2024-04-242023/24:UbU9 · p.24UbUUtbildning
It i skolan
Nationella riktlinjer för digitala verktyg och datoranvändning i skolan
Vad som står på spel: Hur digitala verktyg används i skolan påverkar elevers grundläggande läs-, skriv- och räkneförmåga samt deras internetsäkerhet, och berör lärare, huvudmän och de myndigheter som tar fram stödmaterial för skolans digitalisering.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om regeringen ska ta fram nationella riktlinjer som begränsar digitala verktyg i de tidiga skolåren och styr hur datorer används i grundskolan, eller om digitaliseringen även fortsättningsvis ska styras genom Skolverkets stöd och skollagens generella krav.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet framhåller att Skolverket redan är sektorsansvarig myndighet för skolans digitalisering och har fått i uppdrag att ta fram stödmaterial för val och användning av digitala lärverktyg utifrån vetenskapligt stöd och pedagogiskt mervärde, samt att skollagen redan ställer krav på en trygg skolmiljö, och avstyrker därför motionsyrkandena om nationella riktlinjer för digitala verktyg.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 48 (SD)
Reservanten vill att nationella riktlinjer fastställs som helt tar bort digitala verktyg i årskurs F–3, ersätter personliga datorer och paddor med datorsalar och datorvagnar i årskurs 4–6, låter personliga datorer i årskurs 7–9 vara ett komplement snarare än en ersättning för fysiska läroböcker, samt inför ett nationellt säkert nätverk med robusta filter och brandväggar som alla grundskolor uppmanas använda för att höja säkerheten och sänka kostnaderna.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 48 från SD.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Planens ståndpunkt / Verklig röst
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Ja | Ja 21/0/0/3 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| S | Ja | Ja 92/0/0/14 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| MP | Ja | Avstår 0/0/16/2 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| C | Ja | Avstår 0/0/22/2 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| KD | Ja | Ja 17/0/0/2 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
| M | Nej | Ja 59/0/0/9 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Nej | Nej 0/63/0/9 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2023/24:370 av Patrick Reslow m.fl. (SD) yrkande 4, 2023/24:1493 av Adnan Dibrani och Mattias Jonsson (båda S), 2023/24:2451 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 22, 2023/24:2482 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 49 och 2023/24:2489 av Niels Paarup-Petersen m.fl. (C) yrkande 8.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 135 förslag i motioner om övergripande skolfrågor från den allmänna motionstiden 2023. Anledningen är bland annat gällande bestämmelser och pågående utredningar. Förslagen handlar exempelvis om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet och fristående skolor.
Motförslag
- Motförslaget vill möjliggöra årskursrepetition för elever som inte uppnår kunskapsmål och tillsätta utredning om enhetsskolans resultat. (SD) — Reservation 48
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen tar inte ställning till digitala lärverktyg i skolan.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen tar inte ställning till digitala lärverktyg i skolan. Närmast liggande princip är att styrningen av skolan ska vara tydlig på läroplans- och resursfördelningsnivå medan kontrollregimer som kringskär lärarnas pedagogiska autonomi ska motas tillbaka. Detaljerade nationella riktlinjer för verktyg årskurs för årskurs går emot den principen, och planen prioriterar i stället resurser till undervisning och elevstöd.
- styrning på läroplansnivå, inte detaljstyrningavgörande»Det kräver en styrning av skolan som är tydlig på läroplans- och resursfördelningsnivå, medan de byråkratiska kontrollregimer som kringskär lärarnas autonomi som pedagoger aktiv behöver motas tillbaka.« (partiprogram ↗)
- lärarnas professionella autonomi»Lärarkårens roll som yrkeskunniga kunskapsförmedlare behöver värnas.« (partiprogram ↗)
- resurser före regelverk»Det krävs satsningar inte bara på undervisning utan också på elevhälsa, specialpedagoger, fritidsverksamhet och socialt stöd.« (valmanifest 2022 ↗)
Dokumenten säger ingenting om digitala lärverktyg eller om nationella riktlinjer per årskurs.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Dokumenten säger ingenting om digitala lärverktyg eller om nationella riktlinjer per årskurs. De närmast liggande principerna talar emot kravet: undervisningen ska bygga på lärarnas profession och pedagogisk forskning, kvalitetskravet är det grundläggande, och programmet ser den digitala teknikens utveckling som frihetsökande. Planens skolprioritering är mer resurser och arbetsro, inte förbud mot verktyg.
- professionens ansvar för undervisningenavgörande»Undervisning är ett lagarbete, som ska bygga på respekt både för« (partiprogram ↗)
- kvalitet framför detaljstyrning»Hög kvalitet är det grundläggande kravet på all utbildning.« (partiprogram ↗)
- positiv syn på digital teknik»Utvecklingen av den digitala kommunikationstekniken har ökat individens frihet.« (partiprogram ↗)
Partiprogrammet slår fast att politikens uppgift inte är att detaljstyra och kontrollera pedagogen i dennes arbete, och att skolbiblioteken och IT är centrala resurser för det pedagogiska arbetet.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att politikens uppgift inte är att detaljstyra och kontrollera pedagogen i dennes arbete, och att skolbiblioteken och IT är centrala resurser för det pedagogiska arbetet. Nationella riktlinjer som förbjuder digitala verktyg i F–3 och styr datoranvändningen årskurs för årskurs är just sådan detaljstyrning. Planen talar därför emot motförslagets krav.
- ingen politisk detaljstyrningavgörande»detaljstyra och kontrollera pedagogen i dennes« (partiprogram ↗)
- IT som central skolresurs»samhällsmedborgare. Skolbiblioteken och IT är« (partiprogram ↗)
- politiken skapar förutsättningar»Politikens uppgift är att skapa förutsättningar för« (partiprogram ↗)
- forskningsbaserad skola»bra skola har tydlig koppling till forskning och tar« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen slår fast att lagstiftning och regelverk ska ge stor frihet att lokalt lösa skolans uppgift och att beslut ska fattas nära dem som berörs.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att lagstiftning och regelverk ska ge stor frihet att lokalt lösa skolans uppgift och att beslut ska fattas nära dem som berörs. Nationella riktlinjer som årskurs för årskurs föreskriver vilka digitala verktyg som får användas är precis den centralstyrning planen vänder sig mot. Planen ser dessutom digitalisering på lika villkor som en möjliggörare, inte som ett problem att reglera bort.
- lokal frihet i skolanavgörande»Lagstiftning och regelverk måste erbjuda stor frihet« (partiprogram ↗)
- decentraliserat beslutsfattande»Decentralisera mera. Människor ska få bestämma mer själva, och politiska beslut ska fattas nära dem som berörs.« (valmanifest 2022 ↗)
- digitalisering som möjlighet»Digitalisering på lika villkor, oavsett var man bor, är en förutsättning för demokrati och möjliggör decentralisering.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet kräver en storsatsning på läromedel så att eleverna får riktiga skolböcker och att läroplanerna får större fokus på fakta och kunskap, vilket pekar åt samma håll som motförslagets krav att datorer ska vara komplement och inte ersätta fysiska läroböcker.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet kräver en storsatsning på läromedel så att eleverna får riktiga skolböcker och att läroplanerna får större fokus på fakta och kunskap, vilket pekar åt samma håll som motförslagets krav att datorer ska vara komplement och inte ersätta fysiska läroböcker. Planen vill också att staten tar över ansvaret för skolan, vilket gör nationell styrning möjlig. Samtidigt slår planen fast att läraren har huvudansvaret för undervisningens upplägg, vilket talar mot så detaljerade riktlinjer.
- riktiga skolböckeravgörande»En storsatsning på läromedel måste göras så att eleverna får riktiga skolböcker och landets lärare slipper stå och kopiera.« (valmanifest 2022 ↗)
- fokus på fakta och kunskap»Läroplanerna ska revideras och få ett större fokus på fakta och kunskap.« (valmanifest 2022 ↗)
- statligt huvudmannaskap»Vi vill att staten tar över ansvaret från skolan från kommunerna så att alla elever får gå i bra skolor« (valmanifest 2022 ↗)
- läraren styr undervisningen»Det ska tydligt framgå i skollagen att läraren har huvudansvaret för hur undervisningen läggs upp« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen behandlar inte digitala läromedel. Närmast liggande princip är subsidiaritetsprincipen, där bevisbördan ligger på den överordnade nivån som…
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen behandlar inte digitala läromedel. Närmast liggande princip är subsidiaritetsprincipen, där bevisbördan ligger på den överordnade nivån som vill ta över en funktion, och skolans uppgift att utgå från elevens kunskapstörst och fulla potential. Detaljerade nationella riktlinjer om vilka verktyg som får användas i varje årskurs går emot den ordningen.
- subsidiaritetsprincipenavgörande»Om en överordnad gemenskap vill överta en funktion från en underordnad ligger bevisbördan för bättre ändamålsenlighet« (partiprogram ↗)
- undervisning efter elevens behov»Undervisningen i skolan ska utgå från människans naturliga kunskapstörst och syfta till att förverkliga varje enskild elevs fulla potential.« (partiprogram ↗)
- stödjande, inte styrande stat»De överordnade gemenskaperna har en skyldighet att stödja där så behövs« (partiprogram ↗)
Planens bärande skolåtagande är att göra upp med flumskolan och återupprätta kunskapsskolan med mätbara faktakunskaper och mer lärarledd undervisning.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens bärande skolåtagande är att göra upp med flumskolan och återupprätta kunskapsskolan med mätbara faktakunskaper och mer lärarledd undervisning. Motförslagets krav på nationella riktlinjer som tar bort digitala verktyg i de lägsta årskurserna och gör datorn ett komplement till fysiska läroböcker ligger i linje med den kunskapssynen och med kravet på studiero. Planen nämner inte digitala verktyg, men dess riktning stöder kravet.
- återupprätta kunskapsskolanavgörande»Vi ska göra upp med flumskolan och återupprätta kunskapsskolan« (valmanifest 2022 ↗)
- mätbara faktakunskaper»Fokusera på mätbara faktakunskaper, med inspiration från Finlands läroplan« (valmanifest 2022 ↗)
- mer lärarledd undervisning»Vi vill se mer lärarledd undervisning.« (valmanifest 2022 ↗)
- studiero i skolan»Studiero är en förutsättning för lärande.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver en kunskapsfokuserad skola byggd på beprövad pedagogik och traditionellt lärande, och vänder sig mot en pedagogik präglad av flum och elevansvar där eleverna i stället behöver tydlig struktur.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver en kunskapsfokuserad skola byggd på beprövad pedagogik och traditionellt lärande, och vänder sig mot en pedagogik präglad av flum och elevansvar där eleverna i stället behöver tydlig struktur. Motförslagets nationella riktlinjer som begränsar digitala verktyg i de tidiga årskurserna och håller fast vid fysiska läroböcker är en tillämpning av det åtagandet. Planen nämner inte digitala verktyg särskilt, varför täckningen är härledd.
- beprövad pedagogik och traditionellt lärandeavgörande»Återupprätta en kunskapsfokuserad skola genom beprövad pedagogik och fokus på traditionellt lärande med lika villkor på alla skolor« (valmanifest 2022 ↗)
- struktur framför elevansvar»En pedagogik som präglas av flum, normkritik och elevansvar får svårast följder för de som istället behöver lära sig om normer och tillhandahållas tydlig struktur och kunskap i skolan, som de inte får från annat håll.« (valmanifest 2022 ↗)
- stoppa experiment på barn»Avsluta de politiska experimenten på Sveriges barn och unga« (valmanifest 2022 ↗)
- tydligare kunskapsmål»Läroplaner ska kompletteras med tydligare kunskapsmål.« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:UbU9)
- Betänkandets fulltext (HB01UbU9)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1007 — Differentiering av skolpengen av Gunilla Carlsson och Dzenan Cisija (båda S)
- Motion 2023/24:1027 — Kommunal vetorätt vid friskoleetableringar av Adrian Magnusson (S)
- Motion 2023/24:1046 — Vinststopp i skolan av Azra Muranovic m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1049 — Pornografins skadeverkningar av Roland Utbult (KD)
- Motion 2023/24:1066 — Friskolors etableringsrätt av Tomas Eneroth (S)
- Motion 2023/24:1073 — Förbud mot religiösa friskolor av Anna Wallentheim (S)
- Motion 2023/24:1229 — Pedagogiska tjänster samt fjärrundervisning av Martina Johansson (C)
- Motion 2023/24:1316 — Skolfrukost av Malin Larsson och Peder Björk (båda S)
- Motion 2023/24:1476 — Hälsosam och kvalitetssäkrad skolmat av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD)
- Motion 2023/24:1493 — Spetskompetens inom tech av Adnan Dibrani och Mattias Jonsson (båda S)
- Motion 2023/24:1551 — Elever med skyddad identitet av Åsa Eriksson och Eva Lindh (båda S)
- Motion 2023/24:1573 — Allmänt fritidshem och lovverksamhet för barn av Adnan Dibrani m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1575 — Avgiftsfri skola och ökad jämlikhet av Mattias Vepsä (S)
- Motion 2023/24:1675 — Syskonförtur i kommunala skolor av Azadeh Rojhan och Alexandra Völker (båda S)
- Motion 2023/24:1892 — Sveriges kristna kulturarv av Julia Kronlid och Aron Emilsson (båda SD)
- Motion 2023/24:1896 — En helt avgiftsfri skola av Yasmine Bladelius (S)
- Motion 2023/24:1931 — Avgiftsfri skollunch på gymnasiet av Amalia Rud Pedersen och Dzenan Cisija (båda S)
- Motion 2023/24:1946 — Gratis skolfrukost av Yasmine Bladelius (S)
- Motion 2023/24:1985 — Skolskjuts till och från fritis för barn inom anpassad skola av Magnus Manhammar (S)
- Motion 2023/24:2050 — Avskaffande av marknadsskolan av Kristoffer Lindberg m.fl. (S)
Källa: Sveriges riksdag