2023-05-242022/23:UbU10 · p.8UbUUtbildning

Resurstilldelningssystemet

Översyn av högskolans resurstilldelningssystem

Vad som står på spel: Hur resurserna fördelas mellan lärosäten påverkar både utbildningarnas kvalitet och hur väl utbildningsutbudet matchar arbetsmarknadens behov, och en översyn skulle kunna ge lärosätena mer stabila förutsättningar men tar tid att genomföra.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om högskolans resurstilldelningssystem, som är från 1990-talet, ska ses över i grunden - bland annat för dimensionering och öronmärkta resurser för validering - eller om nuvarande system ska behållas i avvaktan på pågående beredning.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet konstaterar att ett betänkande om resurstilldelningssystemet redan är under beredning och att regeringen aviserat att den återkommer om anslag till forskarutbildning, och avstyrker därför motionerna med hänvisning till att beredningen inte bör föregripas.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 14 (S, MP)

Reservanten vill se en grundlig översyn av resurstilldelningssystemet för att ge lärosätena stabila förutsättningar, rikta utbildningsutbudet mot bristyrken, säkra kvalitet i alla utbildningar och ge lärosätena öronmärkta resurser för validering.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 14 från S, MP.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Beslutet hade blivit ett annat

Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: MModeraterna

Ja 148–105Nej 89–164

Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
VNejAvstår 0/0/18/6avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
Segen reservationNejNej 1/92/0/14följer planensäkerhet: medelberörs ej
MPegen reservationNejNej 0/13/0/5följer planensäkerhet: höguttryckligt
CNejAvstår 0/0/21/3avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
LNejJa 11/0/0/5avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
KDNejJa 14/0/0/5avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
MNejJa 59/0/0/9avviker från planenmot eget programsäkerhet: medeluttryckligt
SDNejJa 62/0/0/10avviker från planensäkerhet: medelberörs ej

Avvek från partilinjen

SAnnika Strandhäll (S, Stockholms kommun)Ja — partilinjen: Nej

Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2022/23:82 av Samuel Gonzalez Westling m.fl. (V) yrkandena 2, 3 och 5, 2022/23:884 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 77 och 90, 2022/23:912 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkandena 4 och 8, 2022/23:1772 av Jytte Guteland m.fl. (S) yrkandena 1 och 2, 2022/23:2082 av Louise Meijer m.fl. (M) yrkande 3 och 2022/23:2132 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 2 och 9.

Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag om högskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2022. Förslagen handlar exempelvis om styrning, kvalitet och högskoleutbildningars innehåll. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår eller att åtgärder redan genomförts i de frågor förslagen tar upp.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejAvståravviker från planenberörs ej

Planen vill värna lärosätenas oberoende och finansiering och höja kvaliteten och tillgängligheten i hela utbildningssystemet, med fler platser och massiva satsningar på omställning och kompetensutveckling.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen vill värna lärosätenas oberoende och finansiering och höja kvaliteten och tillgängligheten i hela utbildningssystemet, med fler platser och massiva satsningar på omställning och kompetensutveckling. En översyn som ger lärosätena stabila förutsättningar, säkrar kvalitet och öronmärker medel för validering ligger i linje med det. Planen nämner inte resurstilldelningssystemet som sådant, varför ställningstagandet är härlett.

  • stabil högskolefinansieringavgörande»Vänsterpartiet vill värna universitetens oberoende och finansiering och höja studiestödet så att fler kan välja att vidareutbilda sig.« (valmanifest 2022 ↗)
  • kvalitet i all utbildning»Från förskola till universitet och yrkeshögskola behöver kvaliteten och tillgängligheten öka.« (valmanifest 2022 ↗)
  • fler utbildningsplatser»Vänsterpartiet vill se en utökning av antalet platser inom såväl« (partiprogram ↗)
  • utbildning mot bristyrken»för att hantera strukturomvandlingar och för matchningen på arbetsmarknaden.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

SSocialdemokraternaNejNejföljer planenberörs ej

Planen ger staten ansvar för kompetensförsörjningen och kräver en starkare koppling mellan utbildningsutbudet och samhällets faktiska personalbehov, uttryckligen även i den högre utbildningen.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen ger staten ansvar för kompetensförsörjningen och kräver en starkare koppling mellan utbildningsutbudet och samhällets faktiska personalbehov, uttryckligen även i den högre utbildningen. En översyn av resurstilldelningen som ger lärosätena stabila förutsättningar, riktar utbudet mot bristyrken och öronmärker medel för validering är just ett sätt att förverkliga detta. Planens krav på hög kvalitet i all utbildning och på fort- och vidareutbildning för vuxna pekar i samma riktning. Planen stöder därför motförslagets krav.

  • utbildning efter arbetsmarknadens behovavgörande»Det ska finns en starkare koppling mellan de utbildningar som erbjuds och de behov av personal som finns i samhället.« (valmanifest 2022 ↗)
  • statligt ansvar för kompetensförsörjning»Staten har ett ansvar för att säkra kompetensförsörjningen, inte minst i välfärden.« (valmanifest 2022 ↗)
  • kvalitet i all utbildning»Hög kvalitet är det grundläggande kravet på all utbildning.« (partiprogram ↗)
  • livslångt lärande och validering»Alla vuxna, inom alla delar av arbetslivet, ska ha möjlighet till fort- och« (partiprogram ↗)
MPMiljöpartietNejNejföljer planenuttryckligt

Partiprogrammet säger uttryckligen att systemet för medelsfördelning till universitet och högskolor ska förändras så att kvaliteten säkras för både små och stora lärosäten, vilket är precis den översyn motförslaget begär.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Partiprogrammet säger uttryckligen att systemet för medelsfördelning till universitet och högskolor ska förändras så att kvaliteten säkras för både små och stora lärosäten, vilket är precis den översyn motförslaget begär. Planen vill också att utbildning erbjuds där arbetskraftsbehovet är stort och att utländsk utbildning snabbt kan valideras. Därmed stöder planen motförslagets krav.

  • förändrat resurstilldelningssystemavgörande»medelsfördelning till universitet och högskolor ska« (partiprogram ↗)
  • resurser till validering»snabbt kunna valideras och vid behov kompletteras.« (partiprogram ↗)
  • utbildning mot bristyrken»kvalificerade utbildningar inom områden där« (partiprogram ↗)
  • starka band till arbetslivet»arbetslivet och högskolorna ska vara starka.« (partiprogram ↗)
CCenterpartietNejAvståravviker från planenberörs ej

Planen kräver att utbildningssystemet i betydligt större utsträckning utgår från arbetsmarknadens behov och att lärosätena är konkurrenskraftiga med hög kvalitet.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen kräver att utbildningssystemet i betydligt större utsträckning utgår från arbetsmarknadens behov och att lärosätena är konkurrenskraftiga med hög kvalitet. En översyn av resurstilldelningen som ger stabila förutsättningar, styr utbudet mot bristyrken och säkrar kvalitet ligger i linje med detta. Resurstilldelningssystemet nämns inte uttryckligen, så ställningstagandet härleds ur dessa åtaganden.

  • utbildning efter arbetsmarknadens behovavgörande»Utbildningssystemet behöver i betydligt större utsträckning utgå från arbetsmarknadens behov.« (valmanifest 2022 ↗)
  • konkurrenskraftiga lärosäten»Från yrkesvux för den som saknar gymnasieexamen till konkurrenskraftiga universitet och forskning i världsklass.« (valmanifest 2022 ↗)
  • lärosätenas självständighet»Högre utbildning och fria lärosäten ska självständigt kunna bedriva högkvalitativ forskning och utbildning.« (partiprogram ↗)
  • yrkesutbildning mot bristyrken»Lärlings- och yrkesutbildningar kopplade till arbetsmarknadens behov är viktigt.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

LLiberalernaNejJaavviker från planenberörs ej

Planen vill bygga ut de utbildningar och lärosäten som håller högst kvalitet och slår fast att resurstilldelningen inte ska premiera enbart genomströmning utan kvalitet och efterfrågan.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen vill bygga ut de utbildningar och lärosäten som håller högst kvalitet och slår fast att resurstilldelningen inte ska premiera enbart genomströmning utan kvalitet och efterfrågan. En grundlig översyn av resurstilldelningssystemet i kvalitetssyfte ligger därmed i linje med planen. Kravet på att rikta utbildningsutbudet mot bristyrken har svagare stöd, eftersom planen betonar lärosätenas eget ansvar för utbudet.

  • omgjord resurstilldelningavgörande»Resurstilldelningen ska inte bygga på ett system där enbart hög genomströmning premieras.« (partiprogram ↗)
  • resurser efter kvalitet»Hög akademisk kvalitet och stor efterfrågan på utbildningen ska leda till ökade resurser för högskolan.« (partiprogram ↗)
  • höjda kvalitetsambitioner»Vi vill öka den lärarledda undervisningen, skärpa utvärderingen och bygga ut de utbildningar och lärosäten som håller högst kvalitet.« (valmanifest 2022 ↗)
  • kvalitetskrav på utbildningar»Låg kvalitet på en utbildning ska kunna leda till att utbildningen stoppas.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

KDKristdemokraternaNejJaavviker från planenberörs ej

Planen kräver att fler utbildas till vårdens bristyrken och att vuxenutbildningen är väl utbyggd för att möta arbetsmarknadens skiftande behov av utbildad arbetskraft.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen kräver att fler utbildas till vårdens bristyrken och att vuxenutbildningen är väl utbyggd för att möta arbetsmarknadens skiftande behov av utbildad arbetskraft. Den kräver också att verksamheten vid lärosätena ständigt utvärderas så att kvaliteten håller och att alla ämnesområden garanteras tillräckliga resurser. En översyn av resurstilldelningen som ger stabila förutsättningar, riktar utbudet mot bristyrken och säkrar kvalitet ligger därmed i planens riktning.

  • utbilda mot bristyrkenavgörande»Utbilda mer personal för sjukvården. Förbättrade villkor i vårdens bristyrken och minska behovet av dyr inhyrd personal.« (valmanifest 2022 ↗)
  • utbyggd vuxenutbildning»Det innebär att vuxenutbildningen ska vara väl utbyggd.« (partiprogram ↗)
  • kvalitet ska utvärderas»och högskolorna ständigt utvärderas så att de håller hög kvalitet.« (partiprogram ↗)
  • tillräckliga resurser till alla ämnen»Alla ämnesområden måste garanteras tillräckliga resurser« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MModeraternaNejJaavviker från planenuttryckligt

Valmanifestet lovar uttryckligen att arbeta för ett nytt resursfördelningssystem till högskolan där kvalitet, genomströmning och etablering på arbetsmarknaden premieras, vilket ligger i linje med motförslagets krav på en grundlig översyn.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Valmanifestet lovar uttryckligen att arbeta för ett nytt resursfördelningssystem till högskolan där kvalitet, genomströmning och etablering på arbetsmarknaden premieras, vilket ligger i linje med motförslagets krav på en grundlig översyn. Planen vill också få på plats en nationell samordning över behovet av utbildningsplatser, vilket svarar mot kravet att rikta utbildningsutbudet mot bristyrken. Kravet på öronmärkta valideringsresurser berörs inte, varför säkerheten stannar på medelnivå.

  • reformerat resursfördelningssystemavgörande»Arbeta för ett resursfördelningssystem till högskolan så att akademisk kvalitet, genomströmning samt etablering på arbetsmarknaden premieras i högre utsträckning« (valmanifest 2022 ↗)
  • utbildningsplatser mot bristyrken»Få på plats en nationell samordning över samhällets behov av antalet utbildningsplatser för att förbättra kompetensförsörjningen« (valmanifest 2022 ↗)
  • kvalitet styr högskolan»Kvalitet och internationell konkurrenskraft ska vara styrande för den högre utbildningen.« (partiprogram ↗)
  • stabila självständiga lärosäten»Sverige ska ha starka och självständiga lärosäten« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

SDSverigedemokraternaNejJaavviker från planenberörs ej

Valmanifestet kräver att utbildningsväsendet i högre grad anpassas efter arbetsmarknadens behov och att den högre utbildningen inriktas mot en framtida arbetsmarknad.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Valmanifestet kräver att utbildningsväsendet i högre grad anpassas efter arbetsmarknadens behov och att den högre utbildningen inriktas mot en framtida arbetsmarknad. Motförslagets krav på att rikta utbildningsutbudet mot bristyrken, säkra kvalitet och ge lärosätena stabila förutsättningar följer av den inriktningen, liksom av planens värn om akademins självständighet. Planen uttalar sig dock inte om resurstilldelningssystemets konstruktion, varför stödet är härlett.

  • utbildning efter arbetsmarknadens behovavgörande»Den högre utbildningen ska i högre grad anpassas efter behoven på en framtida arbetsmarknad.« (valmanifest 2022 ↗)
  • anpassa utbildning till bristyrken»Utbildningsväsendet och integrationsprogram måste också i högre grad anpassas efter arbetsmarknadens behov.« (valmanifest 2022 ↗)
  • akademins självständighet»Slå vakt om den högre akademins självständighet« (valmanifest 2022 ↗)
  • efterfrågade yrkeskunskaper»Ge alla grunden till ett yrke som efterfrågas på arbetsmarknaden« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag