2023-11-292023/24:FiU11 · p.1FiUEkonomi och finans
Höständringsbudget för 2023
Höständringsbudget: ändrade anslag, inklusive annullering av utsläppsrätter och stöd till icke-statliga flygplatser
Vad som står på spel: Att annullera utsläppsrätter för att klara EU:s krav på utsläppsminskning riskerar enligt kritikerna att leda till ökade utsläpp och kosta staten uppemot 6 miljarder kronor i förlorade intäkter, samtidigt som beslutet avgör om icke-statliga flygplatser får ökat statligt stöd.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om riksdagen ska godkänna regeringens ändrade anslag och bemyndigande att annullera utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem samt höja ersättningen till icke-statliga flygplatser, eller om dessa delar i stället ska avslås.
Ja Ja — utskottets förslag
Riksdagen godkänner de ändrade ramarna och anslagen enligt regeringens förslag, inklusive bemyndigandet att annullera utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem och den höjda ersättningen till icke-statliga flygplatser, och avslår motionen.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (V, MP)
Reservanterna motsätter sig att utsläppsrätter annulleras för att uppfylla EU:s ansvarsfördelningsförordning, eftersom det riskerar att öka utsläppen och kan kosta staten omkring 1 miljard kronor om året i förlorade intäkter, och vill i stället att Sverige för en offensiv klimatpolitik; de motsätter sig även den höjda ersättningen till icke-statliga flygplatser.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att godkänna det som utskottet föreslår samt att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från V, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/20/0/4 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| S | Nej | Ja 93/0/0/14 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Nej 0/15/0/3 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Ja | Ja 21/0/0/3 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| L | Nej | Ja 13/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Ja | Ja 16/0/0/3 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Ja | Ja 59/0/0/9 | lika | säkerhet: låg | härlett |
| SD | Ja | Ja 63/0/0/9 | lika | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Ändrade ramar och ändrade anslag Riksdagen godkänner ändrade ramar för utgiftsområden och anvisar ändrade anslag enligt propositionens förslag. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:2 punkterna 11 och 13 samt avslår motion 2023/24:2714 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 2. Ändrade beställningsbemyndiganden Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2023 ingå ekonomiska åtaganden som inklusive tidigare åtaganden medför behov av framtida anslag på högst de belopp och inom de tidsperioder som föreslås i propositionen. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:2 punkt 12. Utgiftsområde 1 Rikets styrelse Riksdagen bemyndigar Riksrevisionen att för 2023 ta upp lån i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 25 000 000 kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:2 punkt 14. Utgiftsområde 2 Samhällsekonomi och finansförvaltning Riksdagen godkänner a) att regeringen under 2023 eller 2024 genom försäljning överlåter fastigheten med adress Rua Sacramento à Lapa nr 41 i Lissabon, Portugal, b) att regeringen från försäljningsintäkterna vid en försäljning enligt a får avräkna dels det belopp som behövs för att lösa lån i Riksgäldskontoret som hör till fastigheten, dels de direkta försäljningskostnader som uppkommer för staten. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:2 punkterna 1 och 2. Utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur Riksdagen bemyndigar regeringen att under 2025–2030 fullt ut utnyttja den begränsade annulleringen av utsläppsrätter från Sveriges auktionsvolym inom EU:s utsläppshandelssystem för 2025–2030 som följer av artikel 6 i EU:s ansvarsfördelningsförordning. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:2 punkt 4 och avslår motion 2023/24:2714 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP) yrkande 1. Utgiftsområde 22 Kommunikationer Riksdagen a) godkänner den föreslagna användningen av anslaget 1:7 Trafikavtal, b) bemyndigar regeringen att disponera de avgifter, inklusive förseningsavgifter och tilläggsavgifter, som med stöd av lagen (2014:52) om infrastrukturavgifter på väg tas ut för färd på bron över Skurusundet på väg 222, för att finansiera utgifter för räntor och amorteringar för de lån som tagits upp för byggandet av bron samt kostnader för vägavgiftssystemet, c) bemyndigar regeringen att för 2023 ta upp lån i Riksgäldskontoret för vissa infrastrukturprojekt som inklusive tidigare upplåning uppgår till högst 63 858 000 000 kronor, d) bemyndigar regeringen att för 2023 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret för att tillgodose Transportstyrelsens behov av rörelsekapital som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 1 750 000 000 kronor. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:2 punkterna 5-8. Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel Riksdagen godkänner den föreslagna användningen av a) anslaget 1:30 Nationell medfinansiering till den gemensamma jordbrukspolitiken 2023-2027, b) anslaget 1:31 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitiken. Därmed bifaller riksdagen proposition 2023/24:2 punkterna 9 och 10.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till regeringens höständringsbudget för 2023. Förslaget innebär att statens budget ökar med 24,9 miljarder kronor i år. Totalt berörs 19 utgiftsområden. Regeringens förslag till ändringar i statens budget för 2023 innebär att 18 anslag ökas till ett värde av 25,1 miljarder kronor, och att sex anslag minskas, till ett värde av 0,1 miljarder kronor. Vidare föreslås höjningar av fyra beställningsbemyndiganden. Det handlar bland annat om höjda trängselskatter i Stockholm och Göteborg. Bland övriga förslag finns att riksdagen ska bemyndiga, det vill säga ge befogenhet, till regeringen att under 2025–2030 fullt ut utnyttja den begränsade annulleringen av utsläppsrätter från Sveriges auktionsvolym inom EU:s utsläppshandelssystem för 2025–2030 som följer av artikel sex i EU:s ansvarsfördelningsförordning. Det betyder att Sverige avstår intäkten från auktioneringen av dessa utsläppsrätter.
Motförslag
- Motförslaget vill avslå bemyndigandet att annullera utsläppsrätter och i stället föra en offensiv klimatpolitik. (V, MP) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver att omställningen sker omgående, att alla politiska beslut tar hänsyn till klimatnödläget och att klimatmålen omfattar alla utsläpp som svensk politik har inflytande över.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver att omställningen sker omgående, att alla politiska beslut tar hänsyn till klimatnödläget och att klimatmålen omfattar alla utsläpp som svensk politik har inflytande över. Att annullera utsläppsrätter i stället för att minska utsläppen, och samtidigt höja ersättningen till flygplatser, går emot detta; planen vill i stället styra tunga transporter till järnväg. Planen säger inget om utskottets bedömning att anslagsändringarna är lämpliga som föreslagna.
- klimatkrisen styr alla beslutavgörande»Omställningen behöver ske omgående och alla politiska beslut behöver ta hänsyn till den akuta kris som vi befinner oss i.« (valmanifest 2022 ↗)
- skärpta klimatmål för alla utsläpp»uppdaterade klimatmål för alla utsläpp som svensk politik har inflytande över« (valmanifest 2022 ↗)
- transporter till järnväg»Tunga transporter behöver styras till järnväg och hållbar sjöfart.« (valmanifest 2022 ↗)
- klimatnödläge»Vi befinner oss i ett klimatnödläge.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen slår fast att det klimatpolitiska ramverket ska ligga fast och att utsläppstakten måste öka på väg mot nettonollutsläpp 2045, med gröna statliga investeringar som huvudmetod.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att det klimatpolitiska ramverket ska ligga fast och att utsläppstakten måste öka på väg mot nettonollutsläpp 2045, med gröna statliga investeringar som huvudmetod. Att i stället annullera utsläppsrätter för att klara åtagandena är en bokföringsåtgärd som inte sänker utsläppen i Sverige och som kostar staten intäkter, vilket också står i spänning med planens krav på ansvarsfulla statsfinanser. Därmed stöder planen motförslagets linje om en offensiv klimatpolitik.
- fast klimatramverkavgörande»Det klimatpolitiska ramverket ska ligga fast.« (valmanifest 2022 ↗)
- nettonollutsläpp 2045»År 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp.« (valmanifest 2022 ↗)
- gröna statliga investeringar»Genom att staten tar en del av risken kan de gröna investeringarna öka.« (valmanifest 2022 ↗)
- ansvarsfulla statsfinanser»Vi står upp för det finanspolitiska ramverket och vill utveckla det för att möta vår tids samhällsproblem.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet slår fast att flygplatser inte ska subventioneras med offentliga medel och valmanifestet vill minska flygets utsläpp och höja flygskatten, vilket direkt träffar den höjda ersättningen till icke-statliga flygplatser.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att flygplatser inte ska subventioneras med offentliga medel och valmanifestet vill minska flygets utsläpp och höja flygskatten, vilket direkt träffar den höjda ersättningen till icke-statliga flygplatser. Planen kräver dessutom en utsläppsbudget som gör att klimatmålen nås, alltså faktiska utsläppsminskningar snarare än bokföringsmässig annullering av utsläppsrätter. Motförslagets krav stöds därför i sak.
- inga subventioner till flygplatseravgörande»ska inte subventioneras med offentliga medel.« (partiprogram ↗)
- minska flygets utsläpp»minska flygets utsläpp — höja flygskatten, minska flygresandet« (valmanifest 2022 ↗)
- utsläppsbudget som styr mot målen»ta fram en svensk utsläppsbudget som gör att vi når klimatmålen.« (valmanifest 2022 ↗)
- dyrare utsläppsrätter»höja priset på utsläppsrätter i EU, inkludera utsläpp från flyg och sjöfart i systemet« (valmanifest 2022 ↗)
Motförslaget vill dels stoppa annulleringen av utsläppsrätter, dels avstå från höjd ersättning till icke-statliga flygplatser.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget vill dels stoppa annulleringen av utsläppsrätter, dels avstå från höjd ersättning till icke-statliga flygplatser. Planen kräver uttryckligen att flyginfrastrukturen ska fungera i hela landet och att de regionala flygplatserna hålls redo, och den vill göra utsläppshandeln mer ambitiös snarare än att värna intäkterna från utsläppsrätter. Planen talar därför mot det motförslaget kräver.
- regionala flygplatser ska fungeraavgörande»Det regionala flyget håller ihop Sverige. Flyginfrastrukturen ska fungera i hela landet. Vi vill säkerställa att de regionala flygplatserna står redo med rätt infrastruktur när elflyget utvecklas i snabb takt.« (valmanifest 2022 ↗)
- ambitiösare utsläppshandel»EU:s system för handel med utsläppsrätter är bland de mest effektiva verktyg vi har, och vi vill göra det ännu mer ambitiöst och öppna upp det för fler länder som vill ansluta sig.« (valmanifest 2022 ↗)
- hela landet ska fungera»Hela landet behövs, från förort till industriort, från storstad till landsbygd.« (valmanifest 2022 ↗)
- effektiva klimatåtgärder»Ett ledarskap som prioriterar effektiva åtgärder framför symbolpolitik eller passivitet.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen mäter klimatpolitik i hur mycket utsläppen faktiskt minskar och tar uttryckligen avstånd från symbolpolitik och åtgärder som dövar samveten.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen mäter klimatpolitik i hur mycket utsläppen faktiskt minskar och tar uttryckligen avstånd från symbolpolitik och åtgärder som dövar samveten. Att annullera utsläppsrätter för att formellt klara åtagandena, till en betydande intäktsförlust, är en sådan bokföringsåtgärd snarare än en verklig utsläppsminskning. Att höja ersättningen till icke-statliga flygplatser strider dessutom mot åtagandet att stöd till fossila bränslen successivt ska avskaffas.
- faktiskt minskade utsläppavgörande»Och nu behövs en klimatpolitik som inte mäts i hur många skatter som höjs eller hur mycket den kostar skattebetalarna utan i hur mycket den på riktigt får ner utsläppen.« (valmanifest 2022 ↗)
- nej till symbolpolitik»Liberal miljöpolitik tar avstånd från symbolpolitik« (partiprogram ↗)
- avskaffa fossila subventioner»Subventioner, inklusive skattelättnader och stöd, till fossila bränslen i Sverige såväl som globalt ska successivt avskaffas.« (valmanifest 2022 ↗)
- klimatmålen ska nås»Vi ska nå klimatmålen – inga nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och därefter negativa utsläpp – inom ramen för en växande ekonomi.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Motförslaget vill både stoppa annulleringen av utsläppsrätter och avstå från höjd ersättning till icke-statliga flygplatser.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget vill både stoppa annulleringen av utsläppsrätter och avstå från höjd ersättning till icke-statliga flygplatser. Planen ålägger staten att upprätthålla ett system av nationella och regionala flygplatser och regionalt betydelsefull flygtrafik som inte bär sig kommersiellt, vilket talar mot den senare delen. Klimatarbetet ska enligt planen bedrivas så att det både fungerar och är effektivt, och utsläpp ska prissättas inom EU snarare än hanteras med nationella intäktsbortfall.
- statligt ansvar för regionala flygplatseravgörande»upprätthålla ett system av nationella och regionala flygplatser« (partiprogram ↗)
- kostnadseffektiv klimatpolitik»Sverige är världsledande i klimatomställningen och det ska vi fortsätta vara på ett sätt som både fungerar och är effektivt.« (valmanifest 2022 ↗)
- utsläpp ska kosta inom EU»system som innebär att utsläpp medför kostnader bör finnas inom EU.« (partiprogram ↗)
- återhållsamhet med statens medel»återhållsamhet i de offentliga utgifterna.« (partiprogram ↗)
Planen tar fullt ansvar för att nå nettonollutsläpp här hemma senast 2045, vilket talar för åtgärder som säkrar Sveriges åtaganden inom EU:s ansvarsfördelning.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen tar fullt ansvar för att nå nettonollutsläpp här hemma senast 2045, vilket talar för åtgärder som säkrar Sveriges åtaganden inom EU:s ansvarsfördelning. Samtidigt vill planen uttryckligen bejaka flygets omställning och stärka flygets infrastruktur, vilket går emot motförslagets krav på uteblivet stöd till icke-statliga flygplatser. Sammantaget avvisas motförslagets krav, men underlaget är svagt eftersom planen inte behandlar annullering av utsläppsrätter.
- bejaka flygets omställningavgörande»Flyget är mitt uppe i en snabb omställning med ökad användning av biobränslen, vätgas och utveckling av elflyg. Det är en utveckling som Moderaterna vill bejaka.« (valmanifest 2022 ↗)
- nettonoll senast 2045»Vi ska som land ta fullt ansvar här hemma och nå nettonollutsläpp senast år 2045.« (valmanifest 2022 ↗)
- stöd till flyget»Satsa på utvecklingen av fossilfria bränslen till flyget och utvecklingen av elflygplan« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt flyginfrastruktur»Bygga ut Arlanda med målet att Arlanda ska bli den ledande flygplatsen i Norden« (valmanifest 2022 ↗)
Motförslaget vill både stoppa annulleringen av utsläppsrätter och avstå från höjd ersättning till icke-statliga flygplatser, till förmån för en mer offensiv klimatpolitik.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget vill både stoppa annulleringen av utsläppsrätter och avstå från höjd ersättning till icke-statliga flygplatser, till förmån för en mer offensiv klimatpolitik. Planen är uttryckligen förpliktad att bevara de regionala flygplatserna och inrikesflyget, vilket talar mot att stryka den höjda ersättningen. Planen förordar dessutom en klimatpolitik som mäts i effekt per krona och globalt perspektiv, inte en mer omfattande nationell klimatambition.
- bevarade regionala flygplatseravgörande»Bevara de regionala flygplatserna och att göra dem till beredskapsflygplatser« (valmanifest 2022 ↗)
- värnat inrikesflyg»Bevara inrikesflyget och Bromma flygplats« (valmanifest 2022 ↗)
- kostnadseffektiv klimatpolitik»Bedriva en effektiv klimatpolitik med ett tydligt globalt perspektiv« (valmanifest 2022 ↗)
- billigare klimatåtgärder»Minska kostnaderna för migrationspolitik, bistånd, EU-bidrag och klimatåtgärder som kan göras mer effektiva« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:FiU11)
- Betänkandets fulltext (HB01FiU11)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:2714 — med anledning av prop. 2023/24:2 Höständringsbudget för 2023 av Janine Alm Ericson m.fl. (MP)
- Proposition 2023/24:2 — Höständringsbudget för 2023
Källa: Sveriges riksdag