2023-12-192023/24:AU3 · p.1AUArbetsmarknad
Fler vägar till jobb
Nya vägar in på arbetsmarknaden: lärlingsanställning och gigjobb
Vad som står på spel: En ny lärlingsform skulle kunna öppna fler vägar in på arbetsmarknaden för arbetssökande, men berör lönevillkor som normalt förhandlas av arbetsmarknadens parter; hur gigjobb och plattformsarbete hanteras påverkar villkoren för en växande grupp digitala uppdragstagare.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om en ny, statligt initierad form av lärlingsanställning ska införas och om gigjobb/plattformsarbete ska regleras särskilt, eller om nuvarande system och arbetsmarknadens parters egna lösningar ska gälla oförändrat.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet delar målet att skapa fler vägar in på arbetsmarknaden men avstyrker förslaget om en ny lärlingsanställningsform, eftersom en gymnasial lärlingsanställning redan finns och arbetsmarknadens parter inte diskuterar någon ny modell; när det gäller gigjobb och plattformsarbete litar utskottet till att parterna själva tar ansvar för regleringen, bland annat inom ramen för EU:s plattformsdirektiv.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 1 (SD)
Reservanten vill att regeringen utreder en ny, svensk modell för lärlingsanställningar, öppen för alla arbetssökande utifrån arbetsmarknadens behov och inte begränsad till en viss kategori, där lärlingens ersättning knyts till en procentandel av branschens ingångslön.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från SD.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Ja | Ja 20/0/0/4 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| S | Ja | Ja 92/0/0/15 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Ja | Ja 16/0/0/2 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| C | Nej | Avstår 0/0/20/4 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| KD | Nej | Ja 16/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| M | Nej | Ja 59/0/0/9 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Nej | Nej 0/61/0/11 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:385 av Magnus Persson m.fl. (SD) yrkande 4, 2023/24:2457 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 14, 2023/24:2464 av Jonny Cato m.fl. (C) yrkandena 4 och 13, 2023/24:2620 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkande 9 och 2023/24:2691 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 61.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 90 förslag i motioner om bland annat Arbetsförmedlingen, arbetsmarknadspolitiska program och insatser samt arbetslöshetsförsäkringen. Utskottet hänvisar till att det redan pågår arbete inom respektive område. Samtliga motioner inkom under den allmänna motionstiden 2023.
Motförslag
- Motförslaget vill införa en ny form av lärlingssysselsättning som styrs av arbetsmarknadens behov. (SD) — Reservation 1
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planens avgörande åtagande är att politiken ska respektera den svenska modellen där lönerna sätts i avtalsförhandlingar och att tillsvidareanställningen ska återupprättas som norm.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens avgörande åtagande är att politiken ska respektera den svenska modellen där lönerna sätts i avtalsförhandlingar och att tillsvidareanställningen ska återupprättas som norm. En lagstiftad lärlingsanställning med ersättning satt till en andel av branschens ingångslön innebär en ny, lägre avlönad anställningsform beslutad över parternas huvuden, vilket planen avvisar tillsammans med låglönelinjen. Planen talar därmed också till utskottets skäl att parterna själva bör reglera frågan.
- respektera den svenska modellenavgörande»Men för att förhandlingarna ska vara rättvisa behöver politiken respektera den svenska modellen, där politiker inte hotar den ena parten med försämringar om den inte ger med sig.« (valmanifest 2022 ↗)
- löner sätts i avtal»Lönerna på svensk arbetsmarknad sätts i avtalsförhandlingar mellan« (partiprogram ↗)
- tillsvidareanställning som norm»Tillsvidareanställningen som faktisk norm på arbetsmarknaden« (partiprogram ↗)
- nej till låglönejobb»När högerpartier förespråkar låglönejobb och begränsad välfärd för de av oss som inte är födda i Sverige bygger det på ett cyniskt utnyttjande av människor, ibland förklätt till antirasism.« (valmanifest 2022 ↗)
Planens bärande åtagande är att lita på parternas förmåga att ta ansvar för lönebildningen och att jobben ska ha svenska löner och kollektivavtal, med en stark arbetsrätt som skydd.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens bärande åtagande är att lita på parternas förmåga att ta ansvar för lönebildningen och att jobben ska ha svenska löner och kollektivavtal, med en stark arbetsrätt som skydd. En lagstiftad lärlingsanställning där ersättningen knyts till en andel av branschens ingångslön flyttar lönesättningen från parterna till politiken och strider därför mot planen. Planen bejakar vägar till jobb via yrkesutbildning, men inte denna metod.
- parterna ansvarar för lönebildningenavgörande»tror på parternas förmåga att ta ansvar för lönebildningen« (valmanifest 2022 ↗)
- kollektivavtalade villkor»jobb med svenska löner och kollektivavtal« (valmanifest 2022 ↗)
- stark arbetsrätt»arbetsrättslig lagstiftning behövs som skydd för de anställda.« (partiprogram ↗)
- yrkesvägar till arbete»Att kunna lära sig ett yrke parallellt med studier i svenska är ytterligare ett sätt att öka chansen att få jobb.« (valmanifest 2022 ↗)
Planens avgörande åtagande är att värna den svenska modellen, där arbetsmarknadens parter själva förhandlar fram vad som ska gälla genom kollektivavtal, och att arbetsrätten och trygga anställningsformer värnas.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planens avgörande åtagande är att värna den svenska modellen, där arbetsmarknadens parter själva förhandlar fram vad som ska gälla genom kollektivavtal, och att arbetsrätten och trygga anställningsformer värnas. En lagstiftad lärlingsanställning där ersättningen bestäms som en andel av branschens ingångslön flyttar lönebildningen från parterna och skapar en billigare anställningsform. Motförslagets krav avvisas därför.
- parterna avgör villkorenavgörande»Vi värnar den svenska modellen där arbetsmarknadens parter gemensamt förhandlar fram vad som« (partiprogram ↗)
- kollektivavtal som norm»ska gälla på arbetsmarknaden genom kollektivavtal.« (partiprogram ↗)
- värna arbetsrätten»Vi vill värna en fungerande arbetsrätt och ge« (partiprogram ↗)
- trygga anställningsformer»åstadkomma rimliga arbetsvillkor och trygga« (partiprogram ↗)
Planen vill göra det enklare att anställa lärlingar genom stärkt ersättning för företagens utbildningskostnader och skapa fler dörrar in på arbetsmarknaden för den som saknar kvalificerad utbildning.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill göra det enklare att anställa lärlingar genom stärkt ersättning för företagens utbildningskostnader och skapa fler dörrar in på arbetsmarknaden för den som saknar kvalificerad utbildning. En utredd svensk lärlingsmodell öppen för alla arbetssökande ligger i linje med detta och med kravet att det ska bli billigare och lättare att anställa personer långt från arbetsmarknaden. Planen vill samtidigt att parterna sätter spelreglerna, vilket dämpar men inte upphäver stödet.
- enklare lärlingsanställningaravgörande»Gör det enklare att anställa elever i yrkesprogram som lärlingar genom att stärka ersättningen för företagens kostnader förknippade med utbildningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- fler vägar in på arbetsmarknaden»Skapa fler dörrar in till arbetsmarknaden genom fler enkla jobb, det vill säga jobb som inte kräver kvalificerad utbildning. Förenkla och förstärk nystartsjobben och bredda de så kallade etableringsjobben.« (valmanifest 2022 ↗)
- billigare att anställa»Det måste bli billigare och lättare att anställa, särskilt personer som står långt från arbetsmarknaden.« (valmanifest 2022 ↗)
- parterna sätter spelreglerna»Centerpartiet förespråkar en modell där spelreglerna för arbetsmarknaden i mesta möjliga mån fastställs mellan« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens åtagande är att sänka trösklarna till arbetsmarknaden och underlätta framväxten av jobb som inte kräver formella kunskaper eller erfarenheter, samt att göra det enklare och billigare att anställa unga.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens åtagande är att sänka trösklarna till arbetsmarknaden och underlätta framväxten av jobb som inte kräver formella kunskaper eller erfarenheter, samt att göra det enklare och billigare att anställa unga. En lärlingsanställning öppen för alla arbetssökande med ersättning knuten till en andel av branschens ingångslön är precis en sådan trappa in. Planen värnar samtidigt att villkoren i huvudsak bestäms i avtal, vilket talar för utredning snarare än lagreglering av nivåerna.
- lägre trösklar till arbeteavgörande»För att sänka trösklarna till arbetsmarknaden och göra den mer dynamisk« (partiprogram ↗)
- fler enkla jobb»Framväxten av jobb som inte kräver formella kunskaper eller erfarenheter ska underlättas« (partiprogram ↗)
- billigare att anställa unga»Därför vill vi att det ska bli enklare och billigare att anställa genom att arbetsgivaravgifterna sänks för både småföretagare och för dem som vill anställa unga.« (valmanifest 2022 ↗)
- partsmodellen värnas»Den svenska arbetsmarknadsmodellen, där villkoren i huvudsak bestäms genom« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver att ett utvecklat lärlingssystem finns så att inte minst ungdomar får yrkes- och arbetslivserfarenhet, och att anställningsskyddet inte leder till omotiverade trösklar in på arbetsmarknaden.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att ett utvecklat lärlingssystem finns så att inte minst ungdomar får yrkes- och arbetslivserfarenhet, och att anställningsskyddet inte leder till omotiverade trösklar in på arbetsmarknaden. Att utreda en svensk modell för lärlingsanställningar öppen för alla arbetssökande ligger därmed i linje med planen. Att ersättningen knyts till branschens ingångslön tangerar dock lönebildningen, som enligt planen ska utformas av parterna.
- utvecklat lärlingssystemavgörande»Ett utvecklat lärlingssystem bör finnas« (partiprogram ↗)
- lärling på skola och arbetsplats»Lärlingsprogram där undervisningen växelvis bedrivs på skola och« (partiprogram ↗)
- parterna utformar avtalen»Utformningen ska göras av arbetsmarknadens parter.« (partiprogram ↗)
- ingen statlig lönebildning»Statlig styrning av lönebildningen i form av inkomstpolitik avvisas.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill bygga ut praktikplatserna kraftigt och kraftigt sänka kostnaden för att anställa långtidsarbetslösa, så att fler vägar in på arbetsmarknaden öppnas.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill bygga ut praktikplatserna kraftigt och kraftigt sänka kostnaden för att anställa långtidsarbetslösa, så att fler vägar in på arbetsmarknaden öppnas. En ny lärlingsanställning som är öppen för alla arbetssökande och där ersättningen sätts som en andel av branschens ingångslön är just ett sådant billigare insteg. Planen kräver också att yrkes- och vuxenutbildningen får ett innehåll som är relevant och eftertraktat.
- lägre anställningskostnaderavgörande»Kraftigt sänka kostnaden för att anställa långtidsarbetslösa« (valmanifest 2022 ↗)
- fler vägar in på arbetsmarknaden»Bygga ut antalet praktikplatser med 30 000« (valmanifest 2022 ↗)
- relevant yrkesutbildning»De gymnasiala yrkesutbildningarna och vuxenutbildningarna i Sverige måste få ett innehåll som är relevant och eftertraktat.« (valmanifest 2022 ↗)
- arbetslinjen»Skatter och bidragssystem ska utgå från arbetslinjen.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Motförslaget vill utreda en ny svensk modell för lärlingsanställningar, öppen för alla arbetssökande utifrån arbetsmarknadens behov.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget vill utreda en ny svensk modell för lärlingsanställningar, öppen för alla arbetssökande utifrån arbetsmarknadens behov. Planen åtar sig uttryckligen att införa lärlingsanställningar där deltagarna kombinerar praktik, arbete och studier, och att utbilda efter arbetsmarknadens behov. Kravet sammanfaller därmed med ett av planens tydliga åtaganden.
- lärlingsanställningar införsavgörande»Införa lärlingsanställningar« (valmanifest 2022 ↗)
- lärling kombinerar arbete och studier»Utbildningsinsatser ska utökas på alla nivåer och genom att införa lärlingsanställningar där deltagarna kombinerar praktik, arbete och studier.« (valmanifest 2022 ↗)
- utbildning efter arbetsmarknadens behov»Utbilda efter de behov som finns på arbetsmarknaden« (valmanifest 2022 ↗)
- väg till efterfrågat yrke»Ge alla grunden till ett yrke som efterfrågas på arbetsmarknaden« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:AU3)
- Betänkandets fulltext (HB01AU3)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1069 — Rättvisa regler för pensionsålder av Åsa Karlsson och Helén Pettersson (båda S)
- Motion 2023/24:1259 — Arbetslöshetsersättning för arbetstagare och egenföretagare av Anders Ådahl (C)
- Motion 2023/24:1321 — En rättvis arbetslöshetsförsäkring av Jamal El-Haj (S)
- Motion 2023/24:1539 — Fackligt samråd vid arbetsmarknadspolitiska insatser av Johan Andersson m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1570 — Om stärkt trygghet för företagare av Mathias Tegnér och Jennie Nilsson (båda S)
- Motion 2023/24:1607 — En fungerande arbetsmarknad i hela Öresundsområdet av Niels Paarup-Petersen (C)
- Motion 2023/24:1634 — AI:s betydelse för framtidens arbetsmarknad och skola av Niels Paarup-Petersen (C)
- Motion 2023/24:1938 — Arbetsförmedlingens närvaro i hela landet av Heléne Björklund m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1960 — Stärkt arbetsmarknad för unga i Västsverige av Aida Birinxhiku m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1973 — Arbetsmarknadens utbildningsbehov för landets utveckling av Zara Leghissa m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1989 — En lokalt förankrad arbetsmarknadspolitik av Ida Karkiainen m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1999 — En stark arbetslöshetsförsäkring av Linnéa Wickman m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2027 — Bättre övergång från arbetslöshetsersättning till aktivitetsstöd av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
- Motion 2023/24:2339 — En fungerande sjukförsäkring av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2023/24:2418 — Mätning och mål för andelen självförsörjande av Hans Eklind (KD)
- Motion 2023/24:2457 — Livskraft och framtidstro i Sveriges landsbygder av Muharrem Demirok m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2464 — Arbetsmarknad av Jonny Cato m.fl. (C)
- Motion 2023/24:2467 — Socialförsäkringar och pensioner av Martina Johansson m.fl. (C)
- Motion 2023/24:248 — Indexering av inkomststöd för utjämning av Markus Kallifatides (S)
- Motion 2023/24:2620 — Utgiftsområde 14 Arbetsmarknad och arbetsliv av Teresa Carvalho m.fl. (S)
Källa: Sveriges riksdag