2024-02-072023/24:NU4 · p.6NUNäringsliv och energi
Övrigt om statens ägande och förvaltning
Statens roll som ägare av bolag – samhällsnytta kontra lönsamhetskrav
Vad som står på spel: Beslutet rör hur de statligt ägda bolagen – som ägs gemensamt av befolkningen – styrs och vilka mål som väger tyngst i deras verksamhet; det påverkar bland annat tillgången till service och sysselsättning i olika delar av landet, inte minst på landsbygden.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om staten som bolagsägare tydligare ska prioritera samhällsnytta, regional balans och en utredning av bolagens demografiska ansvar framför lönsamhetskravet, eller om nuvarande ägarstyrning av de statligt ägda bolagen ska ligga fast.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionerna om statens ägande och förvaltning av bolag och gör ingen annan bedömning av frågor om samhällsnytta, ägardirektiv eller bolagens demografiska ansvar än den som gäller i dag.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 10 (V)
Reservanten anser att kravet på lönsamhet i statligt ägda bolag inte ska gå före samhällsnyttan, utan att bolagen aktivt ska användas för att göra Sverige tryggare, mer jämlikt och ekologiskt hållbart samt jämna ut skillnader mellan stad och landsbygd. Reservanten vill att regeringen tillsätter en utredning om bolagens demografiska ansvar och effekter, utvecklar ägardirektiven med samhällsnyttan i fokus, och säkerställer genom ägardirektiv att bolagen stödjer teknikutveckling, miljö- och klimatarbete, sysselsättning och ökad förädlingsgrad inom till exempel skogs-, gruv- och stålindustrin.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 10 från V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/18/0/6 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Ja 89/0/0/18 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Ja 11/0/0/7 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Ja | Ja 20/0/0/4 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Ja | Ja 11/0/0/5 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Ja | Ja 12/0/0/7 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Ja | Ja 55/0/0/13 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Nej | Avstår 0/0/62/10 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:68 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1, 2 och 4-7, 2023/24:444 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3 och 2023/24:989 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 3.
Riksdagens beslut: Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande. Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Motförslag
- Motförslaget vill att statligt ägda företag inte är medlemmar i eller finansierar organisationer som bedriver politisk opinionsbildning. (V) — Reservation 10
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen slår fast att samhällsnyttan och inte kortsiktig vinstmaximering ska styra de gemensamt ägda företagen, att överdrivna avkastningskrav inte får motverka bolagens uppgift och att statliga bolag ska vara verktyg för andra mål än hög avkastning.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att samhällsnyttan och inte kortsiktig vinstmaximering ska styra de gemensamt ägda företagen, att överdrivna avkastningskrav inte får motverka bolagens uppgift och att statliga bolag ska vara verktyg för andra mål än hög avkastning. Motförslagets krav på uppdaterade ägardirektiv med samhällsnytta i fokus, demografiskt ansvar och stöd till teknik, miljö och sysselsättning följer direkt av detta. Planen kräver också att regionalpolitiken minskar klyftorna mellan stad och landsbygd.
- samhällsnytta före avkastningavgörande»avkastningskrav får inte motverka företagets uppgift. Särskilt viktigt« (partiprogram ↗)
- statliga bolag som samhällsverktyg»ägda bolag ska utgöra viktiga verktyg för att uppnå andra mål än så« (partiprogram ↗)
- samhällsnyttan styr produktionen»Därmed blir det möjligt att låta samhällsnyttan styra verksamheten i stället för kortsiktigt vinstmaximerande.« (partiprogram ↗)
- minska regionala klyftor»Regionalpolitiken ska därför drivas för att minska klyftorna.« (partiprogram ↗)
Planens princip är att demokratin har företräde före marknaden och att samhället ska flytta fram positionerna för att ta tillbaka kontrollen över utvecklingen.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens princip är att demokratin har företräde före marknaden och att samhället ska flytta fram positionerna för att ta tillbaka kontrollen över utvecklingen. Att statliga bolag används för samhällsnytta, trygghet, jämlikhet, hållbarhet och för att jämna ut skillnader mellan stad och landsbygd följer av detta och av planens krav på statlig närvaro i hela landet. Motförslagets krav ligger därför i linje med planen, även om enskilda ägardirektiv inte nämns.
- demokratins företräde före marknadenavgörande»Demokratin har därför företräde före marknaden.« (partiprogram ↗)
- hela landet ska leva»Alla har ett gemensamt intresse av att hela landet kan leva och utvecklas.« (partiprogram ↗)
- samhället tar tillbaka kontrollen»Samhället ska flytta fram positionerna för att ta tillbaka kontrollen över utvecklingen.« (valmanifest 2022 ↗)
- statlig närvaro i hela landet»Staten ska finnas närvarande i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet slår fast att där det allmänna är hel- eller delägare ska ägarskapet vara aktivt och inflytandet användas för att främja hållbarhet och jämställdhet, och att långsiktighet ska prioriteras före kortsiktiga vinstintressen.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att där det allmänna är hel- eller delägare ska ägarskapet vara aktivt och inflytandet användas för att främja hållbarhet och jämställdhet, och att långsiktighet ska prioriteras före kortsiktiga vinstintressen. Planen kräver också välfärd och högkvalificerade jobb i hela landet samt etik- och miljökrav på statliga placeringar. Att samhällsnyttan går före lönsamhetskravet och att ägardirektiven används för trygghet, jämlikhet och ekologisk hållbarhet är därför planens egen linje.
- aktivt statligt ägandeavgörande»ska ägarskapet vara aktivt och inflytandet« (partiprogram ↗)
- långsiktighet före vinst»ska prioriteras före kortsiktiga vinstintressen.« (partiprogram ↗)
- jobb och utveckling i hela landet»Ett fungerande samhälle bygger på välfärd, utveckling och högkvalificerade jobb i hela landet.« (partiprogram ↗)
- etik- och miljökrav på ägandet»etik- och miljökrav på de företag de investerar i.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Partiprogrammet kräver en marknadsekonomi fri från planekonomiska pekpinnar, förutsägbara spelregler och att offentlig verksamhet snarare konkurrensutsätts än används som politiskt instrument.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet kräver en marknadsekonomi fri från planekonomiska pekpinnar, förutsägbara spelregler och att offentlig verksamhet snarare konkurrensutsätts än används som politiskt instrument. Att sätta samhällsnytta före lönsamhetskrav och styra statliga bolag mot breda politiska mål är just en sådan planekonomisk styrning. Planens krav att mer av naturresursernas värde stannar lokalt stöder däremot en del av syftet, men bär inte motförslagets huvudkrav.
- förutsägbara spelregleravgörande»Ekonomin ska ha givna och förutsägbara spelregler« (partiprogram ↗)
- konkurrensutsätt offentlig verksamhet»Offentlig verksamhet kan med fördel konkurrensutsättas« (partiprogram ↗)
- naturresursvärden stannar lokalt»Mer av värdet som skapas från naturresurser« (valmanifest 2022 ↗)
flags: citat_blockerat
Planen slår fast att det offentliga bara ska driva affärsverksamhet vid ett starkt samhällsintresse, inte tränga ut fungerande privata alternativ, och att staten inte ska äga bolag i normala branscher.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att det offentliga bara ska driva affärsverksamhet vid ett starkt samhällsintresse, inte tränga ut fungerande privata alternativ, och att staten inte ska äga bolag i normala branscher. Motförslaget vill tvärtom använda de statliga bolagen som verktyg för bredare samhällsmål framför lönsamhet. Det strider mot planens syn på statligt företagande, varför planen avvisar kravet.
- restriktivt statligt företagandeavgörande»Det offentliga ska endast driva affärsverksamhet om det finns ett starkt samhällsintresse.« (partiprogram ↗)
- staten ska inte äga företag»Staten ska inte äga flygbolag, banker och telebolag.« (partiprogram ↗)
- inte tränga ut privata alternativ»offentliga ska inte driva verksamheter som tränger ut fungerande privata alternativ eller försvårar« (partiprogram ↗)
Planen begränsar statens roll i näringspolitiken till att övervaka att lagstiftning och god etik upprätthålls, kräver generella medel och avvisar direkta företagssubventioner samt vill att personligt ägande uppmuntras på bekostnad av institutionellt.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen begränsar statens roll i näringspolitiken till att övervaka att lagstiftning och god etik upprätthålls, kräver generella medel och avvisar direkta företagssubventioner samt vill att personligt ägande uppmuntras på bekostnad av institutionellt. Motförslaget vill i stället använda de statliga bolagen som politiskt verktyg med nya ägardirektiv och riktat stöd till branscher, vilket går emot dessa åtaganden.
- begränsad statlig näringsrollavgörande»Statens roll i näringspolitiken är att övervaka att« (partiprogram ↗)
- personligt före institutionellt ägande»Det är också angeläget att det personliga ägandet uppmuntras på bekostnad av det institutionella ägandet.« (partiprogram ↗)
- generella näringspolitiska medel»Näringspolitiken ska bedrivas med generella medel,« (partiprogram ↗)
- inga direkta subventioner»Direkta företagssubventioner avvisas.« (partiprogram ↗)
Planen bygger på en marknadsekonomi där statens roll är att värna ekonomins institutioner, inte att driva bolag för politiska mål, och den vill tvärtom sälja av statligt ägande som Sveaskogs innehav.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen bygger på en marknadsekonomi där statens roll är att värna ekonomins institutioner, inte att driva bolag för politiska mål, och den vill tvärtom sälja av statligt ägande som Sveaskogs innehav. Motförslagets krav att samhällsnytta ska gå före lönsamhet och att bolagen aktivt används som redskap i regional- och miljöpolitiken strider mot detta. Planen menar dessutom att det offentliga inte ska utföra det andra kan göra lika bra.
- marknadsekonomi och enskilt ägandeavgörande»Grunden för Sveriges välstånd är en marknadsekonomi baserad« (partiprogram ↗)
- statens begränsade ekonomiska roll»Statens roll i ekonomin är att värna dess grundläggande« (partiprogram ↗)
- minskat statligt ägande»Sälja av en större andel av statliga Sveaskogs innehav till personer med regional anknytning« (valmanifest 2022 ↗)
- begränsat offentligt åtagande»Om något kan göras lika bra eller bättre av« (partiprogram ↗)
Planen försvarar marknadsekonomin men kräver samtidigt att det välstånd som skapas kommer fler till del, och kritiserar uttryckligen att intäkter från råvaruutvinning och industri sällan når lokalbygden.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen försvarar marknadsekonomin men kräver samtidigt att det välstånd som skapas kommer fler till del, och kritiserar uttryckligen att intäkter från råvaruutvinning och industri sällan når lokalbygden. Hela landet ska få del av välståndet och skogsråvaran förädlas till nya produkter. Det stöder motförslagets krav att lönsamhet inte ensidigt får gå före samhällsnytta och regional balans, även om planen i övrigt varnar för symbolpolitik som hämmar näringen.
- välstånd ska nå fleravgörande»Sverigedemokraterna ser att marknadsekonomi, valfrihet inom välfärden och internationell handel gynnar samhället och är viktigt att försvara, men kan samtidigt se att stora välstånd som skapas måste komma fler till del.« (valmanifest 2022 ↗)
- råvaruintäkter till lokalbygden»Många är istället berättelserna om bostadsområden som snabbt förvandlats till det oigenkännbara, om hur intäkter från råvaruutvinning och industri sällan kommer lokalbygden till del och om hur de som har svårt att få sin egen vardag att gå ihop alltid är de som ska ta det största ansvaret för globala världsproblem.« (valmanifest 2022 ↗)
- välstånd i hela landet»Låta hela landet få del av välstånd« (valmanifest 2022 ↗)
- högre förädling av skogsråvara»Utveckla nya hållbara produkter ur råvara från skogen« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:NU4)
- Betänkandets fulltext (HB01NU4)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1123 — Opinionsbildande myndigheter och statliga bolag av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M)
- Motion 2023/24:1409 — Översyn av möjligheten att sälja fler statliga bolag av Carl Nordblom (M)
- Motion 2023/24:150 — Avyttring av statens ägande i AB Svensk Bilprovning av Magnus Jacobsson (KD)
- Motion 2023/24:1861 — De statliga bolagens medlemskap i Svenskt Näringsliv av Joakim Sandell m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1877 — Statliga bolag för en hållbar utveckling av Elin Söderberg m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:1878 — För en framtidssäkrad hållbar svensk järnväg av Daniel Helldén m.fl. (MP)
- Motion 2023/24:2005 — Utveckling av naturvårdsområdet Malingsbo-Kloten av Sofie Eriksson m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2068 — Skogspolitik med helhetssyn av Mattias Eriksson Falk m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:2107 — Statens företag av Jesper Skalberg Karlsson och Louise Meijer (båda M)
- Motion 2023/24:2346 — En järnväg för framtiden av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2023/24:2492 — En näringspolitik för tillväxt av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2537 — Försäljning av statliga bolag av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
- Motion 2023/24:2539 — Åtgärder för ett robust elsystem av Lars Engsund (M)
- Motion 2023/24:2683 — Statliga bolag av Fredrik Olovsson m.fl. (S)
- Motion 2023/24:294 — Försäljning eller avveckling av statliga bolag av Joar Forssell (L)
- Motion 2023/24:310 — Försäljning av SAS av Cecilia Rönn (L)
- Motion 2023/24:372 — Bevarande och utveckling av torvbruket av Martin Kinnunen m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:400 — En konkurrenskraftig svensk järnväg av Patrik Jönsson m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:415 — Post och it i hela landet av Jimmy Ståhl m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:444 — Statligt ägande av Tobias Andersson m.fl. (SD)
Källa: Sveriges riksdag