2024-02-072023/24:NU4 · p.6NUNäringsliv och energi

Övrigt om statens ägande och förvaltning

Statens roll som ägare av bolag – samhällsnytta kontra lönsamhetskrav

Vad som står på spel: Beslutet rör hur de statligt ägda bolagen – som ägs gemensamt av befolkningen – styrs och vilka mål som väger tyngst i deras verksamhet; det påverkar bland annat tillgången till service och sysselsättning i olika delar av landet, inte minst på landsbygden.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om staten som bolagsägare tydligare ska prioritera samhällsnytta, regional balans och en utredning av bolagens demografiska ansvar framför lönsamhetskravet, eller om nuvarande ägarstyrning av de statligt ägda bolagen ska ligga fast.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet avstyrker motionerna om statens ägande och förvaltning av bolag och gör ingen annan bedömning av frågor om samhällsnytta, ägardirektiv eller bolagens demografiska ansvar än den som gäller i dag.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 10 (V)

Reservanten anser att kravet på lönsamhet i statligt ägda bolag inte ska gå före samhällsnyttan, utan att bolagen aktivt ska användas för att göra Sverige tryggare, mer jämlikt och ekologiskt hållbart samt jämna ut skillnader mellan stad och landsbygd. Reservanten vill att regeringen tillsätter en utredning om bolagens demografiska ansvar och effekter, utvecklar ägardirektiven med samhällsnyttan i fokus, och säkerställer genom ägardirektiv att bolagen stödjer teknikutveckling, miljö- och klimatarbete, sysselsättning och ökad förädlingsgrad inom till exempel skogs-, gruv- och stålindustrin.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 10 från V.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Beslutet hade stått sig

Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: MPMiljöpartiet

Ja 198–18Ja 187–29

Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
Vegen reservationNejNej 0/18/0/6följer planensäkerhet: höguttryckligt
SNejJa 89/0/0/18avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
MPNejJa 11/0/0/7avviker från planenmot eget programsäkerhet: höguttryckligt
CJaJa 20/0/0/4följer planensäkerhet: medelberörs ej
LJaJa 11/0/0/5följer planensäkerhet: medelhärlett
KDJaJa 12/0/0/7följer planensäkerhet: medelberörs ej
MJaJa 55/0/0/13följer planensäkerhet: medelberörs ej
SDNejAvstår 0/0/62/10avviker från planensäkerhet: lågberörs ej

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2023/24:68 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 1, 2 och 4-7, 2023/24:444 av Tobias Andersson m.fl. (SD) yrkande 3 och 2023/24:989 av Lorena Delgado Varas m.fl. (V) yrkande 3.

Riksdagens beslut: Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om 2023 års redogörelse för företag med statligt ägande. Riksdagen framhåller betydelsen av den årligt återkommande skrivelsen och understryker vikten av att regeringen fortsätter att utveckla innehållet i den så att riksdagen får en god bild av utvecklingen i företagen med statligt ägande. Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner om bland annat statens ägande och förvaltning av företag, som lämnats under den allmänna motionstiden 2023. Riksdagen lade därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejNejföljer planenuttryckligt

Planen slår fast att samhällsnyttan och inte kortsiktig vinstmaximering ska styra de gemensamt ägda företagen, att överdrivna avkastningskrav inte får motverka bolagens uppgift och att statliga bolag ska vara verktyg för andra mål än hög avkastning.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen slår fast att samhällsnyttan och inte kortsiktig vinstmaximering ska styra de gemensamt ägda företagen, att överdrivna avkastningskrav inte får motverka bolagens uppgift och att statliga bolag ska vara verktyg för andra mål än hög avkastning. Motförslagets krav på uppdaterade ägardirektiv med samhällsnytta i fokus, demografiskt ansvar och stöd till teknik, miljö och sysselsättning följer direkt av detta. Planen kräver också att regionalpolitiken minskar klyftorna mellan stad och landsbygd.

  • samhällsnytta före avkastningavgörande»avkastningskrav får inte motverka företagets uppgift. Särskilt viktigt« (partiprogram ↗)
  • statliga bolag som samhällsverktyg»ägda bolag ska utgöra viktiga verktyg för att uppnå andra mål än så« (partiprogram ↗)
  • samhällsnyttan styr produktionen»Därmed blir det möjligt att låta samhällsnyttan styra verksamheten i stället för kortsiktigt vinstmaximerande.« (partiprogram ↗)
  • minska regionala klyftor»Regionalpolitiken ska därför drivas för att minska klyftorna.« (partiprogram ↗)
SSocialdemokraternaNejJaavviker från planenberörs ej

Planens princip är att demokratin har företräde före marknaden och att samhället ska flytta fram positionerna för att ta tillbaka kontrollen över utvecklingen.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planens princip är att demokratin har företräde före marknaden och att samhället ska flytta fram positionerna för att ta tillbaka kontrollen över utvecklingen. Att statliga bolag används för samhällsnytta, trygghet, jämlikhet, hållbarhet och för att jämna ut skillnader mellan stad och landsbygd följer av detta och av planens krav på statlig närvaro i hela landet. Motförslagets krav ligger därför i linje med planen, även om enskilda ägardirektiv inte nämns.

  • demokratins företräde före marknadenavgörande»Demokratin har därför företräde före marknaden.« (partiprogram ↗)
  • hela landet ska leva»Alla har ett gemensamt intresse av att hela landet kan leva och utvecklas.« (partiprogram ↗)
  • samhället tar tillbaka kontrollen»Samhället ska flytta fram positionerna för att ta tillbaka kontrollen över utvecklingen.« (valmanifest 2022 ↗)
  • statlig närvaro i hela landet»Staten ska finnas närvarande i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MPMiljöpartietNejJaavviker från planenuttryckligt

Partiprogrammet slår fast att där det allmänna är hel- eller delägare ska ägarskapet vara aktivt och inflytandet användas för att främja hållbarhet och jämställdhet, och att långsiktighet ska prioriteras före kortsiktiga vinstintressen.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Partiprogrammet slår fast att där det allmänna är hel- eller delägare ska ägarskapet vara aktivt och inflytandet användas för att främja hållbarhet och jämställdhet, och att långsiktighet ska prioriteras före kortsiktiga vinstintressen. Planen kräver också välfärd och högkvalificerade jobb i hela landet samt etik- och miljökrav på statliga placeringar. Att samhällsnyttan går före lönsamhetskravet och att ägardirektiven används för trygghet, jämlikhet och ekologisk hållbarhet är därför planens egen linje.

  • aktivt statligt ägandeavgörande»ska ägarskapet vara aktivt och inflytandet« (partiprogram ↗)
  • långsiktighet före vinst»ska prioriteras före kortsiktiga vinstintressen.« (partiprogram ↗)
  • jobb och utveckling i hela landet»Ett fungerande samhälle bygger på välfärd, utveckling och högkvalificerade jobb i hela landet.« (partiprogram ↗)
  • etik- och miljökrav på ägandet»etik- och miljökrav på de företag de investerar i.« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

CCenterpartietJaJaföljer planenberörs ej

Partiprogrammet kräver en marknadsekonomi fri från planekonomiska pekpinnar, förutsägbara spelregler och att offentlig verksamhet snarare konkurrensutsätts än används som politiskt instrument.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Partiprogrammet kräver en marknadsekonomi fri från planekonomiska pekpinnar, förutsägbara spelregler och att offentlig verksamhet snarare konkurrensutsätts än används som politiskt instrument. Att sätta samhällsnytta före lönsamhetskrav och styra statliga bolag mot breda politiska mål är just en sådan planekonomisk styrning. Planens krav att mer av naturresursernas värde stannar lokalt stöder däremot en del av syftet, men bär inte motförslagets huvudkrav.

  • förutsägbara spelregleravgörande»Ekonomin ska ha givna och förutsägbara spelregler« (partiprogram ↗)
  • konkurrensutsätt offentlig verksamhet»Offentlig verksamhet kan med fördel konkurrensutsättas« (partiprogram ↗)
  • naturresursvärden stannar lokalt»Mer av värdet som skapas från naturresurser« (valmanifest 2022 ↗)

flags: citat_blockerat

LLiberalernaJaJaföljer planenhärlett

Planen slår fast att det offentliga bara ska driva affärsverksamhet vid ett starkt samhällsintresse, inte tränga ut fungerande privata alternativ, och att staten inte ska äga bolag i normala branscher.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen slår fast att det offentliga bara ska driva affärsverksamhet vid ett starkt samhällsintresse, inte tränga ut fungerande privata alternativ, och att staten inte ska äga bolag i normala branscher. Motförslaget vill tvärtom använda de statliga bolagen som verktyg för bredare samhällsmål framför lönsamhet. Det strider mot planens syn på statligt företagande, varför planen avvisar kravet.

  • restriktivt statligt företagandeavgörande»Det offentliga ska endast driva affärsverksamhet om det finns ett starkt samhällsintresse.« (partiprogram ↗)
  • staten ska inte äga företag»Staten ska inte äga flygbolag, banker och telebolag.« (partiprogram ↗)
  • inte tränga ut privata alternativ»offentliga ska inte driva verksamheter som tränger ut fungerande privata alternativ eller försvårar« (partiprogram ↗)
KDKristdemokraternaJaJaföljer planenberörs ej

Planen begränsar statens roll i näringspolitiken till att övervaka att lagstiftning och god etik upprätthålls, kräver generella medel och avvisar direkta företagssubventioner samt vill att personligt ägande uppmuntras på bekostnad av institutionellt.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen begränsar statens roll i näringspolitiken till att övervaka att lagstiftning och god etik upprätthålls, kräver generella medel och avvisar direkta företagssubventioner samt vill att personligt ägande uppmuntras på bekostnad av institutionellt. Motförslaget vill i stället använda de statliga bolagen som politiskt verktyg med nya ägardirektiv och riktat stöd till branscher, vilket går emot dessa åtaganden.

  • begränsad statlig näringsrollavgörande»Statens roll i näringspolitiken är att övervaka att« (partiprogram ↗)
  • personligt före institutionellt ägande»Det är också angeläget att det personliga ägandet uppmuntras på bekostnad av det institutionella ägandet.« (partiprogram ↗)
  • generella näringspolitiska medel»Näringspolitiken ska bedrivas med generella medel,« (partiprogram ↗)
  • inga direkta subventioner»Direkta företagssubventioner avvisas.« (partiprogram ↗)
MModeraternaJaJaföljer planenberörs ej

Planen bygger på en marknadsekonomi där statens roll är att värna ekonomins institutioner, inte att driva bolag för politiska mål, och den vill tvärtom sälja av statligt ägande som Sveaskogs innehav.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen bygger på en marknadsekonomi där statens roll är att värna ekonomins institutioner, inte att driva bolag för politiska mål, och den vill tvärtom sälja av statligt ägande som Sveaskogs innehav. Motförslagets krav att samhällsnytta ska gå före lönsamhet och att bolagen aktivt används som redskap i regional- och miljöpolitiken strider mot detta. Planen menar dessutom att det offentliga inte ska utföra det andra kan göra lika bra.

  • marknadsekonomi och enskilt ägandeavgörande»Grunden för Sveriges välstånd är en marknadsekonomi baserad« (partiprogram ↗)
  • statens begränsade ekonomiska roll»Statens roll i ekonomin är att värna dess grundläggande« (partiprogram ↗)
  • minskat statligt ägande»Sälja av en större andel av statliga Sveaskogs innehav till personer med regional anknytning« (valmanifest 2022 ↗)
  • begränsat offentligt åtagande»Om något kan göras lika bra eller bättre av« (partiprogram ↗)
SDSverigedemokraternaNejAvståravviker från planenberörs ej

Planen försvarar marknadsekonomin men kräver samtidigt att det välstånd som skapas kommer fler till del, och kritiserar uttryckligen att intäkter från råvaruutvinning och industri sällan når lokalbygden.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen försvarar marknadsekonomin men kräver samtidigt att det välstånd som skapas kommer fler till del, och kritiserar uttryckligen att intäkter från råvaruutvinning och industri sällan når lokalbygden. Hela landet ska få del av välståndet och skogsråvaran förädlas till nya produkter. Det stöder motförslagets krav att lönsamhet inte ensidigt får gå före samhällsnytta och regional balans, även om planen i övrigt varnar för symbolpolitik som hämmar näringen.

  • välstånd ska nå fleravgörande»Sverigedemokraterna ser att marknadsekonomi, valfrihet inom välfärden och internationell handel gynnar samhället och är viktigt att försvara, men kan samtidigt se att stora välstånd som skapas måste komma fler till del.« (valmanifest 2022 ↗)
  • råvaruintäkter till lokalbygden»Många är istället berättelserna om bostadsområden som snabbt förvandlats till det oigenkännbara, om hur intäkter från råvaruutvinning och industri sällan kommer lokalbygden till del och om hur de som har svårt att få sin egen vardag att gå ihop alltid är de som ska ta det största ansvaret för globala världsproblem.« (valmanifest 2022 ↗)
  • välstånd i hela landet»Låta hela landet få del av välstånd« (valmanifest 2022 ↗)
  • högre förädling av skogsråvara»Utveckla nya hållbara produkter ur råvara från skogen« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag