Mål för utgiftsområde 15

Planen kräver uttryckligen att den sociala snedrekryteringen till högskolan bryts, att studiemedlen höjs så att ingen tvingas avbryta studier av privatekonomiska skäl och att det ska bli lättare att utbilda sig oavsett plånbokens tjocklek. Att behålla utjämning av skillnader mellan individer och grupper och ökad social rättvisa som ett uttryckligt mål för studiestödet är just detta åtagande. Planen talar därmed också till utskottets skäl om målens utformning.

• bryt social snedrekryteringavgörande»sociala snedrekryteringen till högskolan behöver brytas« (partiprogram ↗)
• höjda studiemedel»Studiemedlen ska höjas för att alla ska ha« (partiprogram ↗)
• utbildning oavsett ekonomi»Det måste bli lättare att utbilda sig efter grundskolan oavsett vem du är, tjockleken på din plånbok eller var i landet du bor.« (valmanifest 2022 ↗)
• höjt studiestöd»Vänsterpartiet vill värna universitetens oberoende och finansiering och höja studiestödet så att fler kan välja att vidareutbilda sig.« (valmanifest 2022 ↗)

Planens grundtes är att öppna dörrarna till kunskap för alla är centralt för att bryta klassmönstren och att den sociala snedrekryteringen till högre utbildning måste brytas, med utbildning öppen för alla på likvärdiga villkor. Att stryka studiestödets utjämnande mål om social rättvisa går emot detta, varför planen stöder motförslagets krav på att jämlikhet förblir en uttrycklig del av målet. Studiefinansieringen ska enligt partiprogrammet avpassas så att alla kan studera.

• kunskap bryter klassmönsteravgörande»Att öppna dörrarna till kunskap för alla är centralt för att bryta klassmönstren.« (partiprogram ↗)
• bryta social snedrekrytering»Den sociala snedrekryteringen till högskolan måste brytas« (partiprogram ↗)
• utbildning på likvärdiga villkor»utbildning, öppet och tillgängligt för alla på likvärdiga villkor« (partiprogram ↗)
• prioritera kortutbildade»Särskild uppmärksamhet ska ägnas de med kort grundutbildning.« (partiprogram ↗)

Planen slår fast att studiemedelssystemet ska ge alla unga möjlighet att studera oavsett föräldrarnas ekonomi och att breddad rekrytering eftersträvas så att underrepresenterade grupper får bättre möjligheter. Att stryka målet om att studiestödet ska utjämna skillnader mellan individer och grupper går emot detta. Motförslagets krav att jämlikhet och rätten till utbildning förblir en uttrycklig del av målet stöds därför.

• studier oavsett föräldrars ekonomiavgörande»Studiemedelssystemet ska ge möjlighet för alla« (partiprogram ↗)
• utjämna utbildningsklyftor»de grupper som i dag är underrepresenterade får bättre möjligheter att studera« (partiprogram ↗)
• breddad rekrytering»Vi eftersträvar en bred rekrytering till högre« (partiprogram ↗)
• stärkt studiestöd»höja studiestödet och förbättra studenters a-kassa och sjukförsäkring.« (valmanifest 2022 ↗)

Planens grundhållning i utbildningspolitiken är ett gemensamt ansvar för att utjämna de orättvisor som arv och uppväxt skapat och att utbildning ger möjligheter till klassresor oavsett bakgrund. Att stryka studiestödets utjämnande mål går emot det åtagandet, medan motförslagets krav att jämlikhet och rätten till utbildning förblir en uttrycklig del av målet följer av det. Planen stöder därför motförslagets krav i sak.

• utjämna orättvisor från uppväxtenavgörande»att utjämna de orättvisor som arv och uppväxt skapat« (partiprogram ↗)
• utbildning ger klassresor»Genom att ge alla elever, oavsett bakgrund, möjligheter till en bra utbildning skapas möjligheter till klassresor.« (valmanifest 2022 ↗)
• livslångt lärande för alla»Alla som vill ska ha möjlighet att utbilda sig genom hela livet.« (valmanifest 2022 ↗)
• bildning berikar individ och samhälle»Möjligheten till bildning och ett livslångt lärande är berikande både för individen och« (partiprogram ↗)

Planens socialliberala kärna är att utjämna förutsättningar bortom den enskildes kontroll och att studiemedelssystemet ska ge alla, oavsett ekonomisk bakgrund, möjlighet att studera. Att stryka målet om att studiestödet ska utjämna skillnader mellan individer och grupper tar bort just den funktion planen tillskriver systemet. Planen talar därför för att jämlikhet och rätten till utbildning står kvar i målet.

• studiestöd oavsett bakgrundavgörande»Studiemedelssystemet ska skapa förutsättningar för alla oavsett ekonomisk bakgrund« (partiprogram ↗)
• utjämna livschanser»Det socialliberala uppdraget är att förbättra varje individs livschanser« (partiprogram ↗)
• ökad social rörlighet»Den sociala rörligheten ska underlättas.« (partiprogram ↗)
• rätten till utbildning»Individen ska alltid ha goda möjligheter till utbildning.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att den högre utbildningen ska vara tillgänglig för alla med intresse och förutsättningar och att ingen ska behöva avstå från studier av ekonomiska skäl, vilket är kärnan i det utjämnande målet motförslaget vill behålla. Solidaritetsprincipen innebär en ambition att utjämna strukturella orättvisor, och kunskapssökandet beskrivs som en mänsklig rättighet. Studiestödssystemet ska vara överblickbart och långsiktigt hållbart.

• utbildning tillgänglig för allaavgörande»Den högre utbildningen ska vara tillgänglig för alla« (partiprogram ↗)
• utjämning av strukturella orättvisor»Det är en strävan efter social rättvisa« (partiprogram ↗)
• kunskap som rättighet»Sökandet efter kunskap är en« (partiprogram ↗)
• hållbart studiestöd»vara överblickbart och långsiktigt hållbart.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att fri- och rättigheter tillhör individer och aldrig kollektiv, och att målet är större livschanser snarare än krav på exakta eller statiska utfall. Ett studiestödsmål som ska utjämna skillnader mellan individer och grupper och öka den sociala rättvisan är just en sådan gruppbaserad utfallsstyrning som planen vänder sig mot. Planen vill i stället att kvalitet och den enskildes förutsättningar styr utbildningspolitiken.

• rättigheter tillhör individeravgörande»Fri- och rättigheter tillhör individer och aldrig« (partiprogram ↗)
• livschanser före utfallsmål»och medlet är större livschanser, inte krav på exakta eller« (partiprogram ↗)
• mot gruppbaserad kollektivism»Denna identitetspolitikens kollektivism strider mot« (partiprogram ↗)
• kvalitet som styrande mål»Kvalitet och internationell konkurrenskraft ska vara styrande för den högre utbildningen.« (partiprogram ↗)

Motförslaget vill behålla ett mål om att studiestödet ska utjämna skillnader mellan individer och grupper och bidra till ökad social rättvisa. Planen tar avstånd från politik som söker skapa lika utfall på gruppnivå och förespråkar formell likabehandling där varken negativ eller positiv särbehandling får förekomma. Ett utjämningsmål på gruppnivå går därför emot planens jämlikhetssyn, medan ett rekryterande mål som gäller lika för alla ligger nära den.

• nej till utfallsutjämning på gruppnivåavgörande»Riktig jämställdhet nås inte genom att vidta politiska åtgärder för att på gruppnivå skapa samma utfall mellan män och kvinnor, utan genom att ta krafttag mot samhällsfenomen som begränsar den enskilde.« (valmanifest 2022 ↗)
• formell likabehandling»Vare sig negativ eller positiv särbehandling på basis av kön, ålder, sexuell läggning,« (partiprogram ↗)
• mot särbehandling»Motverka diskriminering och särbehandling p.g.a. kön« (valmanifest 2022 ↗)
• utbildning efter arbetsmarknadens behov»Den högre utbildningen ska i högre grad anpassas efter behoven på en framtida arbetsmarknad.« (valmanifest 2022 ↗)