God ekonomisk hushållning och tioårsprogram, åtgärdsplan vid betydande budgetavvikelser samt vägledning och stöd
Tioårigt program för god ekonomisk hushållning, åtgärdsplaner och stöd till kommuner och regioner
Vad som står på spel: Frågan påverkar hur kommuner och regioner styrs ekonomiskt och hur snabbt de får stöd vid budgetproblem; särskilt mindre kommuner efterfrågar mer vägledning i ekonomisk förvaltning.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om riksdagen ska uppmana regeringen att införa ett tioårigt program för god ekonomisk hushållning, krav på åtgärdsplaner vid budgetavvikelser och stärkt statlig vägledning till kommuner och regioner, eller om detta ska lämnas till pågående utredningsarbete utan ett sådant tillkännagivande.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet konstaterar att frågorna om ett tioårigt program, åtgärdsplaner och stärkt vägledning bereds vidare i enlighet med propositionen och vill, liksom med garantimodellen, inte föregripa denna beredning; motionsyrkandena avstyrks.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 2 (S, MP)
Reservanterna (S, MP) anser att utredningens förslag om ett tioårigt program för god kommunal hushållning är väl avvägt, liksom förslaget om en förenklad och tidigarelagd delårsrapport, och vill dessutom se stärkt vägledning och stöd till kommuner, särskilt mindre kommuner, i frågor om ekonomisk förvaltning.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
VNej✕
SNej✓
MPNej✓
CNej✕
LNej✕
KDNej✕
MJa✓
SDNej✕
JaNejAvstårFrånvarande
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 2 från S, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
AI
Röst
Säkerhet
Evidens
V
Nej
Ja 19/0/0/5
✕skiljer
säkerhet: låg
berörs ej
Segen reservation
Nej
Nej 0/94/0/13
✓lika
säkerhet: medel
berörs ej
MPegen reservation
Nej
Nej 0/13/0/5
✓lika
säkerhet: låg
berörs ej
C
Nej
Ja 21/0/0/3
✕skiljer
säkerhet: medel
berörs ej
L
Nej
Ja 14/0/0/2
✕skiljer
säkerhet: låg
berörs ej
KD
Nej
Ja 14/0/0/5
✕skiljer
säkerhet: medel
berörs ej
M
Ja
Ja 60/0/0/8
✓lika
säkerhet: låg
berörs ej
SD
Nej
Ja 63/0/0/9
✕skiljer
säkerhet: låg
berörs ej
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motion
2022/23:2398 av Ida Karkiainen m.fl. (S) yrkandena 2-4.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i kommunallagen, lagen om kommunal bokföring och redovisning samt lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.
Lagändringarna innebär att de resultatutjämningsreserver som regleras i kommunallagen ska ersättas med resultatreserver. Införandet av resultatreserver innebär att kommuner och regioner ges större möjligheter att planera sitt sparande i syfte att nå en god ekonomisk hushållning. Vidare ska även budgeten innehålla en redogörelse för ekonomin i de kommunala koncernföretagen och revisionsberättelserna ska hållas tillgängliga för allmänheten på kommunens eller regionens webbplats. Kravet på att besluta om särskilda riktlinjer för pensionsmedelsförvaltningen tas bort.
Syftet med lagändringarna är att främja en effektiv ekonomistyrning i kommuner och regioner.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2024.
Motförslag
Motförslaget vill införa ett tioårigt program för god ekonomisk hushållning i kommuner och regioner. (S, MP) — Reservation 2
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
VVänsterpartietNej→Ja✕skiljerberörs ej
Planens avgörande åtagande är att omfördelningen från stat till kommun och region måste öka och att välfärden ska hålla samma nivå i hela landet, med särskild hänsyn till kommuner som inte får ihop sin ekonomi.
Planens avgörande åtagande är att omfördelningen från stat till kommun och region måste öka och att välfärden ska hålla samma nivå i hela landet, med särskild hänsyn till kommuner som inte får ihop sin ekonomi. Ett tioårigt program, tidigarelagd delårsrapport och stärkt vägledning särskilt till mindre kommuner stärker just dessa kommuners planeringsförutsättningar och ligger därmed i linje med planen. Planen säger däremot inget om att en beredning pågår.
ökad omfördelning till kommunernaavgörande»Omfördelningen från stat till region och kommun måste öka och särskild hänsyn ska tas till de många kommuner och regioner som idag inte får ihop sin ekonomi«(valmanifest 2022 ↗)
likvärdiga kommunala förutsättningar»alla kommuner och landsting ska ha likvärdiga förutsättningar«(partiprogram ↗)
välfärd i mindre kommuner»Äldreomsorg, förskola, skola och matbutik behöver finnas på fler mindre orter.«(valmanifest 2022 ↗)
solidarisk fördelning över landet»Inkomster och kostnader måste fördelas solidariskt över landet.«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
SSocialdemokraternaNej→Nej✓likaberörs ej
Valmanifestet åtar sig att stärka kommunernas ekonomiska förutsättningar, särskilt i små kommuner som kämpar med sitt befolkningsunderlag, och att staten ska finnas närvarande i hela landet.
Valmanifestet åtar sig att stärka kommunernas ekonomiska förutsättningar, särskilt i små kommuner som kämpar med sitt befolkningsunderlag, och att staten ska finnas närvarande i hela landet. Ett tioårigt program för god ekonomisk hushållning och stärkt vägledning och stöd till mindre kommuner ligger i linje med detta åtagande om långsiktiga planeringsförutsättningar. Partiprogrammets krav på likvärdig välfärd oavsett kommun pekar i samma riktning. Planen uttalar sig inte om beredningsordningen.
stöd till små kommuneravgörande»För att säkra välfärden i hela landet behöver vi se över skatteutjämningssystemet, så att det garanterar offentlig service av hög kvalitet i hela landet, även i små kommuner som kämpar med sitt befolkningsunderlag.«(valmanifest 2022 ↗)
ökade statsbidrag»Vi vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner.«(valmanifest 2022 ↗)
likvärdig välfärd i hela landet»Alla invånare i hela landet ska ha likvärdig tillgång till skola, vård och omsorg.«(partiprogram ↗)
statlig närvaro i hela landet»Staten ska finnas närvarande i hela landet.«(valmanifest 2022 ↗)
MPMiljöpartietNej→Nej✓likaberörs ej
Planen säger inget om ett tioårigt program eller delårsrapportens form, men dess bärande åtagande är att kommunerna ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar och att statliga regelverk ska fungera lika bra för små som för stora kommuner.
Planen säger inget om ett tioårigt program eller delårsrapportens form, men dess bärande åtagande är att kommunerna ska ha likvärdiga ekonomiska förutsättningar och att statliga regelverk ska fungera lika bra för små som för stora kommuner. Stärkt vägledning och stöd till särskilt mindre kommuner samt en längre planeringshorisont följer av den decentralistiska grundsynen att beslut ska fattas nära människorna med reella förutsättningar. Motförslagets krav stöds därför i sak.
likvärdig kommunal serviceavgörande»Ett väl fungerande skattesystem ska ge likvärdiga ekonomiska förutsättningar«(partiprogram ↗)
hänsyn till små kommuner»regelverk ska fungera lika bra för små kommuner som«(partiprogram ↗)
decentraliserat beslutsfattande»Beslut bör tas så nära medborgarna som möjligt.«(partiprogram ↗)
CCenterpartietNej→Ja✕skiljerberörs ej
Planens bärande åtagande i offentlig ekonomi är att det finanspolitiska ramverket ska värnas och förstärkas och att skattemedel ska användas sparsamt, vilket talar för längre planeringshorisont och åtgärdsplaner vid budgetavvikelser.
Planens bärande åtagande i offentlig ekonomi är att det finanspolitiska ramverket ska värnas och förstärkas och att skattemedel ska användas sparsamt, vilket talar för längre planeringshorisont och åtgärdsplaner vid budgetavvikelser. Planen vill dessutom uttryckligen göra små kommuner mindre sårbara och ge alla delar av landet likvärdiga förutsättningar, vilket bär kravet på stärkt vägledning och stöd särskilt till mindre kommuner. Planen stöder därför motförslagets krav i sak.
långsiktig finanspolitisk stabilitetavgörande»Det finanspolitiska ramverket ska värnas och förstärkas, och Sveriges långsiktiga ekonomiska stabilitet ska försvaras.«(valmanifest 2022 ↗)
minska små kommuners sårbarhet»och gör små kommuner mindre sårbara«(partiprogram ↗)
likvärdiga förutsättningar i hela landet»Alla delar av landet ska ges likvärdiga förutsättningar för utveckling och tillväxt.«(partiprogram ↗)
hushålla med skattemedel»Politiken ska hushålla med skattebetalarnas pengar.«(valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
LLiberalernaNej→Ja✕skiljerberörs ej
Planen säger inget om ett tioårigt program eller om delårsrapportering, men partiprogrammet betonar stabila offentliga finanser och att ökad förutsägbarhet i statens agerande stärker den enskildes trygghet.
Planen säger inget om ett tioårigt program eller om delårsrapportering, men partiprogrammet betonar stabila offentliga finanser och att ökad förutsägbarhet i statens agerande stärker den enskildes trygghet. Liberalerna vill också att kommunernas ekonomiska villkor utjämnas så att välfärdens kvalitet blir likvärdig oavsett bostadsort, vilket talar för stärkt vägledning och stöd särskilt till mindre kommuner. Slutsatsen är härledd ur principer och därför osäker.
stabila offentliga finanseravgörande»Stabila offentliga finanser och låg statsskuld skapar utrymme för Sverige att möta kriser utan att välfärden«(partiprogram ↗)
förutsägbar ekonomisk styrning»När förutsägbarheten i statens agerande ökar stärks också den enskildes trygghet.«(partiprogram ↗)
likvärdig välfärd i hela landet»Oavsett bostadsort har individer rätt att få likvärdig kvalitet på vården, omsorgen, socialtjänsten och andra«(partiprogram ↗)
statligt finansieringsansvar»Vi vill skapa mer likvärdiga villkor och skatter genom att flytta finansieringsansvaret för bland annat skolan och LSS till staten.«(valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
KDKristdemokraternaNej→Ja✕skiljerberörs ej
Förvaltarskapsprincipen kräver långsiktighet och ansvarsfullt skötta offentliga finanser, vilket talar för ett tioårigt program för god ekonomisk hushållning.
Förvaltarskapsprincipen kräver långsiktighet och ansvarsfullt skötta offentliga finanser, vilket talar för ett tioårigt program för god ekonomisk hushållning. Subsidiaritetsprincipen är också en stödprincip: staten ska stödja mindre kommuner där de inte själva klarar uppgiften, vilket är precis vad kravet på stärkt vägledning innebär. Planen värnar samtidigt självstyrelsen, men stöd är inte styrning.
långsiktig hushållningavgörande»Förvaltarskapsprincipen hjälper oss att tänka långsiktigt«(partiprogram ↗)
subsidiaritet som stödprincip»inte på ett ändamålsenligt sätt klarar av ska de större gemenskaperna ta ansvar för«(partiprogram ↗)
statligt stöd till svaga kommuner»Det är en statlig uppgift att stödja kommuner som«(partiprogram ↗)
stark kommunal självstyrelse»Den kommunala självstyrelsen ska vara stark«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
MModeraternaJa→Ja✓likaberörs ej
Planen bygger på att beslut ska fattas nära medborgarna och att staten ska vara stark i sitt kärnuppdrag men inte bygga ut nya styrsystem över kommunerna.
Planen bygger på att beslut ska fattas nära medborgarna och att staten ska vara stark i sitt kärnuppdrag men inte bygga ut nya styrsystem över kommunerna. Ett statligt tioårsprogram med nya rapporteringskrav och utökad statlig vägledning är just en sådan utbyggnad av statlig styrning. Kravet på god hushållning med skattemedel delar planen, men den anvisar inte nya statliga program som medlet.
beslut på lägsta effektiva nivåavgörande»Decentraliserat beslutsfattande gör samhället mer robust«(partiprogram ↗)
begränsad statlig styrning»En stor stat leder till ett svagare samhälle.«(partiprogram ↗)
god hushållning med skattemedel»Offentligt slöseri i alla former ska bekämpas.«(partiprogram ↗)
SDSverigedemokraternaNej→Ja✕skiljerberörs ej
Planens ekonomiska utgångspunkt är förvaltarskap, sunda offentliga finanser och att välfärden ska fungera i hela landet.
Planens ekonomiska utgångspunkt är förvaltarskap, sunda offentliga finanser och att välfärden ska fungera i hela landet. Ett tioårigt program för god ekonomisk hushållning och stärkt vägledning till särskilt mindre kommuner ligger i linje med detta och med kravet på tydliga resultat för offentliga medel. Planen behandlar dock inte frågan direkt, och dess krav på ett minimum av byråkrati manar till återhållsamhet med nya rapporteringskrav.
sunda offentliga finanseravgörande»Sunda statsfinanser och respekt för målet om överskott«(partiprogram ↗)
hela Sverige ska leva»Principen om att hela Sverige skall leva är mycket viktig för Sverigedemokraterna.«(partiprogram ↗)
resultatkrav på offentliga medel»Begära tydliga resultat för varje offentlig satsning«(valmanifest 2022 ↗)
minimum av byråkrati»respekt för skattebetalarnas pengar och strävan efter ett minimum av byråkrati«(partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.