2023-02-232022/23:AU6 · p.8AUArbetsmarknad
Nyanlända kvinnors etablering
Åtgärder för att stärka nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden
Vad som står på spel: Utfallet påverkar utrikes födda kvinnors möjlighet till egen försörjning och självständighet, i ett läge där statistik visar att kvinnor skrivs in i etableringsprogrammet i lägre grad, får färre möten och oftare bedöms som svårare att matcha mot jobb.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om regeringens och myndigheternas pågående insatser för jämställd etablering räcker, eller om ytterligare riktade åtgärder behövs för att utrikes födda kvinnor snabbare ska komma i arbete.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet pekar på pågående insatser - Arbetsförmedlingens arbete med jämställdhetsintegrering, ett myndighetsgemensamt regeringsuppdrag för att öka utrikes födda kvinnors arbetsmarknadsinträde, och en kvalitativ studie från Jämställdhetsmyndigheten - och bedömer att dessa är tillräckliga; motionsyrkandena om ytterligare riktade åtgärder avstyrks.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 11 (C)
Reservationen (C) konstaterar att brister kvarstår i etableringsprocessen för nyanlända kvinnor - färre skrivs in, fler avbryter, de får färre möten och bedöms i lägre grad som matchningsbara - och kräver att regeringen snarast vidtar ytterligare åtgärder, bland annat att myndigheter ställer samma krav på kvinnor och män och att bidrag betalas ut till båda parter.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 11 från C.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 19/1/0/4 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Ja 92/0/1/14 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| MP | Nej | Avstår 0/0/13/5 | skiljer | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Nej | Nej 1/19/0/4 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| L | Nej | Ja 12/0/0/4 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| KD | Nej | Ja 14/0/0/5 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Nej | Ja 59/0/0/9 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| SD | Nej | Ja 63/0/0/10 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
Avvek från partilinjen
| VGudrun Nordborg (V, Västerbottens län) | Nej — partilinjen: Ja |
| SAnna Vikström (S, Stockholms län) | Avstår — partilinjen: Ja |
| CAnders Karlsson (C, Jönköpings län) | Ja — partilinjen: Nej |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2022/23:1673 av Annie Lööf m.fl. (C) yrkandena 25 och 26, 2022/23:1880 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkandena 10 och 11 samt 2022/23:2277 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 17 och 104.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 25 förslag som handlar om olika integrationsåtgärder. Förslagen har inkommit under den allmänna motionstiden 2022. Motionerna handlar bland annat om bosättningslagen, nyanlända kvinnors etablering på arbetsmarknaden och samhällsorientering för nyanlända. Riksdagen sa nej till motionerna bland annat eftersom utredningsarbete inom integrationsområdet pågår.
Motförslag
- Motförslaget vill att regeringen gör en uppföljning av bosättningslagen för att säkerställa enhetlig tillämpning och långsiktigt delat kommunalt ansvar. (C) — Reservation 11
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver att diskrimineringen och rasismen på arbetsmarknaden stoppas, konstaterar att anställda med utländsk bakgrund är överrepresenterade i osäkra och lågbetalda jobb och beskriver klassamhället som etnifierat.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att diskrimineringen och rasismen på arbetsmarknaden stoppas, konstaterar att anställda med utländsk bakgrund är överrepresenterade i osäkra och lågbetalda jobb och beskriver klassamhället som etnifierat. Den vill dessutom att rättigheter knyts till individen i stället för familjen, vilket är just vad kravet på lika krav och utbetalning till båda parter innebär.
- stoppa diskriminering på arbetsmarknadenavgörande»Diskrimineringen och rasismen på arbetsmarknaden måste stoppas.« (valmanifest 2022 ↗)
- individuella rättigheter»rättigheter kopplade till individer istället för familjer« (partiprogram ↗)
- utrikes föddas utsatthet»Anställda med utländsk bakgrund är överrepresenterade i osäkra, lågbetalda och stressiga jobb.« (valmanifest 2022 ↗)
- etnifierat klassamhälle»Det svenska klassamhället håller på att etnifieras.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Valmanifestet slår uttryckligen fast att fler insatser krävs för att utlandsfödda kvinnor ska komma i arbete och avvisar allt som låser fast dem i hemmet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet slår uttryckligen fast att fler insatser krävs för att utlandsfödda kvinnor ska komma i arbete och avvisar allt som låser fast dem i hemmet. Motförslagets krav på ytterligare åtgärder och på att myndigheter ställer samma krav på kvinnor och män följer direkt av detta och av planens krav på aktivitet för försörjningsstöd. Planen är dessutom uttryckligen feministisk.
- fler insatser för utlandsfödda kvinnoravgörande»Fler insatser krävs för att utlandsfödda kvinnor ska komma i arbete och vi säger nej till alla förslag om vårdnadsbidrag eller barnomsorgspeng, som låser fast utlandsfödda kvinnor i hemmet.« (valmanifest 2022 ↗)
- arbetslinje oavsett födelseland»Alla som kan jobba ska jobba och bidra för att bli en del av samhället. Det gäller oavsett var man är född.« (valmanifest 2022 ↗)
- krav på aktivitet»För att ingen ska fastna i passivitet behöver det ställas krav på aktivitet för att få försörjningsstöd.« (valmanifest 2022 ↗)
- feministisk politik»Med denna grundsyn är socialdemokratin ett feministiskt parti.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Valmanifestet vill uttryckligen stärka utrikesfödda kvinnors etablering genom SFI kombinerad med praktik och yrkesutbildning och jämställda insatser från arbetsförmedlingen, och förlänga etableringsprogrammet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet vill uttryckligen stärka utrikesfödda kvinnors etablering genom SFI kombinerad med praktik och yrkesutbildning och jämställda insatser från arbetsförmedlingen, och förlänga etableringsprogrammet. Partiprogrammet är ett feministiskt program som kräver att strukturell diskriminering upphör. Motförslagets krav på ytterligare åtgärder och samma krav på kvinnor som på män är samma sak i sak.
- jämställda etableringsinsatseravgörande»stärk utrikesfödda kvinnors etablering genom SFI kombinerad med praktik och yrkesutbildning och jämställda insatser från arbetsförmedlingen.« (valmanifest 2022 ↗)
- förlängd etablering»förlänga etableringsprogrammet för nyanlända till minst fyra år för att skapa bättre förutsättningar för etablering, så att fler kommer i arbete snabbare.« (valmanifest 2022 ↗)
- feministisk grundhållning»Miljöpartiet de gröna är ett feministiskt parti« (partiprogram ↗)
- svenskundervisning för alla»Alla som behöver ska erbjudas en högkvalitativ« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen kräver uttryckligen att fler utrikes födda kvinnor får en chans att jobba, lära sig svenska och komma in i samhället, och att integrationsinsatser präglas av hårt arbete och höga förväntningar på alla.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver uttryckligen att fler utrikes födda kvinnor får en chans att jobba, lära sig svenska och komma in i samhället, och att integrationsinsatser präglas av hårt arbete och höga förväntningar på alla. Motförslagets krav på ytterligare åtgärder, samma krav på kvinnor som på män och bidrag utbetalda till båda parter är en direkt tillämpning av detta. Planen kopplar också kvinnors arbete till hela samhällets vinst.
- utrikes födda kvinnors etableringavgörande»Fler utrikes födda kvinnor måste få en chans att jobba, lära sig svenska och till fullo komma in i det svenska samhället. Det är en vinst både för den enskilda och samhället i stort.« (valmanifest 2022 ↗)
- höga förväntningar i integrationen»Integrationsinsatser ska präglas av hårt arbete och höga förväntningar.« (valmanifest 2022 ↗)
- intensivår för integration»Skapa ett intensivår för snabbare integration. Den som får uppehållstillstånd ska snabbt integreras och ges möjlighet att försörja sig själv.« (valmanifest 2022 ↗)
- kvinnors arbetskraftsdeltagande»Sverige blir rikare och ett bättre land att leva i när fler kvinnor jobbar och inte hindras från att nå sin fulla potential.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen kräver uttryckligen att myndigheterna blir tydligare i förväntningen att alla som kan ska försörja sig själva och att samma förväntningar ska gälla kvinnor och män, även utrikes födda.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver uttryckligen att myndigheterna blir tydligare i förväntningen att alla som kan ska försörja sig själva och att samma förväntningar ska gälla kvinnor och män, även utrikes födda. Den vill också ha ett mer individualiserat försörjningsstöd, vilket är just kravet att stöd ska betalas ut till båda parter. Motförslagets krav på ytterligare åtgärder för nyanlända kvinnors etablering följer därmed direkt av planen.
- samma krav från myndigheternaavgörande»Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och socialtjänsten ska bli bättre i sitt stöd men också tydligare i förväntningen på att alla som kan ska försörja sig själva.« (valmanifest 2022 ↗)
- individualiserat försörjningsstöd»Fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete genom reformer av föräldraförsäkringen och flerbarnstillägget och ett mer individualiserat försörjningsstöd.« (valmanifest 2022 ↗)
- samma förväntningar på båda könen»VI ska ha samma förväntningar på att kvinnor och män ska kunna försörja sig själv – även bland utrikes födda.« (valmanifest 2022 ↗)
- utrikes födda kvinnors utanförskap»Allra längst från arbetsmarknaden står utrikes födda kvinnor.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Partiprogrammet kräver att jämställdhetsperspektivet genomsyrar alla politikområden och pekar ut jobb och kunskap i svenska språket som nycklar till integration, med krav på att människors vilja till egenförsörjning tas tillvara.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet kräver att jämställdhetsperspektivet genomsyrar alla politikområden och pekar ut jobb och kunskap i svenska språket som nycklar till integration, med krav på att människors vilja till egenförsörjning tas tillvara. Att myndigheter ställer samma krav på kvinnor och män i etableringen följer direkt av detta. Planen stöder därför ytterligare riktade åtgärder.
- jämställdhet i all politikavgörande»Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra alla politikområden.« (partiprogram ↗)
- jobb och svenska som nycklar»Jobb, kunskap i svenska språket och det civila samhället är viktiga nycklar till integration.« (partiprogram ↗)
- egenförsörjning tas tillvara»Människors vilja och förmåga till egenförsörjning ska tas tillvara.« (partiprogram ↗)
- förbättrad integration»FÖRBÄTTRAD INTEGRATION« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen tar upp precis det motförslaget kräver: den konstaterar att kvinnor från de stora asylländerna har mycket liten egen arbetsinkomst och kräver heltidsaktivitet för bidrag samt att försörjningsstöd betalas ut till kvinnan i stället för till mannen.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen tar upp precis det motförslaget kräver: den konstaterar att kvinnor från de stora asylländerna har mycket liten egen arbetsinkomst och kräver heltidsaktivitet för bidrag samt att försörjningsstöd betalas ut till kvinnan i stället för till mannen. Utgångspunkten är att ökad självförsörjning ger ökad egenmakt. Därför stöder planen kravet på ytterligare åtgärder med samma krav på kvinnor som på män och utbetalning till båda parter.
- utbetalning till kvinnanavgörande»Betala ut försörjningsstöd till kvinnan i stället för till mannen« (valmanifest 2022 ↗)
- samma krav på alla»Ställa krav på heltidsaktiviteter för att få bidrag« (valmanifest 2022 ↗)
- utrikes födda kvinnors utanförskap»Majoriteten av kvinnorna från de stora asylländerna – Afghanistan, Somalia och Syrien – har en mycket liten inkomst från eget arbete.« (valmanifest 2022 ↗)
- självförsörjning ger egenmakt»Ökad självförsörjning ger ökad egenmakt.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen slår fast att bidragssystem som låser kvinnor till hemmet ska motverkas och att integrationspolitiken ska vara kravbaserad med snabb väg till arbete.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att bidragssystem som låser kvinnor till hemmet ska motverkas och att integrationspolitiken ska vara kravbaserad med snabb väg till arbete. Motförslagets krav på att myndigheter ställer samma krav på kvinnor som på män och att bidrag betalas ut till båda parter är därmed en direkt tillämpning av planens åtaganden. Planen är tyst om utskottets skäl att pågående myndighetsuppdrag redan räcker.
- bryt bidragsberoende hos kvinnoravgörande»Både kulturella normer och bidragssystem som tenderar att låsa kvinnor till hemmet ska motverkas.« (valmanifest 2022 ↗)
- kravbaserad integration»Integrationspolitiken ska sporra nyanlända att snabbt komma i utbildning och arbete, motverka passivisering och minska bidragsberoendet.« (valmanifest 2022 ↗)
- krav på anställningsbarhet»Öka kraven på icke integrerade att göra sig anställningsbara« (valmanifest 2022 ↗)
- ingen särbehandling p.g.a. kön»Motverka diskriminering och särbehandling p.g.a. kön« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2022/23:AU6)
- Betänkandets fulltext (HA01AU6)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2022/23:1230 — Svensk flyktingpolitik av Tony Haddou m.fl. (V)
- Motion 2022/23:1369 — Åtgärder för att bryta segregationen av Åsa Eriksson m.fl. (S)
- Motion 2022/23:1415 — Lika för alla på bostadsmarknaden av Josefin Malmqvist (M)
- Motion 2022/23:1469 — Rätt till sfi för ukrainska flyktingar av Annika Hirvonen m.fl. (MP)
- Motion 2022/23:1555 — Främjande av religionsdialog av Per-Arne Håkansson m.fl. (S)
- Motion 2022/23:1673 — Jämställdhet för hållbar utveckling av Annie Lööf m.fl. (C)
- Motion 2022/23:1712 — Reformera samhällsorienteringen av Josefin Malmqvist (M)
- Motion 2022/23:1880 — Integration av Jonny Cato m.fl. (C)
- Motion 2022/23:2053 — Utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering av Teresa Carvalho m.fl. (S)
- Motion 2022/23:2056 — Utgiftsområde 8 Migration av Anders Ygeman m.fl. (S)
- Motion 2022/23:2277 — Jämställdhetspolitik av Märta Stenevi m.fl. (MP)
- Motion 2022/23:302 — Introduktionsutbildning i svensk historia för invandrare av Stefan Olsson (M)
- Motion 2022/23:41 — Sanktioner mot kommuner som inte tar emot kvotflyktingar av Rasmus Ling m.fl. (MP)
- Motion 2022/23:630 — Utvecklad samhällsorientering för nyanlända av Jesper Skalberg Karlsson (M)
- Motion 2022/23:960 — Ändring av integrationspolitiskt mål av Ann-Christine From Utterstedt m.fl. (SD)
Källa: Sveriges riksdag