2025-03-262024/25:SkU9 · p.7SkUSkatter
Jobbskatteavdrag
Avtrappning av jobbskatteavdraget vid höga inkomster
Vad som står på spel: Beslutet påverkar hur mycket skatt löntagare med höga inkomster betalar och hur stor del av skattesänkningarna som går till hög- respektive låginkomsttagare. Det handlar om tiotals miljarder kronor i offentliga intäkter och om hur jämnt skattelättnaderna fördelas mellan olika inkomstgrupper.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om jobbskatteavdraget även fortsättningsvis ska ges fullt ut även vid höga inkomster, utan avtrappning, eller om avtrappningen ska återinföras så att avdraget minskar och till sist försvinner för dem med de högsta månadsinkomsterna.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet konstaterar att regeringen redan har genomfört och förbättrat reglerna om jobbskatteavdraget, bland annat genom att slopa avtrappningen vid högre inkomstnivåer, i linje med en politik för lägre skatt på arbete inom ramen för hållbara offentliga finanser. Utskottet ser därför inte skäl att nu rikta ytterligare krav till regeringen om förändringar av systemet för jobbskatteavdrag och avstyrker samtliga motioner i denna del.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 15 (V)
Reservationen (V) motsätter sig att jobbskatteavdraget ges fullt ut även vid höga inkomster utan avtrappning, av offentligfinansiella och fördelningspolitiska skäl, och vill i stället att avdraget trappas av på inkomster mellan 45 000 och 100 000 kronor i månaden och helt uteblir över 100 000 kronor i månaden.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 15 från V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade stått sig
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: MPMiljöpartiet
Ja 190–20Ja 174–36
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Så hade AI-partierna röstat
För varje parti: vad dess egen plan – valmanifest och partiprogram – talar för i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. AI:n kan bara svara Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/20/0/4 | lika | säkerhet: hög | härlett |
| S | Nej | Avstår 0/0/93/13 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Nej | Ja 16/0/0/2 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Ja | Ja 20/0/0/4 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| L | Ja | Ja 14/0/0/2 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| KD | Ja | Ja 17/0/0/2 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| SD | Ja | Ja 62/0/0/10 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2024/25:565 av David Perez (SD), 2024/25:1921 av Ilona Szatmári Waldau m.fl. (V) yrkande 6, 2024/25:2773 av Sten Bergheden (M) och 2024/25:3190 av Niklas Karlsson m.fl. (S) yrkande 6.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 140 förslag om inkomstskatt av fysiska personer som finns i motioner som lämnats in under den allmänna motionstiden 2024. Riksdagen hänvisar främst till tidigare ställningstaganden, pågående lagstiftningsarbete och gällande lagstiftning på området. Motionerna handlar bland annat om inkomstbeskattningen när det gäller jobbskatteavdrag, skattereduktion för sjuk- och aktivitetsersättning, rut- och rotavdrag och olika skattereformer.
Motförslag
- Motförslaget vill införa en ny skatt på 5 procent på månadsinkomster över 62 000 kronor. (V) — Reservation 15
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver att skattenivåerna ökar framför allt på höga inkomster och stora förmögenheter och att skattesystemet utformas progressivt så att de rikaste åter betalar sin del.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver att skattenivåerna ökar framför allt på höga inkomster och stora förmögenheter och att skattesystemet utformas progressivt så att de rikaste åter betalar sin del. Ett jobbskatteavdrag som ges fullt ut även vid mycket höga inkomster går i motsatt riktning, och en avtrappning över 45 000 kronor med bortfall över 100 000 är precis en sådan progressiv utformning. Jobbskatteavdraget nämns inte vid namn.
- de rikaste betalar sin delavgörande»skattesystem där de rikaste åter börjar betala sin del.« (partiprogram ↗)
- progressiv beskattning»de utformas progressivt och används till saker alla har användning av.« (partiprogram ↗)
- skatt efter bärkraft»Vi vill inte höja skatten för vanliga löntagare utan på mångmiljonarv, lyxvillor och stora aktievinster som man inte ens behöver jobba för.« (valmanifest 2022 ↗)
- inga skattesänkningar för ett fåtal»Vänsterpartiet tycker att det är viktigare med en arbetstidsförkortning som kommer alla till del än sänkta skatter för ett fåtal.« (valmanifest 2022 ↗)
Planens avgörande åtagande är att resurserna till välfärden ska öka och att stora skattesänkningar omöjliggör det, samt att de allra rikaste ska bidra mer genom en beredskapsskatt.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens avgörande åtagande är att resurserna till välfärden ska öka och att stora skattesänkningar omöjliggör det, samt att de allra rikaste ska bidra mer genom en beredskapsskatt. Att jobbskatteavdraget trappas av på höga inkomster och helt uteblir över 100 000 kronor i månaden är förenligt med kravet på progressiv beskattning efter bärkraft. Jobbskatteavdraget nämns dock inte uttryckligen, varför bedömningen härleds.
- välfärd före skattesänkningaravgörande»Stora skattesänkningar omöjliggör det.« (valmanifest 2022 ↗)
- de rikaste ska bidra mer»Vi vill införa en beredskapsskatt för de allra rikaste.« (valmanifest 2022 ↗)
- progressiv beskattning»Skatterna ska vara progressiva och tas ut efter bärkraft och« (partiprogram ↗)
- resurser till välfärden»En avgörande fråga i höstens val är om vi ska fortsätta öka resurserna till välfärden, eller om stora skattesänkningar ska gå före.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet slår fast att den som har det gott ställt ska bidra mer än den som har små marginaler och att de med mest pengar ska bidra mer till välfärden, medan de med minst resurser ska få lägre skatt.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet slår fast att den som har det gott ställt ska bidra mer än den som har små marginaler och att de med mest pengar ska bidra mer till välfärden, medan de med minst resurser ska få lägre skatt. Partiprogrammet vill minska de ekonomiska klyftorna. Att jobbskatteavdraget trappas av vid höga inkomster och uteblir över hundratusen i månaden följer direkt av detta.
- progressiv fördelningavgörande»Den som har det gott ställt ska bidra mer än den som har små marginaler.« (valmanifest 2022 ↗)
- höginkomsttagare bidrar mer»att de med mest pengar, som också orsakar större utsläpp, ska bidra mer till omställningen och välfärden genom en progressiv beskattning av kapital.« (valmanifest 2022 ↗)
- bärkraftsprincipen i skatten»Det är rimligt att den som har det gott ställt ekonomiskt bidrar mer till det gemensamma trygghetssystemet än den som har ett mindre ekonomiskt utrymme.« (partiprogram ↗)
- minskade klyftor»De ekonomiska klyftorna ska minska.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Valmanifestet slår fast att det totala skattetrycket ska ner och att partiet inte medverkar till skattehöjningar som skadar jobben eller det egna sparandet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet slår fast att det totala skattetrycket ska ner och att partiet inte medverkar till skattehöjningar som skadar jobben eller det egna sparandet. Att trappa av och slopa jobbskatteavdraget vid högre inkomster är just en sådan höjning av skatten på arbete. Partiprogrammet vill dessutom göra skatteskalan mindre brant så att den inte bestraffar ansträngningar.
- inga skattehöjningar på jobbavgörande»Det totala skattetrycket måste ner nästa mandatperiod. Vi kommer inte att medverka till några skattehöjningar som skadar jobben, det egna sparandet eller gör det dyrare att bo.« (valmanifest 2022 ↗)
- mindre brant skatteskala»Därför måste skatteskalan göras mindre brant« (partiprogram ↗)
- sänkt skatt på arbete»Därför vill vi sänka skatten, särskilt för dem med lägre inkomster och för de viktiga småföretagen.« (valmanifest 2022 ↗)
- låg skatt på jobbskapande»Skattebördan på jobbskapande i företag ska göras så liten som möjligt.« (partiprogram ↗)
Planen kräver ett nytt brett jobbskatteavdrag och att marginalskatterna för alla fortsätter att minska, med de högsta marginalskatterna närmare OECD-snittet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver ett nytt brett jobbskatteavdrag och att marginalskatterna för alla fortsätter att minska, med de högsta marginalskatterna närmare OECD-snittet. Motförslagets krav på att trappa av avdraget vid höga inkomster och helt slopa det över 100 000 kronor i månaden höjer just marginalskatten och strider därför mot planen. Planen vill dessutom avskaffa värnskatten och höja brytpunkten.
- brett jobbskatteavdragavgörande»För att stärka arbetslinjen och hushållens ekonomi i ett oroligt ekonomiskt läge vill vi skyndsamt genomföra ett nytt brett jobbskatteavdrag.« (valmanifest 2022 ↗)
- sänkta marginalskatter för alla»marginalskatterna för alla fortsätter att minska« (valmanifest 2022 ↗)
- lägre toppmarginalskatt»De högsta marginalskatterna bör närma sig snittet i OECD.« (partiprogram ↗)
- avskaffad värnskatt»Därför ska både värnskatten avskaffas,« (partiprogram ↗)
Planen slår fast att skattesystemet ska utformas så att den enskilde i största möjliga utsträckning får behålla sin egen lön, att beskattningen ska utformas så att arbete gynnas och att systemet ska stimulera arbete och företagande.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att skattesystemet ska utformas så att den enskilde i största möjliga utsträckning får behålla sin egen lön, att beskattningen ska utformas så att arbete gynnas och att systemet ska stimulera arbete och företagande. En avtrappning som helt tar bort jobbskatteavdraget vid höga inkomster går emot detta, även om planen också nämner att skatter ska mildra inkomstspridningen.
- behålla sin egen lönavgörande»Skattesystemet ska vara utformat så att den enskilde i största möjliga utsträckning får behålla sin egen« (partiprogram ↗)
- arbete ska gynnas»Beskattningen ska utformas så att arbete gynnas« (partiprogram ↗)
- skatter som stimulerar arbete»Det bör också utformas så att det stimulerar arbete, hederlighet, sparande och företagande.« (partiprogram ↗)
- mildra inkomstspridningen»styra den ekonomiska utvecklingen i en social och ekologisk riktning samt mildra inkomstspridningen« (partiprogram ↗)
Planen åtar sig att sänka skatten på arbete så att ansträngning lönar sig bättre och att införa ett skattehöjarstopp där de samlade skatterna inte höjs.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen åtar sig att sänka skatten på arbete så att ansträngning lönar sig bättre och att införa ett skattehöjarstopp där de samlade skatterna inte höjs. Den slår också fast att skattetrycket redan är bland världens högsta och att mer skatt inte är någon lösning. En avtrappning av jobbskatteavdraget vid högre inkomster är i sak en skattehöjning på arbete och strider därför mot planen.
- lägre skatt på arbeteavgörande»Sänka skatten på arbete så att din ansträngning lönar sig bättre« (valmanifest 2022 ↗)
- skattehöjarstopp»Införa ett skattehöjarstopp under den kommande mandatperioden som innebär att de samlade skatterna inte höjs« (valmanifest 2022 ↗)
- inga högre skatter(valmanifest 2022)
- arbetslinjen i skattesystemet»Skatter och bidragssystem ska utgå från arbetslinjen.« (partiprogram ↗)
flags: citat_ej_verifierat
Planens skattelinje är att det ska bli mer lönsamt att arbeta och att skatteuttaget inte får undanröja incitamenten att bidra till tillväxten.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens skattelinje är att det ska bli mer lönsamt att arbeta och att skatteuttaget inte får undanröja incitamenten att bidra till tillväxten. Ett jobbskatteavdrag som trappas av och helt faller bort vid höga inkomster går i motsatt riktning och är den typ av långtgående fördelningspolitik partiprogrammet varnar för. Just avtrappningens nivåer behandlas inte i dokumenten.
- arbete ska löna sigavgörande»Göra det mer lönsamt att arbeta« (valmanifest 2022 ↗)
- bevarade arbetsincitament»undanröjer incitamenten för att vilja bidra till den ekonomiska tillväxten« (partiprogram ↗)
- utbildning och risk ska löna sig»måste det löna sig att utbilda sig, arbeta och ta risker« (partiprogram ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2024/25:SkU9)
- Betänkandets fulltext (HC01SkU9)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2024/25:1002 — Avdragsrätt för pensionssparande för den med tjänstepension under del av året av Rickard Nordin (C)
- Motion 2024/25:1143 — Donationer till kultursektorn av Magnus Berntsson (KD)
- Motion 2024/25:1145 — Utveckling av avdragsgilla gåvor av Mikael Oscarsson (KD)
- Motion 2024/25:1149 — Förtydligande av skattelagstiftningen i fråga om styrelsearvoden av Charlotte Nordström (M)
- Motion 2024/25:1187 — Möjliggörande av skattereduktion för gåvor till kulturen av Niels Paarup-Petersen (C)
- Motion 2024/25:1200 — En fungerande arbetsmarknad i hela Öresundsområdet av Niels Paarup-Petersen (C)
- Motion 2024/25:1206 — Införande av ett blått avdrag av Niels Paarup-Petersen (C)
- Motion 2024/25:1250 — Begränsning av rot- och rutavdrag av Louise Thunström (S)
- Motion 2024/25:1253 — Reformering av skattesystemet av Louise Thunström och Jessica Rodén (båda S)
- Motion 2024/25:1257 — Mer rättvisa skatter för att stärka försvaret och trygga välfärden av Dzenan Cisija (S)
- Motion 2024/25:1350 — Skatteförfarande och folkbokföring av Per Söderlund m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1353 — Inkomstbeskattning av Per Söderlund m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1387 — Finansiering inom bostads- och fastighetsområdet av Mikael Eskilandersson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1420 — Politik för ett starkt och oberoende civilsamhälle av Jonas Andersson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:143 — Återinförande av avdragsrätten för fackavgift av Arber Gashi (S)
- Motion 2024/25:1455 — Nästa generation företagare av Tobias Andersson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1460 — Kapitalförsörjning och riskkapital av Tobias Andersson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1464 — En tillväxtorienterad politik för industrilandet Sverige av Tobias Andersson m.fl. (SD)
- Motion 2024/25:1476 — Skattereformer för företagande och tillväxt av Christian Carlsson (KD)
- Motion 2024/25:1555 — Utredning av förutsättningarna för att utöka rotavdraget av Ingemar Kihlström (KD)
Källa: Sveriges riksdag