjning« (valmanifest 2022 ↗)
  • anpassning till Nato»Förbereda försvaret för svenskt Natomedlemskap« (valmanifest 2022 ↗)

flags: citat_migrerat, citat_ej_verifierat

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

SDSverigedemokraternaNejAvståravviker från planenuttryckligt

Planen slår fast att försvaret ska behålla personal och rekrytera tillbaka dem som slutat genom konkurrenskraftiga villkor för specialist- och yrkesofficerare, och att Hemvärnet ska stärkas.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen slår fast att försvaret ska behålla personal och rekrytera tillbaka dem som slutat genom konkurrenskraftiga villkor för specialist- och yrkesofficerare, och att Hemvärnet ska stärkas. Det är just vad motförslaget kräver i fråga om villkor, utbildning och hemvärnsvolym. Planen ser också personalförsörjningen som en politisk uppgift, byggd på en blandning av yrkessoldater och värnpliktiga.

  • konkurrenskraftiga villkor för officerareavgörande»Sverigedemokraterna vill satsa på att behålla personal och rekrytera tillbaka de som slutat genom konkurrenskraftiga villkor för specialist- och yrkesofficerare.« (valmanifest 2022 ↗)
  • starkare hemvärn»Stärka Hemvärnets ställning« (valmanifest 2022 ↗)
  • säkrad personalförsörjning»Personalförsörjningen inom försvaret behöver säkerställas genom en blandning av yrkessoldater och värnpliktiga.« (valmanifest 2022 ↗)
  • stöd till personalen»Stärka veteranernas ställning« (valmanifest 2022 ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag