2025-05-082024/25:MJU15 · p.2MJUMiljö och jordbruk
Samordning av insatser för klimatomställning
Samordning kring Industriklivet och klimatomställningen
Vad som står på spel: Industriklivet är ett centralt stöd för att nå Sveriges klimatmål inom industrin; frågan är om nuvarande arbete och myndighetssamordning räcker för att undvika att stödets effekter uteblir, eller om ett tydligare uppdrag om bredare samordning och alternativa åtgärder behövs.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om regeringen aktivt bör samordna klimatpolitiken med andra politikområden och redovisa alternativa åtgärder för klimatmålen, utöver det arbete och den myndighetssamordning som redan pågår kring stödet till industrins klimatomställning.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning men anser att nuvarande arbete räcker: ett pågående myndighetsuppdrag ska klargöra gränsdragningen mellan Industriklivet och Klimatklivet, och stödets målgrupp bedöms redan vara väl definierad, varför utskottet avstyrker motionerna om ytterligare samordningsuppdrag.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 3 (V)
Reservanten (V) vill att regeringen får i uppdrag att samordna klimatpolitiken med andra politikområden, med hänvisning till Riksrevisionens slutsats om brister i styrning och samordning och risken att bristande eltillgång försämrar industrins möjligheter, och vill även att regeringen redovisar alternativa åtgärder för klimatmålen om Industriklivets förväntade effekter inte uppnås.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 3 från V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/19/0/5 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| S | Nej | Ja 92/0/0/14 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Avstår 0/0/17/1 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Nej | Ja 20/0/0/4 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Nej | Ja 12/0/0/4 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Nej | Ja 59/0/0/9 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Nej | Ja 61/0/0/11 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2024/25:3317 av Kajsa Fredholm m.fl. (V) yrkandena 3 och 4 samt 2024/25:3320 av Katarina Luhr m.fl. (MP) yrkande 3.
Riksdagens beslut: Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Industriklivet. I granskningen har Riksrevisionen tittat på om regeringen och Energimyndigheten har hanterat Industriklivet så att det på ett effektivt sätt kan bidra till industrins klimatomställning och därigenom Sveriges klimatmål. Riksrevisionens övergripande slutsats är att både regeringens utformning av och Energimyndighetens arbete med Industriklivet har flera brister. I rapporten lämnas ett antal rekommendationer till regeringen och till Energimyndigheten, bland annat om att samordna de statliga stöden till klimatomställningen. Regeringen instämmer i vissa slutsatser, till exempel att Industriklivet kan bidra mer effektivt till industrins omställning. Däremot delar regeringen inte Riksrevisionens uppfattning i vissa andra delar, exempelvis att målgruppen för Industriklivet är otydlig. Riksdagen ställer sig bakom regeringens bedömning i flera delar och beslutade att lägga skrivelsen till handlingarna, det vill säga avsluta ärendet.
Motförslag
- Motförslaget vill genomföra en översyn av Industriklivet och samordna statliga klimatomställningsstöd för investeringar. (V) — Reservation 3
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver att alla politiska beslut tar hänsyn till klimatkrisen och att omställningsprogrammet utgår från uppdaterade klimatmål för alla utsläpp som svensk politik har inflytande över.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att alla politiska beslut tar hänsyn till klimatkrisen och att omställningsprogrammet utgår från uppdaterade klimatmål för alla utsläpp som svensk politik har inflytande över. Det talar för motförslagets krav på bredare samordning mellan klimatpolitiken och andra politikområden samt redovisning av alternativa åtgärder om effekterna uteblir. Planen kräver också statliga satsningar på förnybar el, vilket bär den elförsörjningsfråga motförslaget lyfter.
- klimathänsyn i alla beslutavgörande»Omställningen behöver ske omgående och alla politiska beslut behöver ta hänsyn till den akuta kris som vi befinner oss i.« (valmanifest 2022 ↗)
- samlat omställningsprogram»ett program med utgångspunkt i uppdaterade klimatmål för alla utsläpp som svensk politik har inflytande över, som svarar mot den senaste forskningen och bygger på solidaritet med framtida generationer och andra delar av världen« (valmanifest 2022 ↗)
- statliga satsningar på förnybar el»därför behöver staten gå in med satsningar på förnybar energi« (valmanifest 2022 ↗)
- radikal elutbyggnad»En radikal utbyggnad av den förnybara elproduktionen är avgörande« (partiprogram ↗)
Valmanifestet lägger ansvaret för klimatomställningen på politiken och kopplar samman statliga investeringar med takten i industrins omställning, vilket är just den bredare styrning och samordning motförslaget efterfrågar.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet lägger ansvaret för klimatomställningen på politiken och kopplar samman statliga investeringar med takten i industrins omställning, vilket är just den bredare styrning och samordning motförslaget efterfrågar. Manifestet ser också eltillgången som avgörande och vill snabbt bygga ut elproduktionen och riva tillståndshindren, vilket stödjer kravet att bristande eltillgång inte får blockera industrins klimatprojekt. Kravet på redovisade alternativ följer av samma ansvarstagande.
- politiskt ansvar för omställningenavgörande»Politiken måste ta ett större ansvar. Det klimatpolitiska ramverket ska ligga fast. Genom statliga investeringar kan vi öka takten i industrins omställning och underlätta ett klimatsmart liv.« (valmanifest 2022 ↗)
- säkrad eltillgång för industrin»Vi behöver bygga ut elproduktionen för att få mer billig el, snabbt, inte minst i södra Sverige.« (valmanifest 2022 ↗)
- snabbare tillståndsprocesser»Riv de byråkratiska hindren för mer el. Långsamma tillståndsprocesser ska snabbas på.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver en samlad och bindande klimatstyrning: en svensk utsläppsbudget och en omställningslag som tvingar hela industrin bort från fossila bränslen till 2030.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver en samlad och bindande klimatstyrning: en svensk utsläppsbudget och en omställningslag som tvingar hela industrin bort från fossila bränslen till 2030. Ett krav på bredare samordning av klimatpolitiken med andra politikområden och på redovisning av alternativa åtgärder när stödprogram inte räcker ligger i linje med den styrningsambitionen. Planen uttalar sig dock inte om det enskilda stödprogrammet.
- nationell utsläppsbudgetavgörande»ta fram en svensk utsläppsbudget som gör att vi når klimatmålen.« (valmanifest 2022 ↗)
- omställningslag för industrin»införa en omställningslag så att all industri fasar ut kol, olja och fossilgas till senast 2030.« (valmanifest 2022 ↗)
- klimatpolitiskt ramverk»ramverk med bindande tak för vår klimatpåverkan« (partiprogram ↗)
- stora omställningsinvesteringar»investera minst 100 miljarder per år i att ställa om så att Sverige blir ett fossilfritt välfärdsland senast år 2030.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Motförslaget knyter klimatstyrningen till eltillgången för industrins omställningsprojekt, och planens mest bindande klimatåtagande är just att fördubbla produktionen av utsläppsfri el och rusta elnätet så att omställningen inte fastnar.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Motförslaget knyter klimatstyrningen till eltillgången för industrins omställningsprojekt, och planens mest bindande klimatåtagande är just att fördubbla produktionen av utsläppsfri el och rusta elnätet så att omställningen inte fastnar. Planen kräver också ett klimatledarskap som prioriterar effektiva åtgärder och redovisar resultat framför symbolpolitik. Krav på bredare samordning och på redovisning av alternativa åtgärder om stödprogrammet inte biter ligger därmed i linje med planen.
- fördubblad utsläppsfri elavgörande»Sverige ska bli Europas gröna batteri och exportera el till grannländer som fasar ut sitt fossilberoende. Vi vill fördubbla produktionen av utsläppsfri el, och rusta och bygga ut elnätet.« (valmanifest 2022 ↗)
- effektiva åtgärder före symbolpolitik»Ett ledarskap som prioriterar effektiva åtgärder framför symbolpolitik eller passivitet.« (valmanifest 2022 ↗)
- handlingskraftigt klimatledarskap»Sverige behöver ett handlingskraftigt klimatledarskap som gör skillnad på riktigt.« (valmanifest 2022 ↗)
- klimathotet är överordnat»Klimatförändringarna är det största miljöhotet mänskligheten känner.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens bärande klimatåtagande är att omställningen kräver ungefär dubbelt så mycket el och att industrin därför måste ha tillräcklig och billig el för att kunna ställa om.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens bärande klimatåtagande är att omställningen kräver ungefär dubbelt så mycket el och att industrin därför måste ha tillräcklig och billig el för att kunna ställa om. Motförslagets sakliga poäng - att bristande eltillgång riskerar att stoppa industrins klimatprojekt och att klimatpolitiken därför måste hänga ihop med energipolitiken - följer direkt av det åtagandet. Planen kräver dessutom att klimatpolitiken mäts i faktiskt minskade utsläpp och effektiva styrmedel, vilket stöder kravet på redovisning av alternativa åtgärder om stödprogrammet inte levererar.
- fördubblat elbehovavgörande»Klimatomställningen kräver dubbelt så mycket el som i dag.« (valmanifest 2022 ↗)
- el till gröna industrier»Nu behöver vi energipolitik som ser till att det både finns billig el i hela landet och tillräcklig med el till både nya elbilar alla de nya industrier som nu kan drivas på ren energi i stället för olja, gas och kol.« (valmanifest 2022 ↗)
- effektiva styrmedel före symbolpolitik»En klimatpolitik som ersätter den symbolpolitik där bidrag betalas ut till klimatångest i stället för det vi vet är allra viktigast: mer ny teknik, mer internationellt samarbete och fler effektiva styrmedel.« (valmanifest 2022 ↗)
- klimatmål inom växande ekonomi»Vi ska nå klimatmålen – inga nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045 och därefter negativa utsläpp – inom ramen för en växande ekonomi.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet kräver att miljöhänsyn genomsyrar alla politikområden och att ekologi, ekonomi och sociala hänsyn integreras, vilket är just den bredare samordning motförslaget efterfrågar.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet kräver att miljöhänsyn genomsyrar alla politikområden och att ekologi, ekonomi och sociala hänsyn integreras, vilket är just den bredare samordning motförslaget efterfrågar. Valmanifestets krav på en klimatomställning som fungerar och är effektiv, tillsammans med satsningen på kärnkraft för trygg elförsörjning, träffar också invändningen att bristande eltillgång hindrar industrins klimatprojekt. Kravet på redovisade alternativ svarar mot planens syn på utvärdering och uppföljning som politiska kärnuppgifter.
- miljöhänsyn i alla politikområdenavgörande»Miljöhänsyn behöver genomsyra alla politikområden.« (partiprogram ↗)
- effektiv klimatomställning»Sverige är världsledande i klimatomställningen och det ska vi fortsätta vara på ett sätt som både fungerar och är effektivt.« (valmanifest 2022 ↗)
- trygg elförsörjning för industrin»Satsa på kärnkraften med långsiktiga villkor att utvecklas. Förläng befintliga reaktorers drift och bygg ut med nya reaktorer.« (valmanifest 2022 ↗)
- uppföljning av offentliga insatser»Utvärdering, kostnadsuppföljning och kvalitetskontroll är därför viktiga politiska uppgifter.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens avgörande klimatåtagande är att omställningen förutsätter tillgång till ren och stabil el och att industrins omställning ska underlättas genom Industriklivet och kortare tillståndsprocesser.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens avgörande klimatåtagande är att omställningen förutsätter tillgång till ren och stabil el och att industrins omställning ska underlättas genom Industriklivet och kortare tillståndsprocesser. Motförslagets krav på bredare samordning och på att eltillgången vägs in i klimatpolitiken ligger i linje med detta, liksom kravet på redovisning av alternativa åtgärder eftersom planen ställer höga krav på effektivitet i klimatpolitiken. Planen stöder därför det motförslaget kräver i sak.
- el en forutsattning for omstallningenavgörande»Utan ren och stabil el till rimligt pris blir det ingen klimatomställning.« (valmanifest 2022 ↗)
- snabbare tillstand for industrin»förkorta och förenkla tillståndsprocesser för industrier som satsar på omställning« (valmanifest 2022 ↗)
- stod till industrins omstallning»Fortsätta satsa på Industriklivet som hjälper industrin att ställa om« (valmanifest 2022 ↗)
- effektiv klimatpolitik»höga krav på effektivitet och precision i den förda« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att evidens, resultat och svensk konkurrenskraft ska styra genomförandet av klimatmålen och att tydliga resultat ska begäras för varje offentlig satsning.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att evidens, resultat och svensk konkurrenskraft ska styra genomförandet av klimatmålen och att tydliga resultat ska begäras för varje offentlig satsning. Motförslaget vill just att alternativa åtgärder redovisas om stödprogrammets effekter uteblir och pekar på att bristande eltillgång försämrar industrins möjligheter — en oro som planen delar när den kallar elsystemet centralt för basindustrins konkurrenskraft. Planen talar därför för motförslagets krav.
- evidensstyrd klimatpolitikavgörande»Evidens, resultat och svensk konkurrenskraft ska styra genomförandet av klimatmål i högre utsträckning än politikers vilja att gå först och längst.« (valmanifest 2022 ↗)
- resultatkrav på satsningar»Begära tydliga resultat för varje offentlig satsning« (valmanifest 2022 ↗)
- elförsörjning för industrin»Elsystemet är centralt för basindustrins konkurrenskraft. El behövs året runt till rimliga priser.« (valmanifest 2022 ↗)
- effektiv klimatpolitik»Bedriva en effektiv klimatpolitik med ett tydligt globalt perspektiv« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2024/25:MJU15)
- Betänkandets fulltext (HC01MJU15)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2024/25:3317 — med anledning av skr. 2024/25:84 Riksrevisionens rapport om Industriklivet av Kajsa Fredholm m.fl. (V)
- Motion 2024/25:3320 — med anledning av skr. 2024/25:84 Riksrevisionens rapport om Industriklivet av Katarina Luhr m.fl. (MP)
- Regeringens skrivelse 2024/25:84 — Riksrevisionens rapport om Industriklivet
Källa: Sveriges riksdag