2024-05-162023/24:UbU11 · p.3UbUUtbildning

Förutsättningarna för lärare och annan personal i skolan

Lärares arbetsmiljö och undantag från kravet på lärarlegitimation

Vad som står på spel: Frågan påverkar hur attraktivt läraryrket är och om lärare väljer att stanna kvar eller lämna yrket, samt undervisningens kvalitet vid skolor - bland annat vissa engelskspråkiga fristående skolor och waldorfskolor - som i dag är undantagna kravet på lärarlegitimation.

Vad omröstningen gäller

Om lärares och skolpersonals villkor bäst förbättras genom redan pågående statliga utredningar om arbetsbörda och personalförsörjning, eller om det också krävs att undantagen från kravet på lärarlegitimation vid vissa fristående skolor och waldorfskolor tas bort och arbetsmiljön stärks nu.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet instämmer i att en god arbetsmiljö och goda förutsättningar att bedriva undervisning är avgörande för att fler ska vilja arbeta kvar i skolan, och lyfter fram pågående insatser som statsbidrag för karriärtjänster och behörighetsgivande utbildning. Utskottet hänvisar också till att skolhuvudmännen har ett betydande ansvar för personalens villkor, och konstaterar att en pågående utredning redan ser över lärares administrativa börda och att en annan utredning analyserar hur annan personal kan avlasta lärarna. Utskottet ser därför inte skäl att föregripa detta arbete.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 6 (V)

Reservanten (V) kräver att undantagen från kravet på lärarlegitimation för vissa privata skolkoncerner som undervisar på engelska, och för waldorfskolor, tas bort, med hänvisning till att Skolinspektionen pekat ut bristande behörighet som ett problem för undervisningens kvalitet. Reservanten kräver också bättre arbetsvillkor för lärare och övrig skolpersonal - bland annat fler kollegor med annan kompetens, som en bättre fungerande elevhälsa - för att motverka lärarbristen och locka tillbaka behöriga lärare som i dag arbetar i andra yrken.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 6 från V.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Beslutet hade stått sig

Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: LLiberalerna

Ja 193–19Ja 181–31

Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
Vegen reservationNejNej 0/19/0/5följer planensäkerhet: höghärlett
SNejJa 93/0/0/13avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
MPNejJa 13/0/0/5avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
CNejAvstår 0/0/19/5avviker från planensäkerhet: lågberörs ej
LNejJa 12/0/0/4avviker från planenmot eget programsäkerhet: medeluttryckligt
KDJaJa 14/0/0/5följer planensäkerhet: medelberörs ej
MJaJa 60/0/0/8följer planensäkerhet: lågberörs ej
SDNejAvstår 0/0/61/11avviker från planensäkerhet: medelhärlett

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2023/24:370 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 9, 2023/24:990 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 11 och 16 samt 2023/24:2482 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 50, 53 och 55.

Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag om lärare och elever i motioner från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat att arbete pågår eller att åtgärder redan är vidtagna i de frågor som förslagen tar upp. Förslagen handlar exempelvis om skolans personal, registerkontroll, elevers hälsa och elever med särskilda behov.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejNejföljer planenhärlett

Planen vill avskaffa marknadsskolan och friskolesystemet och låta staten ta huvudansvaret för en jämlik skola, vilket inte lämnar utrymme för särskilda behörighetsundantag för vissa fristående skolor.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen vill avskaffa marknadsskolan och friskolesystemet och låta staten ta huvudansvaret för en jämlik skola, vilket inte lämnar utrymme för särskilda behörighetsundantag för vissa fristående skolor. Den kräver också fler lärare och satsningar på elevhälsa, specialpedagoger och socialt stöd, alltså fler yrkesgrupper som avlastar undervisande personal. Motförslagets krav ligger därför i linje med planen.

  • fler lärare och tidiga insatseravgörande»Vänsterpartiet vill se fler lärare, tidigare insatser för barn som har det kämpigt och förbättrad tillgång till lärande genom hela livet.« (valmanifest 2022 ↗)
  • statligt huvudansvar för jämlik skola»För att bygga upp en jämlik skola vill vi att staten tar« (partiprogram ↗)
  • avskaffa marknadsskolan»Vänsterpartiet vill avskaffa marknadsskolan med start nästa mandatperiod.« (valmanifest 2022 ↗)
  • fler yrkesgrupper i skolan»Det krävs satsningar inte bara på undervisning utan också på elevhälsa, specialpedagoger, fritidsverksamhet och socialt stöd.« (valmanifest 2022 ↗)
SSocialdemokraternaNejJaavviker från planenberörs ej

Partiprogrammet gör hög kvalitet till grundkravet på all utbildning och pekar på en god lärarutbildning som förutsättning; valmanifestet vill ta tillbaka kontrollen över skolan och säkerställa att det finns utbildad personal att anställa.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Partiprogrammet gör hög kvalitet till grundkravet på all utbildning och pekar på en god lärarutbildning som förutsättning; valmanifestet vill ta tillbaka kontrollen över skolan och säkerställa att det finns utbildad personal att anställa. Att avskaffa undantagen från behörighetskravet och förbättra lärarnas villkor följer av dessa åtaganden. Planen nämner dock inte de specifika undantagen.

  • kvalitetskrav på all utbildningavgörande»Hög kvalitet är det grundläggande kravet på all utbildning.« (partiprogram ↗)
  • behörig personal»Säkerställ att det finns utbildad personal att anställa.« (valmanifest 2022 ↗)
  • samhällets kontroll över skolan»Ta tillbaka kontrollen över skolan. Skolan ska vara till för barnen, inte ägarna.« (valmanifest 2022 ↗)
  • lika krav på alla skolor»Samhället ska ha full insyn i alla skolor genom offentlighetsprincipen.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MPMiljöpartietNejJaavviker från planenberörs ej

Planen kräver att lärare ska vara professionella och kunniga och ha den utbildning som krävs för uppgiften, vilket talar för att undantagen från behörighetskravet tas bort oavsett huvudman.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen kräver att lärare ska vara professionella och kunniga och ha den utbildning som krävs för uppgiften, vilket talar för att undantagen från behörighetskravet tas bort oavsett huvudman. Planen vill också göra läraryrket attraktivt genom höjda löner och god arbetsmiljö och satsa på fler yrkesgrupper i skolan, vilket bär kravet på bättre arbetsvillkor och fler kollegor med annan kompetens. Att planen bejakar pedagogisk mångfald ändrar inte kravet på utbildad personal, eftersom alla skolor ska stå under samma kontroll.

  • krav på lärarbehörighetavgörande»Lärare ska vara professionella och kunniga och ha den utbildning som krävs för uppgiften.« (partiprogram ↗)
  • bättre villkor för lärare»göra det attraktivt att vara lärare genom att säkra höjda löner och en god arbetsmiljö i skolan.« (valmanifest 2022 ↗)
  • fler yrkesgrupper i skolan»förstärka elevhälsan och satsa på fler skolsköterskor, specialpedagoger, psykologer och kuratorer i skolan.« (valmanifest 2022 ↗)
  • lika krav oavsett huvudman»Alla skolor, oavsett huvudman, ska vara föremål för fungerande kontroll genom en stark offentlig inspektion.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

CCenterpartietNejAvståravviker från planenberörs ej

Planen kräver att styrningen av skolan kännetecknas av strikta kvalitetskrav och likvärdighet och vill rekrytera fler behöriga lärare i hela landet.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen kräver att styrningen av skolan kännetecknas av strikta kvalitetskrav och likvärdighet och vill rekrytera fler behöriga lärare i hela landet. Att ta bort undantagen från behörighetskravet och ge lärarna bättre villkor och avlastande kollegor tjänar båda dessa åtaganden. Planens försvar av det fria skolvalet och mångfalden av utförare drar åt andra hållet, vilket gör slutsatsen osäker.

  • strikta kvalitetskravavgörande»Styrningen av skolan ska kännetecknas av strikta kvalitetskrav och likvärdighet.« (valmanifest 2022 ↗)
  • fler behöriga lärare»Med hjälp av fler vägar in i läraryrket och studiemedelsavskrivning kan vi rekrytera fler behöriga lärare i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
  • skolresultat i fokus»Att förbättra skolresultaten måste vara en huvudprioritering.« (valmanifest 2022 ↗)
  • värnat fritt skolval»Det fria skolvalet ska värnas« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

LLiberalernaNejJaavviker från planenuttryckligt

Planen slår fast att läraryrkets ställning och kvalitet upprätthålls med hjälp av lärarlegitimationen och vill dessutom införa krav på ämnesbehörighet för att sätta betyg, vilket talar för att undantagen från behörighetskravet tas bort.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen slår fast att läraryrkets ställning och kvalitet upprätthålls med hjälp av lärarlegitimationen och vill dessutom införa krav på ämnesbehörighet för att sätta betyg, vilket talar för att undantagen från behörighetskravet tas bort. Kravet på fler kollegor med annan kompetens har uttryckligt stöd i att en god arbetsmiljö åstadkoms genom stödpersonal som tar hand om administration och planering. Valmanifestet lovar att lärare ska avlastas för att kunna vara just lärare.

  • lärarlegitimation upprätthåller kvalitetavgörande»Läraryrkets ställning och kvalitet upprätthålls med hjälp av lärarlegitimationen.« (partiprogram ↗)
  • skärpta behörighetskrav»Krav på ämnesbehörighet för att sätta betyg ska införas.« (partiprogram ↗)
  • stödpersonal avlastar lärare»En god arbetsmiljö för lärare åstadkoms bland annat genom tillgång till stödpersonal som kan ta hand om administration och planering.« (partiprogram ↗)
  • avlastade och välbetalda lärare»Lärare ska avlastas för att kunna vara just lärare, kunna göra karriär, få betald fortbildning och få ordentligt bra betalt.« (valmanifest 2022 ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

KDKristdemokraternaJaJaföljer planenberörs ej

Planen säger att enskilda och sammanslutningar som driver fristående skolor ska uppmuntras och stödjas av det offentliga, och att skolor som följer läroplanen och lever upp till kvalitetskraven ska ges ett stort mått av frihet att själva utforma undervisningen.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen säger att enskilda och sammanslutningar som driver fristående skolor ska uppmuntras och stödjas av det offentliga, och att skolor som följer läroplanen och lever upp till kvalitetskraven ska ges ett stort mått av frihet att själva utforma undervisningen. Att ta bort undantagen för skolor med en egen språklig eller pedagogisk tradition inskränker just den friheten. Friheten att bilda egna skolor är i planen dessutom kopplad till identitet och integration.

  • stöd till fristående skoloravgörande»Enskilda eller sammanslutningar av medborgare som bestämmer sig för att driva fristående skolor ska uppmuntras och stödjas av det offentliga.« (partiprogram ↗)
  • frihet under kvalitetskrav»Under förutsättning att skolorna har denna utgångspunkt, följer läroplanen och lever upp till kvalitetskrav, ska de ges ett stort mått av frihet att själva utforma undervisningen.« (partiprogram ↗)
  • frihet att starta skolor»Medborgarna ska därför ha frihet och möjlighet att organisera sig efter eget önskemål, exempelvis kunna bilda egna sammanslutningar, starta förskolor och skolor.« (partiprogram ↗)
MModeraternaJaJaföljer planenberörs ej

Planen värnar det fria skolvalet och mångfalden av skolor och riktar sin kvalitetsgranskning mot resultat och tillsyn – höga kvalitetskriterier för vinstutdelning och indragna tillstånd för skolor som allvarligt brister – snarare än mot att ta bort undantag för enskilda skolformer.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen värnar det fria skolvalet och mångfalden av skolor och riktar sin kvalitetsgranskning mot resultat och tillsyn – höga kvalitetskriterier för vinstutdelning och indragna tillstånd för skolor som allvarligt brister – snarare än mot att ta bort undantag för enskilda skolformer. Den vill dessutom minska, inte öka, kraven på skolans administration. Motförslagets krav får därför inget stöd.

  • värnat fritt skolvalavgörande»Det fria skolvalet gör att alla barn oavsett bakgrund och ekonomi kan välja den skola som passar dem bäst. Den friheten vill vi bevara.« (valmanifest 2022 ↗)
  • kvalitetskrav via tillsyn»Se till att skolor som drivs i företagsform lever upp till högt ställda kvalitetskriterier för att få göra vinstutdelning samt dra in tillståndet för skolor som allvarligt brister« (valmanifest 2022 ↗)
  • styrning genom kunskapskrav»Staten har en avgörande uppgift att först och främst fastställa och följa upp tydliga kunskapskrav.« (partiprogram ↗)
  • mindre administration i skolan»Minska lärarnas dokumentationskrav« (valmanifest 2022 ↗)
SDSverigedemokraternaNejAvståravviker från planenhärlett

Planen vill återupprätta en kunskapsfokuserad skola med beprövad pedagogik och lika villkor på alla skolor och avvisar flumpedagogik; undantag från lärarbehörighet vid vissa fristående skolor och waldorfskolor står i strid med det.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen vill återupprätta en kunskapsfokuserad skola med beprövad pedagogik och lika villkor på alla skolor och avvisar flumpedagogik; undantag från lärarbehörighet vid vissa fristående skolor och waldorfskolor står i strid med det. Planen vill dessutom stärka läraryrket med avlastning och bättre villkor, vilket är motförslagets andra del.

  • lika villkor och beprövad pedagogikavgörande»Återupprätta en kunskapsfokuserad skola genom beprövad pedagogik och fokus på traditionellt lärande med lika villkor på alla skolor« (valmanifest 2022 ↗)
  • nej till flumpedagogik»En pedagogik som präglas av flum, normkritik och elevansvar får svårast följder för de som istället behöver lära sig om normer och tillhandahållas tydlig struktur och kunskap i skolan, som de inte får från annat håll.« (valmanifest 2022 ↗)
  • avlastning och bättre lärarvillkor»Läraryrket ska stärkas med ändamålsenliga pedagogiska verktyg, avlastning och bättre villkor.« (valmanifest 2022 ↗)
  • stärkt läraryrke»Ge lärare ökade befogenheter och bättre ställning i sin yrkesroll« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag