2022-12-202022/23:FöU1 · p.1FöUFörsvar

Mål och resultatredovisning för utgiftsområdet

Mål och resultatredovisning för försvaret och samhällets krisberedskap

Vad som står på spel: Beslutet avgör om riksdagen ska ompröva parlamentariskt förankrade försvarsmål mitt i en pågående uppbyggnad av försvaret, och hur mycket insyn och kostnadskontroll riksdagen ska ha över några av de dyraste och mest komplexa materielsatsningarna, som stridsflyg och undervattensförmåga.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om de redan fastställda målen för totalförsvaret ska ligga fast och regeringens nuvarande redovisning av materielinvesteringarna anses tillräcklig, eller om regeringen bör åläggas att fortsätta utveckla en mer detaljerad redovisning av de särskilda ramarna för stridsflyg och undervattensförmåga.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet ser inga skäl att frångå den etablerade beslutsprocessen eller ompröva de mål för totalförsvaret, det militära försvaret och det civila försvaret som redan är parlamentariskt förankrade, och avstyrker därför motionsyrkanden om en ny målbild, nya mål och nya förmågekrav. Utskottet delar också regeringens bedömning att redovisningen av objektsramarna för stridsflyg- och undervattensområdena är slutbehandlad, och avstyrker ett motionsyrkande om att regeringen bör fortsätta utveckla den redovisningen.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 1 (C)

Reservationen (C) vill att regeringen fortsätter att utveckla objektsramarna för stridsflyg och undervattensförmåga i nästa budgetproposition, med hänvisning till att en mycket stor andel av materielanslagen går till just dessa två säkerhetsintressen. Skälet är att riksdagen, under den pågående uppbyggnaden av försvaret, behöver god kostnadskontroll, spårbarhet och uppföljning av materielförsörjningsprocessen för att kunna tillgodose förbandens materielbehov.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från C.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
VNejJa 20/0/0/4avviker från planensäkerhet: medelhärlett
SNejJa 91/0/0/16avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
MPNejJa 16/0/0/2avviker från planensäkerhet: lågberörs ej
Cegen reservationNejNej 0/21/0/3följer planensäkerhet: medelhärlett
LNejJa 13/0/0/3avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
KDNejJa 17/0/0/2avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
MNejJa 57/0/0/11avviker från planensäkerhet: medelhärlett
SDNejJa 64/0/0/9avviker från planensäkerhet: medelhärlett

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2022/23:850 av Mikael Larsson m.fl. (C) yrkande 4 och 2022/23:948 av Sven-Olof Sällström m.fl. (SD) yrkandena 2, 3, 31 och 32.

Riksdagens beslut: Totalt cirka 94 miljarder kronor av statens budget 2023 går till utgiftsområdet försvar och samhällets krisberedskap. Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen som handlar om försvaret och krisberedskapen. Riksdagen delar regeringens uppfattning att det försämrade säkerhetsläget kräver att upprustningen av totalförsvaret påskyndas. Riksdagen godkände regeringens så kallade beställningsbemyndiganden inom försvarsanslaget som avser perioden 2024--2031. Genom dessa bemyndiganden ger riksdagen regeringen möjlighet att ge myndigheterna i uppdrag att göra olika långsiktiga samhällsinvesteringar, till exempel att anskaffa försvarsmateriel. Bemyndigandet regeringen får är på totalt 173 miljarder kronor. Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen om den 13 december 2022. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejJaavviker från planenhärlett

Planen slår fast att det militära systemet måste underställas demokratisk kontroll och att det ska finnas oberoende system för att granska dem som har rätt att utöva våld.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen slår fast att det militära systemet måste underställas demokratisk kontroll och att det ska finnas oberoende system för att granska dem som har rätt att utöva våld. En fortsatt utvecklad redovisning av materielramarna för stridsflyg och undervattensförmåga ger riksdagen just sådan insyn och kostnadskontroll. Kravet handlar om redovisning, inte om ökad militarisering.

  • demokratisk kontroll av militärenavgörande»Det är av yttersta vikt att det militära systemet underställs en demokratisk kontroll.« (partiprogram ↗)
  • oberoende granskning av militären»oberoende system för att granska de yrkesgrupper« (partiprogram ↗)
  • offentlighet och insyn»föreningsfriheten, yttrande- och tryckfriheten, offentlighetsprincipen« (partiprogram ↗)
  • mot ökad militarisering»Vänsterpartiet anser att Sverige ska vara en röst för fred och rättvisa, inte för ökad militarisering.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

SSocialdemokraternaNejJaavviker från planenberörs ej

Planen förbinder sig till kraftigt höjda försvarsanslag som ska omsättas i konkret förmåga, vilket förutsätter kostnadskontroll och spårbarhet i materielförsörjningen.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen förbinder sig till kraftigt höjda försvarsanslag som ska omsättas i konkret förmåga, vilket förutsätter kostnadskontroll och spårbarhet i materielförsörjningen. Planens krav på offentlighet, insyn och politiskt ansvar för besluten talar för att redovisningen av de särskilda ramarna fortsätter att utvecklas. Motförslagets krav är därmed förenligt med planen, även om planen inte nämner redovisningsformen.

  • höjda försvarsanslagavgörande»Anslagen till det militära försvaret ska öka till motsvarande två procent av BNP.« (valmanifest 2022 ↗)
  • anslagen ska ge förmåga»Vi vill att ökningen ska omsättas i bland annat fler värnpliktiga, modern materiel samt förstärkt militär närvaro över hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
  • offentlighet och insyn»Den demokratiska processen och samhällsförvaltningen måste bygga på offentlighet och insyn.« (partiprogram ↗)
  • politiskt ansvarsutkrävande»Politikerna har alltid det yttersta ansvaret för de politiska besluten.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MPMiljöpartietNejJaavviker från planenberörs ej

Planen säger inget om redovisningen av materielramar, men den vill flytta en större andel av försvarets pengar till det civila försvaret och kräver att gemensamma angelägenheter hanteras med öppenhet och att offentlighetsprincipen värnas.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen säger inget om redovisningen av materielramar, men den vill flytta en större andel av försvarets pengar till det civila försvaret och kräver att gemensamma angelägenheter hanteras med öppenhet och att offentlighetsprincipen värnas. En fortsatt utvecklad redovisning av de stora stridsflyg- och undervattensinvesteringarna ger just den insyn och kostnadskontroll som planens öppenhetsprincip förutsätter. Planen talar därför för motförslaget.

  • granskning av militära materielsatsningaravgörande»satsa en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och öka anslagen till krisberedskap.« (valmanifest 2022 ↗)
  • öppenhet i gemensamma beslut»Våra gemensamma angelägenheter ska hanteras med öppenhet« (partiprogram ↗)
  • insyn och granskning av makten»Offentlighetsprincipen och meddelarfriheten måste« (partiprogram ↗)
  • återhållsamhet i militär upprustning»Sverige ska ta initiativ till internationell nedrustning« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

CCenterpartietNejNejföljer planenhärlett

Planen vill rusta det militära försvaret snabbt och långsiktigt upp till två procent av BNP, och samtidigt hushålla med skattebetalarnas pengar och värna det finanspolitiska ramverket.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen vill rusta det militära försvaret snabbt och långsiktigt upp till två procent av BNP, och samtidigt hushålla med skattebetalarnas pengar och värna det finanspolitiska ramverket. En fortsatt utvecklad redovisning av de stora materielramarna är det som gör kostnadskontroll och uppföljning möjlig i en sådan upprustning. Planens transparenskrav pekar samma väg som motförslaget.

  • hushålla med skattemedelavgörande»Politiken ska hushålla med skattebetalarnas pengar.« (valmanifest 2022 ↗)
  • upprustning av försvaret»Sverige ska försvaras. Vi vill rusta det militära försvaret snabbt, kraftfullt och långsiktigt.« (valmanifest 2022 ↗)
  • budgetdisciplin»Det finanspolitiska ramverket ska värnas och förstärkas« (valmanifest 2022 ↗)
  • ökad transparens»Sverige ska bli ännu mer transparent.« (valmanifest 2022 ↗)
LLiberalernaNejJaavviker från planenberörs ej

Planen kräver ett försvarsanslag om två procent av BNP redan 2025 och att ny materiel tillförs armén, marinen och flygvapnet.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen kräver ett försvarsanslag om två procent av BNP redan 2025 och att ny materiel tillförs armén, marinen och flygvapnet. En fortsatt uppbyggnad i den takten förutsätter just den kostnadskontroll och spårbarhet i materielförsörjningen som motförslaget vill se redovisad. Planens krav på att upphandling ska ge skattebetalarna låga kostnader och på insyn i offentlig verksamhet pekar i samma riktning.

  • försvarsanslag två procentavgörande»Vi vill därför redan 2025 se ett försvarsanslag om 2 procent av BNP och därmed skapa tillräckliga förutsättningar att stärka både armen, marinen och flygvapnet.« (valmanifest 2022 ↗)
  • ny materiel till försvaret»Antalet anställda och värnpliktiga i krigsorganisationen ska öka, ny materiel tillföras och det civila försvaret stärkas i samma takt som det militära.« (valmanifest 2022 ↗)
  • kostnadskontroll i upphandling»Offentlig upphandling ska ske på sätt som ger skattebetalarna låga kostnader,« (partiprogram ↗)
  • insyn och granskning»Offentlighetsprincipen har en grundläggande betydelse för att förankra och fördjupa folkstyret« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

KDKristdemokraternaNejJaavviker från planenberörs ej

Motförslaget vill att redovisningen av de särskilda ramarna för stridsflyg och undervattensförmåga fortsätter utvecklas, för kostnadskontroll och spårbarhet i materielförsörjningen.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Motförslaget vill att redovisningen av de särskilda ramarna för stridsflyg och undervattensförmåga fortsätter utvecklas, för kostnadskontroll och spårbarhet i materielförsörjningen. Principprogrammet gör utvärdering och kostnadsuppföljning till en viktig politisk uppgift och kräver att alla beslut fattas enligt förvaltarskapsprincipen med ansvarsfullt skötta offentliga finanser. Eftersom försvarsmakten samtidigt ska ha krigsavhållande förmåga stöder planen bättre uppföljning av materielanslagen.

  • kostnadsuppföljning och kontrollavgörande»Utvärdering, kostnadsuppföljning och kvalitetskontroll är därför viktiga politiska« (partiprogram ↗)
  • förvaltarskap i alla beslut»Alla politiska beslut bör fattas i enlighet med förvaltarskapsprincipen« (partiprogram ↗)
  • ansvarsfulla offentliga finanser»ansvarsfullt skötta offentliga finanser« (partiprogram ↗)
  • krigsavhållande förmåga»kan verka krigsavhållande vid säkerhetspolitiska kriser« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MModeraternaNejJaavviker från planenhärlett

Planen vill stärka armén, flygvapnet och marinen både i förmåga och materiel, pekar särskilt ut stridsflyg och ubåtar som svenska bidrag till Nato och lovar ett effektiviseringskansli som ska gå igenom myndigheternas ekonomi för att frigöra resurser till försvaret.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen vill stärka armén, flygvapnet och marinen både i förmåga och materiel, pekar särskilt ut stridsflyg och ubåtar som svenska bidrag till Nato och lovar ett effektiviseringskansli som ska gå igenom myndigheternas ekonomi för att frigöra resurser till försvaret. En fortsatt utvecklad redovisning av de särskilda ramarna för stridsflyg och undervattensförmåga ger just den kostnadskontroll och spårbarhet som materielförsörjningen kräver. Kravet stöds.

  • stärkta stridskrafteravgörande(valmanifest 2022)
  • stridsflyg och ubåtar som styrka»Vi kan bidra mer än de allra flesta exempelvis när det gäller stridsflyg och ubåtar, men även inom telekom och artificiell intelligens.« (valmanifest 2022 ↗)
  • kostnadskontroll i staten»Inrätta ett effektiviseringskansli som ska gå inom alla myndigheters ekonomi för att frigöra resurser till försvaret« (valmanifest 2022 ↗)
  • höjda försvarsanslag»Verka för att försvarsanslagen uppgår till motsvarande 2 procent av BNP redan år 2025« (valmanifest 2022 ↗)

flags: citat_ej_verifierat

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

SDSverigedemokraternaNejJaavviker från planenhärlett

Motförslaget vill att redovisningen av de särskilda ramarna för stridsflyg och undervattensförmåga fortsätter utvecklas för att ge kostnadskontroll och spårbarhet i materielförsörjningen.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Motförslaget vill att redovisningen av de särskilda ramarna för stridsflyg och undervattensförmåga fortsätter utvecklas för att ge kostnadskontroll och spårbarhet i materielförsörjningen. Planen kräver satsningar på uppgradering, nyanskaffning och vidmakthållande av materiel och att varje offentlig satsning ska visa tydliga resultat. Ökad spårbarhet i just materielanslagen ligger därför i planens riktning.

  • materielförsörjning prioriterasavgörande»Satsa på uppgradering, nyanskaffning och vidmakthållande av materiel« (valmanifest 2022 ↗)
  • resultatkrav på offentliga medel»Begära tydliga resultat för varje offentlig satsning« (valmanifest 2022 ↗)
  • strategisk materielanskaffning»Svensk försvarsindustri ska också stärkas genom att fortsatt satsa på inhemsk försvarsteknologi och att tydligare värdera det strategiska intresset av svenska leverantörer vid inköp av försvarsmateriel.« (valmanifest 2022 ↗)
  • ansvarsutkrävande för offentliga medel»Sverigedemokraterna vill stärka möjligheter för ansvarsutkrävande när hanteringen av de offentliga resurserna brister.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag