2023-04-192022/23:AU7 · p.9AUArbetsmarknad
Översyn av diskrimineringslagen
Översyn av diskrimineringslagen - nya diskrimineringsgrunder m.m.
Vad som står på spel: Vilka grunder som räknas som diskriminering avgör vilket rättsligt skydd människor har mot att bli sämre behandlade på grund av till exempel hudfärg, språk, religion eller politisk uppfattning, och om personer som drabbas av diskriminering på flera grunder samtidigt får sin utsatthet erkänd.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om diskrimineringslagen bör utredas och byggas ut med fler diskrimineringsgrunder och ett tydligare intersektionellt perspektiv, eller om nuvarande sju grunder och regelverk är tillräckliga.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionerna om att införa språk och politisk åskådning som nya diskrimineringsgrunder. Skälet är att Europakonventionen, som gäller som svensk lag, redan innehåller ett diskrimineringsförbud som omfattar både språk och politisk åskådning, och utskottet är därför inte berett att nu föreslå ett tillkännagivande till regeringen om att utreda frågan. Utskottet delar motionärernas oro för att personer som diskrimineras på flera grunder samtidigt är särskilt utsatta, men konstaterar att frågan redan uppmärksammats bland annat genom ett uppdrag som Diskrimineringsombudsmannen nyligen slutredovisat till regeringen. Även förslaget om att differentiera kraven på aktiva åtgärder utifrån företagets storlek avstyrks, eftersom utskottet anser att det nuvarande regelverket är väl avvägt.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 18 (MP)
Reservationen (MP) vill att regeringen tillsätter en utredning som ser över hur diskrimineringslagen kan anpassas för att i större utsträckning kunna tillämpas vid diskriminering på grund av hudfärg, språk eller religion, och som tar hänsyn till att diskrimineringsgrunder kan samspela genom ett intersektionellt perspektiv. En del av utredningen bör också vara att överväga att införa språk som en egen, uttalad diskrimineringsgrund. Skälet är att diskriminering fortfarande är en del av många människors vardag och att lagstiftningen behöver utvecklas där den brister.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 18 från MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Avstår 0/0/21/3 | skiljer | säkerhet: hög | härlett |
| S | Nej | Ja 93/0/0/14 | skiljer | säkerhet: hög | berörs ej |
| MP | Nej | Nej 0/16/0/2 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Nej | Avstår 0/0/21/3 | skiljer | säkerhet: hög | berörs ej |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| M | Ja | Ja 59/0/0/9 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Ja | Ja 64/0/0/9 | lika | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2022/23:181 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 15, 2022/23:1122 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 12, 2022/23:1214 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 2, 2022/23:1474 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 10, 2022/23:1635 av Martina Johansson (C) yrkande 4, 2022/23:1688 av Eric Westroth (SD), 2022/23:2098 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 9 och 2022/23:2223 av Eric Palmqvist (SD) yrkandena 1 och 2.
Riksdagens beslut: Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att införa en nollvision för våld i nära relationer. Uppmaningen kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2022 om jämställdhet och åtgärder mot diskriminering Riksdagen sa nej till förslag i övriga motioner bland annat med hänvisning till pågående arbete. Motionerna handlar exempelvis om tillsättande av utredningar på jämställdhetspolitikens område, om arbetet mot mäns våld mot kvinnor och mot hedersrelaterat våld och förtryck, om åtgärder för jämställdhet i arbetslivet och om olika initiativ för att motverka diskriminering i samhället.
Motförslag
- Motförslaget vill att regeringen säkerställer att ett intersektionellt perspektiv och jämställdhetsperspektiv genomsyrar lagstiftningen. (MP) — Reservation 18
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Programmet slår fast att diskrimineringslagstiftningen är alltför svag och behöver stärkas, och att diskriminering på grund av utseende eller ursprung förblir en del av vardagslivet trots förbudet.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Programmet slår fast att diskrimineringslagstiftningen är alltför svag och behöver stärkas, och att diskriminering på grund av utseende eller ursprung förblir en del av vardagslivet trots förbudet. Planen analyserar också hur rasism och patriarkat samverkar, vilket är just det intersektionella perspektiv motförslaget efterfrågar. Kravet på utvidgad möjlighet att använda det egna språket stöder att språk prövas som diskrimineringsgrund.
- stärkt diskrimineringslagstiftningavgörande»Därför måste alla delar av samhället göras tillgängligt och den alltför svaga diskrimineringslagstiftningen stärkas.« (partiprogram ↗)
- förbudet räcker inte i praktiken»Diskriminering av människor på grund av utseende eller ursprung är förbjuden antingen den är medveten eller inte, men utgör trots det en del av det vardagliga samhällslivet.« (partiprogram ↗)
- samverkande maktordningar»Rasifierade kvinnor möts av rasistiska och patriarkala föreställningar från majoritetssamhället och skiktas längst ned i den ekonomisk-sociala hierarkin.« (partiprogram ↗)
- språkliga rättigheter»Möjligheten att använda det egna språket i kontakt med myndigheter bör utökas och gälla alla talare av ett nationellt minoritetsspråk oavsett var i landet de bor.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet kräver att jämlikhetspolitiken riktas mot alla former av över- och underordning sedda i ett helhetsperspektiv där förtryckande strukturer förstärker varandra - det är just det intersektionella perspektiv motförslaget vill utreda.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet kräver att jämlikhetspolitiken riktas mot alla former av över- och underordning sedda i ett helhetsperspektiv där förtryckande strukturer förstärker varandra - det är just det intersektionella perspektiv motförslaget vill utreda. Partiet definierar sig som antirasistiskt och strävar efter jämlikhet oavsett hudfärg, etnisk tillhörighet eller religion, och valmanifestet lovar att motarbeta diskrimineringen på arbetsmarknaden. Språk som egen diskrimineringsgrund behandlas inte.
- intersektionell jämlikhetspolitikavgörande»Jämlikhetspolitik måste riktas mot alla former av över- och underordning, och dessa måste« (partiprogram ↗)
- jämlikhet oavsett hudfärg och religion»efter jämlikhet oavsett hudfärg, etnisk och kulturell tillhörighet eller religion.« (partiprogram ↗)
- antirasistiskt parti»Socialdemokraterna är ett antirasistiskt parti, som strävar« (partiprogram ↗)
- motarbetad diskriminering»Diskrimineringen på arbetsmarknaden ska motarbetas.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet kräver att lagstiftningen mot diskriminering stärks, och partiprogrammet pekar särskilt ut diskriminering på grund av etnicitet, namn eller brytning och att maktordningar samverkar.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet kräver att lagstiftningen mot diskriminering stärks, och partiprogrammet pekar särskilt ut diskriminering på grund av etnicitet, namn eller brytning och att maktordningar samverkar. Det bär både utredningen om hudfärg, språk och religion och det intersektionella perspektivet. Planen svarar också på utskottets skäl genom att kräva en stark lagstiftning, det vill säga att befintligt skydd inte anses tillräckligt.
- starkare diskrimineringslagavgörande»stärka lagstiftningen mot diskriminering och se över rätten till rättshjälp i diskrimineringsfall.« (valmanifest 2022 ↗)
- diskriminering på grund av språk»Människor diskrimineras på grund av sin etnicitet, sitt namn eller sin brytning. Det vill vi motverka. Strukturell diskriminering och rasism ska upphöra.« (partiprogram ↗)
- intersektionellt perspektiv»Vi ser att maktordningar som etnicitet, sexuell läggning, klass, och ålder samverkar med den samhällsgenomgående könsmaktsordningen.« (partiprogram ↗)
- stark lagstiftning behövs»Det krävs också en stark lagstiftning och en stark diskrimineringsombudsman.« (partiprogram ↗)
Valmanifestet slår fast att mer måste göras mot diskriminering och vill både stärka myndigheternas arbete och lägga till nya grunder i hatbrottslagstiftningen, samt stärka diskrimineringsförbudet och minoritetsspråkens ställning.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet slår fast att mer måste göras mot diskriminering och vill både stärka myndigheternas arbete och lägga till nya grunder i hatbrottslagstiftningen, samt stärka diskrimineringsförbudet och minoritetsspråkens ställning. Partiprogrammet förbinder partiet att bekämpa alla strukturer som diskriminerar, oavsett grund. En utredning om hur lagen kan utvecklas för hudfärg, språk och religion och för samverkande grunder ligger därmed i planens riktning.
- utvidgat diskrimineringsskyddavgörande»Mer måste göras mot diskriminering. Vi vill stärka myndigheternas arbete mot diskriminering och höja ersättningen till dem som utsatts, samt lägga till kön och funktionsnedsättning som hatbrottsgrunder.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt diskrimineringsförbud»Vi vill stärka bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning, och grundlagsskydda rätten till abort och reproduktiv hälsa.« (valmanifest 2022 ↗)
- bekämpa diskriminerande strukturer»Alla människor har lika rätt och värde, alla har samma grundläggande rättigheter och skyldigheter. Vi bekämpar alla strukturer, formella och informella, som förtrycker eller diskriminerar människor.« (partiprogram ↗)
- motverka strukturell rasism»Diskriminering, strukturell rasism och intolerans, i alla dess former, ska motverkas.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet kräver uttryckligen att diskrimineringslagen moderniseras och att staten med kraft bekämpar all slags rasism, diskriminering och intolerans.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet kräver uttryckligen att diskrimineringslagen moderniseras och att staten med kraft bekämpar all slags rasism, diskriminering och intolerans. En utredning av hur lagen kan tillämpas bättre vid diskriminering på grund av hudfärg, språk eller religion är precis ett sådant moderniseringsarbete. Planen slår också fast att den som diskrimineras ska få hjälp till upprättelse och att det ska kosta att diskriminera.
- moderniserad diskrimineringslagavgörande»Vi vill modernisera diskrimineringslagen« (valmanifest 2022 ↗)
- kraftfull kamp mot diskriminering»Därför ska staten med kraft bekämpa all slags rasism, diskriminering och intolerans.« (valmanifest 2022 ↗)
- upprättelse vid diskriminering»Den som drabbas av diskriminering ska kunna få hjälp att få upprättelse och det ska kosta att diskriminera.« (partiprogram ↗)
- öppet och tolerant land»Sverige ska vara ett öppet och tolerant land. Fördomar och diskriminering ska bekämpas.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen kräver att det finns en lagstiftning mot diskriminering och att grundlagen säkerställer att ingen diskrimineras på grund av bland annat etniskt ursprung eller religion.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att det finns en lagstiftning mot diskriminering och att grundlagen säkerställer att ingen diskrimineras på grund av bland annat etniskt ursprung eller religion. Minoritetsspråkens ställning ska stärkas och det offentliga ska stödja minoriteters egna insatser, vilket talar för att pröva språk som diskrimineringsgrund. En utredning av hur lagstiftningen kan utvecklas där den brister ligger därmed i linje med planen.
- lagstiftning mot diskrimineringavgörande»Därför behöver det finnas en lagstiftning mot diskriminering.« (partiprogram ↗)
- brett diskrimineringsförbud»på grund av kön, ålder, funktionsvariationer, etniskt ursprung, religion, sexuell identitet, politisk eller« (partiprogram ↗)
- stöd till minoriteter»Det är en central offentlig uppgift att stödja minoriteters egna insatser« (partiprogram ↗)
- effektivt diskrimineringsskydd»Väl fungerande lagar mot all diskriminering i arbetslivet ska finnas.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Programmet slår fast att alla har rätt att bedömas utifrån sin person och sina handlingar och att fri- och rättigheter tillhör individer och aldrig kollektiv.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Programmet slår fast att alla har rätt att bedömas utifrån sin person och sina handlingar och att fri- och rättigheter tillhör individer och aldrig kollektiv. Det tar också uttrycklig strid mot identitetspolitikens kollektivism. En utredning som bygger ut diskrimineringsgrunderna och lägger ett intersektionellt gruppperspektiv till lagstiftningen går emot den linjen.
- bedömning efter handlingaravgörande»men också för allas rätt att bli bedömda utifrån sin person« (partiprogram ↗)
- rättigheter är individuella»ett jämställt samhälle. Fri- och rättigheter tillhör individer och aldrig« (partiprogram ↗)
- motstånd mot identitetspolitik»Denna identitetspolitikens kollektivism strider mot« (partiprogram ↗)
Planens bärande princip är att jämlikhet nås genom likhet inför lagen och åtgärder mot det som begränsar den enskilde, inte genom politik som utgår från grupptillhörighet.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens bärande princip är att jämlikhet nås genom likhet inför lagen och åtgärder mot det som begränsar den enskilde, inte genom politik som utgår från grupptillhörighet. Motförslagets krav på utvidgade diskrimineringsgrunder och ett intersektionellt perspektiv bygger tvärtom på gruppkategorier, vilket planen avvisar tillsammans med identitetsteoretiska utgångspunkter. Planen vänder sig mot diskriminering, men utan att bygga ut regelverket på detta sätt.
- individ före grupptillhörighetavgörande»Riktig jämställdhet nås inte genom att vidta politiska åtgärder för att på gruppnivå skapa samma utfall mellan män och kvinnor, utan genom att ta krafttag mot samhällsfenomen som begränsar den enskilde.« (valmanifest 2022 ↗)
- likhet inför lagen»Sverigedemokraterna slår vakt om alla människors jämlikhet i den svenska kulturen och lagen.« (valmanifest 2022 ↗)
- avvisar identitetsteori»Vi tror på vetenskap och inser att förvirrande genusteorier får förödande konsekvenser när de omsätts i praktiken.« (valmanifest 2022 ↗)
- mot särbehandling»Motverka diskriminering och särbehandling p.g.a. kön« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2022/23:AU7)
- Betänkandets fulltext (HA01AU7)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2022/23:1076 — Nolltolerans mot hederskulturens brott av Ann-Sofie Alm (M)
- Motion 2022/23:1120 — Nordiskt samarbete av Catarina Deremar m.fl. (C)
- Motion 2022/23:1122 — Regelförenkling för bättre styrning och service och ökat företagande av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C)
- Motion 2022/23:1188 — Internationell solidaritet - en stark röst för hbtq-plus-personers rättigheter av Anna Wallentheim m.fl. (S)
- Motion 2022/23:1214 — Åtgärder för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2022/23:1217 — Åtgärder med syfte att stoppa våldskulturen av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2022/23:122 — Mäns ekonomiska våld mot kvinnor av Aida Birinxhiku (S)
- Motion 2022/23:1232 — En funktionsrättspolitik för trygghet och delaktighet av Maj Karlsson m.fl. (V)
- Motion 2022/23:1461 — Införande av jämlikhetsdata av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
- Motion 2022/23:1474 — Politik för de nationella minoriteterna av Amanda Lind m.fl. (MP)
- Motion 2022/23:1635 — Företag inom besöksnäringen av Martina Johansson (C)
- Motion 2022/23:1673 — Jämställdhet för hållbar utveckling av Annie Lööf m.fl. (C)
- Motion 2022/23:1674 — Förbättrad situation för personer i behov av ledar- eller assistanshund av Rickard Nordin och Ulrika Heie (båda C)
- Motion 2022/23:1680 — Situationen för kvinnor som tvingas leva gömda av Helena Vilhelmsson m.fl. (C)
- Motion 2022/23:1688 — Politisk åsikt som diskrimineringsgrund i svensk diskrimineringslagstiftning av Eric Westroth (SD)
- Motion 2022/23:1693 — Ett sexuellt kulturskifte i förorterna av Robert Hannah och Juno Blom (båda L)
- Motion 2022/23:181 — Stärk demokratin och de mänskliga rättigheterna av Märta Stenevi m.fl. (MP)
- Motion 2022/23:1882 — En starkare liberal demokrati av Malin Björk m.fl. (C)
- Motion 2022/23:2034 — En nollvision för mäns våld mot kvinnor av Olle Thorell m.fl. (S)
- Motion 2022/23:2053 — Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering av Teresa Carvalho m.fl. (S)
Källa: Sveriges riksdag