2024-02-072023/24:TU5 · p.8TUTransport och infrastruktur

Färdtjänst

Färdtjänst – rätt till service i andra kommuner och tydligare syfte i lagen

Vad som står på spel: Färdtjänsten är för många personer med funktionsnedsättning en förutsättning för att kunna arbeta, studera och delta i samhällslivet; hur lagen utformas avgör hur enhetliga och omfattande rättigheterna blir mellan olika kommuner och regioner.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om färdtjänstlagen nu ska ändras för att ge resenärer utökade rättigheter – bland annat ett tydligt syfte i lagen, rätt till korta uppehåll under resan och rätt till färdtjänst i andra kommuner – eller om nuvarande ordning, där kommuner och regionala kollektivtrafikmyndigheter själva utformar tillämpningen, ska behållas i väntan på pågående statlig beredning.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet anser att tillhandahållandet av färdtjänst i grunden är kommunernas och de regionala kollektivtrafikmyndigheternas ansvar, och att färdtjänstlagen som ramlag ger dem stort utrymme att själva utforma tillämpningen. Utskottet pekar på att beredning redan pågår inom Regeringskansliet om en modernare lagstiftning och avstyrker därför motionerna.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 17 (SD)

Reservanterna vill komplettera färdtjänstlagen med ett tydligt syfte om att göra det möjligt för personer med funktionsnedsättning att fritt bosätta sig, arbeta, studera och ha en aktiv fritid som andra. De vill även ge resenärer rätt till korta uppehåll under resan, till exempel för att hämta barn eller besöka apoteket, samt en lagstadgad rätt till färdtjänst i andra kommuner än hemkommunen.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 17 från SD.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Beslutet hade stått sig

Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: VVänsterpartiet

Ja 117–62Ja 99–80

Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
VNejJa 18/0/0/6avviker från planenmot eget programsäkerhet: höguttryckligt
SNejAvstår 1/0/88/18avviker från planensäkerhet: höguttryckligt
MPNejAvstår 0/0/11/7avviker från planensäkerhet: höghärlett
CNejJa 20/0/0/4avviker från planensäkerhet: medelhärlett
LNejJa 11/0/0/5avviker från planensäkerhet: medelhärlett
KDNejJa 12/0/0/7avviker från planensäkerhet: medelhärlett
MJaJa 55/0/0/13följer planensäkerhet: låghärlett
SDegen reservationNejNej 0/62/0/10följer planensäkerhet: medelhärlett

Avvek från partilinjen

SMagnus Manhammar (S, Blekinge län)Ja — partilinjen: Avstår

Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2023/24:350 av Angelika Bengtsson m.fl. (SD) yrkande 5, 2023/24:719 av Lars Beckman (M), 2023/24:919 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 1 och 2, 2023/24:1026 av Adrian Magnusson (S), 2023/24:1160 av Staffan Eklöf (SD), 2023/24:1802 av Kjell-Arne Ottosson (KD), 2023/24:1876 av Amanda Lind och Jacob Risberg (båda MP) yrkande 8, 2023/24:2652 av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD) yrkandena 1-4 och 2023/24:2705 av Ulrika Westerlund m.fl. (MP) yrkandena 47 och 48.

Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till ett femtiotal förslag i motioner om olika kollektivtrafikfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Detta i första hand med hänvisning till genomförda eller pågående initiativ på området. Motionerna handlar bland annat om stärkt kollektivtrafik, jämställd och jämlik kollektivtrafik, biljettsystem och färdtjänst. Utskottet framhåller att kollektivtrafiken är ett viktigt medel för att uppfylla de klimat- och transportpolitiska målen.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejJaavviker från planenuttryckligt

Planen slår fast att alla ska ha rätten att vara delaktiga i samhället, kunna utbilda sig, ha arbete, använda kollektivtrafik och ha en aktiv fritid, och att hela samhället ska göras tillgängligt med ett funktionshinderperspektiv i alla politikområden.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen slår fast att alla ska ha rätten att vara delaktiga i samhället, kunna utbilda sig, ha arbete, använda kollektivtrafik och ha en aktiv fritid, och att hela samhället ska göras tillgängligt med ett funktionshinderperspektiv i alla politikområden. Ett tydligt lagstadgat syfte för färdtjänsten och en rätt till färdtjänst även i andra kommuner förverkligar just detta. Planen kräver dessutom att likvärdig välfärd garanteras i hela landet, vilket talar mot att låta kommunal tillämpning avgöra.

  • rätten att leva som andraavgörande»ha arbete och försörjning, kunna använda kollektivtrafik och ha en« (partiprogram ↗)
  • tillgänglighet och stärkt rättsskydd»delar av samhället göras tillgängligt och den alltför svaga diskrimineringslagstiftningen stärkas. Insatser behöver göras för rätten till arbete« (partiprogram ↗)
  • funktionshinderperspektiv i all politik»och LSS-insatser och personlig assiststans istället stärkas och utvecklas. Ett tydligt funktionshinderperspektiv ska finnas med inom alla« (partiprogram ↗)
  • likvärdig välfärd i hela landet»En generell välfärd betyder samtidigt att alla kommuner och landsting ska ha likvärdiga förutsättningar att erbjuda sina medborgare bra« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

SSocialdemokraternaNejAvståravviker från planenuttryckligt

Planen slår fast att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva sitt liv som andra och att alla oavsett funktionsförmåga har rätt till arbete, eget boende, full rörelsefrihet och ett aktivt liv.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen slår fast att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva sitt liv som andra och att alla oavsett funktionsförmåga har rätt till arbete, eget boende, full rörelsefrihet och ett aktivt liv. Motförslagets krav på ett tydligt syfte i färdtjänstlagen om att fritt kunna bosätta sig, arbeta, studera och ha en aktiv fritid, med rätt till färdtjänst även i andra kommuner, är just detta åtagande omsatt i lag. Delaktighet genom arbete och sysselsättning är enligt planen centralt.

  • full rörelsefrihet oavsett funktionsförmågaavgörande»funktionsförmåga, har rätt till arbete, eget boende, full rörelsefrihet och ett aktivt liv.« (partiprogram ↗)
  • leva sitt liv som andra»Personer med funktionsnedsättning ska kunna leva sitt liv som andra.« (valmanifest 2022 ↗)
  • delaktighet genom arbete»Arbete och sysselsättning är centralt för delaktigheten i samhället.« (valmanifest 2022 ↗)
  • lika möjlighet till delaktighet»Vi socialdemokrater vill att alla ska ha lika förutsättningar och lika möjlighet till delaktighet« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

MPMiljöpartietNejAvståravviker från planenhärlett

Valmanifestet kräver att den som har rätt till stöd inte ska behöva planera sitt liv flera veckor i förväg för att ha ett fullvärdigt liv, och partiprogrammet slår fast att det är otillgängligheten i samhället som utgör det verkliga hindret och att bristande tillgänglighet i sig är diskriminering.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Valmanifestet kräver att den som har rätt till stöd inte ska behöva planera sitt liv flera veckor i förväg för att ha ett fullvärdigt liv, och partiprogrammet slår fast att det är otillgängligheten i samhället som utgör det verkliga hindret och att bristande tillgänglighet i sig är diskriminering. Att skriva in ett syfte om att fritt kunna bosätta sig, arbeta, studera och ha aktiv fritid, med rätt till uppehåll och färdtjänst i andra kommuner, är just en sådan undanröjd otillgänglighet. Planen vill dessutom att statligt huvudmannaskap säkrar likvärdigt stöd.

  • fullvärdigt liv utan planeringstvångavgörande»Den som har rätt till stöd ska inte behöva planera sitt liv flera veckor i förväg för att ha ett fullvärdigt liv.« (valmanifest 2022 ↗)
  • otillgänglighet som hinder»Det är otillgängligheten i samhället som« (partiprogram ↗)
  • otillgänglighet är diskriminering»Bristande tillgänglighet är i sig en typ av« (partiprogram ↗)
  • likvärdigt stöd oavsett kommun»statligt huvudmannaskap införs i den personliga assistansen« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

CCenterpartietNejJaavviker från planenhärlett

Valmanifestet lovar att den som har en funktionsnedsättning ska få det stöd hon behöver och att staten ska ta ett större ansvar för att stödet fungerar.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Valmanifestet lovar att den som har en funktionsnedsättning ska få det stöd hon behöver och att staten ska ta ett större ansvar för att stödet fungerar. Partiprogrammet gör full tillgänglighet till ett mål och slår fast att alla ska kunna leva och förverkliga sina drömmar oavsett var de vill bo. Ett lagfäst syfte om att kunna bosätta sig, arbeta och studera som andra, med rätt till färdtjänst även i andra kommuner, följer av dessa åtaganden.

  • statligt ansvar för funktionsstödavgörande»Du som har en funktionsnedsättning ska få det stöd du behöver, och staten ska ta ett större ansvar för att LSS fungerar.« (valmanifest 2022 ↗)
  • full tillgänglighet»Tillgängligheten är avgörande för människor med olika funktionsnedsättningar.« (partiprogram ↗)
  • frihet att bo var man vill»Alla ska kunna leva och förverkliga sina drömmar oavsett var man vill bo.« (partiprogram ↗)
  • garanterad samhällsservice»Alla människor ska garanteras tillgång till sjukvård, utbildning och omsorg« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

LLiberalernaNejJaavviker från planenhärlett

Partiprogrammet vill att funktionsrättskonventionens artikel om rätten att leva självständigt och delta i samhället blir lag, att Sverige är tillgängligt inklusive kollektivtrafiken och att bristande tillgänglighet ses som diskriminering.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Partiprogrammet vill att funktionsrättskonventionens artikel om rätten att leva självständigt och delta i samhället blir lag, att Sverige är tillgängligt inklusive kollektivtrafiken och att bristande tillgänglighet ses som diskriminering. Motförslagets krav på ett lagfäst syfte om att kunna bosätta sig, arbeta, studera och ha aktiv fritid, samt rätt till färdtjänst i andra kommuner, är just en sådan lagfäst rättighet. Planen nämner inte färdtjänst, därför härlett.

  • rätten att leva självständigt i lagavgörande»att funktionsrättskonventionens artikel om rätten att leva självständigt och delta i samhället blir till« (partiprogram ↗)
  • bristande tillgänglighet är diskriminering»tillgänglighet ska ses som diskriminering.« (partiprogram ↗)
  • tillgängligt land»Sverige ska vara ett tillgängligt land.« (partiprogram ↗)
  • likvärdiga villkor i hela landet»Villkoren för hjälpmedel ska vara likvärdiga i hela landet.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

KDKristdemokraternaNejJaavviker från planenhärlett

Planen anser det befogat att använda lagstiftning för att underlätta situationen för personer med funktionsnedsättning och pekar ut ökad tillgänglighet som ett viktigt sätt att minska funktionsnedsättningens betydelse.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen anser det befogat att använda lagstiftning för att underlätta situationen för personer med funktionsnedsättning och pekar ut ökad tillgänglighet som ett viktigt sätt att minska funktionsnedsättningens betydelse. Motförslagets krav på ett tydligt syfte i lagen om att kunna bosätta sig, arbeta, studera och ha aktiv fritid, och en rätt till färdtjänst i andra kommuner, följer av detta. Den kommunala självstyrelsen talar delvis emot.

  • lagstiftning för funktionsnedsattaavgörande»Det är befogat att använda lagstiftningsinstrumentet för att underlätta situationen för personer« (partiprogram ↗)
  • ökad tillgänglighet i samhället»Ett annat viktigt sätt att minska funktionsnedsättningens betydelse är att öka tillgängligheten i samhället.« (partiprogram ↗)
  • självbestämmande vid funktionsnedsättning»SJÄLVBESTÄMMANDE VID FUNKTIONSNEDSÄTTNING« (valmanifest 2022 ↗)
  • stark kommunal självstyrelse»Den kommunala självstyrelsen ska vara stark« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MModeraternaJaJaföljer planenhärlett

Planen behandlar inte färdtjänst. Närmast liggande principer är att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå med utrymme för kommuner att välja…

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen behandlar inte färdtjänst. Närmast liggande principer är att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå med utrymme för kommuner att välja olika vägar, och en uttalad varning för föreställningen att välfärdsåtagandet ständigt ska byggas ut och bli mer finmaskigt. En ny lagstadgad rätt till färdtjänst i andra kommuner går mot dessa principer, men slutsatsen är osäker.

  • lägsta effektiva nivåavgörande»Det politiska systemet ska bygga på att beslut fattas på lägsta« (partiprogram ↗)
  • nej till ständig utbyggnad»Ett långsiktigt hot mot den svenska välfärden är föreställningen« (partiprogram ↗)
  • prioritera och välja bort»Politiken har en viktig uppgift att prioritera och välja bort,« (partiprogram ↗)
SDSverigedemokraternaNejNejföljer planenhärlett

Planen slår fast att medborgare som möter utmaningar bortom egen kontroll inte ska begränsas i sin tillgång till samhälls- eller arbetslivet, och att funktionsnedsattas deltagande måste stärkas.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen slår fast att medborgare som möter utmaningar bortom egen kontroll inte ska begränsas i sin tillgång till samhälls- eller arbetslivet, och att funktionsnedsattas deltagande måste stärkas. Den vill dessutom flytta huvudansvaret för personlig assistans till staten just för att kommunala skillnader skapar rättsosäkerhet. Motförslagets krav på ett tydligt lagsyfte och en lagstadgad rätt till färdtjänst även i andra kommuner följer av detta.

  • full tillgång till samhällslivetavgörande»Medborgare som på grund av omständigheter bortom egen kontroll möter andra utmaningar i vardagen ska inte begränsas i sin tillgång till samhälls- eller arbetslivet.« (valmanifest 2022 ↗)
  • deltagande på arbetsmarknaden»Funktionsnedsattas och funktionsvarierades möjligheter till deltagande på arbetsmarknaden måste stärkas.« (valmanifest 2022 ↗)
  • likvärdig samhällsservice»medborgare skall ha rätt till en likvärdig välfärd och samhällsservice« (partiprogram ↗)
  • statligt helhetsansvar»Ha statligt helhetsansvar för personlig assistans« (valmanifest 2022 ↗)

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag