2025-05-072024/25:UbU9 · p.5UbUUtbildning

Resursfördelningen

Skolpengens resursfördelning mellan kommunala och fristående skolor

Vad som står på spel: Hur skolpengen beräknas och fördelas påverkar den ekonomiska stabiliteten för både kommunala och fristående skolor, och avgör om kommunala skolor och förskolor får kompensation för uppgifter som bara de har ansvar för. Snabba resursväxlingar vid elevbyten kan leda till nedskärningar för skolor som förlorar elever, medan en försenad reform lämnar dagens system - som enligt Riksrevisionen inte är kostnadseffektivt eller bra för likvärdigheten - oförändrat under en tid till.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om skolpengssystemet redan nu ska reformeras så att kommunala skolor kompenseras för sitt större lagstadgade ansvar och elevernas skolbyten regleras, eller om riksdagen ska avvakta resultatet av pågående statliga utredningar om skolpengsnorm, friskolevillkor och sektorsbidrag innan eventuella förändringar görs.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet avvaktar resultatet av den pågående utredningen om en nationell skolpengsnorm för ökad likvärdighet samt regeringens beredning av förslaget om återbetalningsskyldighet för fristående huvudmän och Utjämningskommitténs behandling av frågan om sektorsbidrag, och avstyrker därför motionerna om ett nytt skolpengssystem och reglering av elevers skolbyten redan nu.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 10 (S)

Reservationen (S) vill att skolpengssystemet görs om omedelbart så att kommunala skolor och förskolor kompenseras för sitt större lagstadgade ansvar och att större hänsyn tas till fasta kostnader, samt att skolbyten som huvudregel ska ske vid terminsstart med ersättning som följer eleven efter två månaders fördröjning. Skälet är att nuvarande skolpengssystem enligt både en statlig utredning (SOU 2020:28) och Riksrevisionen (RiR 2022:17) överkompenserar fristående skolor och inte är kostnadseffektivt eller bra för likvärdigheten.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 10 från S.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
VNejJa 21/0/0/3avviker från planensäkerhet: högberörs ej
Segen reservationNejNej 0/93/0/13följer planensäkerhet: höguttryckligt
MPNejAvstår 0/0/16/2avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
CNejAvstår 0/0/21/3avviker från planensäkerhet: höguttryckligt
LNejJa 14/0/0/2avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
KDJaJa 17/0/0/2följer planensäkerhet: medelberörs ej
MJaJa 60/0/0/8följer planensäkerhet: medelhärlett
SDNejJa 63/0/0/9avviker från planensäkerhet: lågberörs ej

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2024/25:827 av Arber Gashi (S), 2024/25:2456 av Lena Johansson (S), 2024/25:3024 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkandena 3, 7 och 9, 2024/25:3161 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkandena 11 och 12 samt 2024/25:3217 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkandena 10 och 29.

Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 160 förslag i motioner om övergripande skolfrågor från allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, resursfördelningen inom skolväsendet, skolval, fristående skolor, Skolinspektionens tillsyn, skolans digitalisering och särskilda undervisningsformer, till exempel fjärr- och distansundervisning och undervisning i hemmet. Riksdagen hänvisar bland annat till gällande bestämmelser och pågående utredningar.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejJaavviker från planenberörs ej

Planen dömer ut marknadsskolan och vill att staten tar över huvudansvaret och att friskolesystemet avskaffas för att bygga en jämlik skola.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen dömer ut marknadsskolan och vill att staten tar över huvudansvaret och att friskolesystemet avskaffas för att bygga en jämlik skola. Ett omedelbart reformerat skolpengssystem som kompenserar kommunala skolor för deras större lagstadgade ansvar och stoppar överkompensation till fristående huvudmän går i just den riktningen. Planen ser också marknadsstyrningen som en orsak till ojämlikhet och segregation.

  • marknadsskolan har misslyckatsavgörande»Marknadsskolan är ett historiskt misslyckande« (partiprogram ↗)
  • statligt huvudansvar för jämlik skola»För att bygga upp en jämlik skola vill vi att staten tar« (partiprogram ↗)
  • avskaffa marknadsskolan»Vänsterpartiet vill avskaffa marknadsskolan med start nästa mandatperiod.« (valmanifest 2022 ↗)
  • marknadsskolan ökar ojämlikheten»Dessutom leder den marknadsanpassade skolan till betygsinflation, segregation och ökad ojämlikhet.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

SSocialdemokraternaNejNejföljer planenuttryckligt

Valmanifestet kräver uttryckligen att skolpengen blir rättvisare så att fristående skolor inte överkompenseras på ett sätt som går ut över elever i kommunala skolor.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Valmanifestet kräver uttryckligen att skolpengen blir rättvisare så att fristående skolor inte överkompenseras på ett sätt som går ut över elever i kommunala skolor. Motförslagets krav på ett reformerat skolpengssystem som tar hänsyn till kommunens större lagstadgade ansvar och till fasta kostnader är just detta. Partiprogrammets krav på att resurser fördelas så att alla elever får lika möjligheter pekar åt samma håll.

  • rättvisare skolpengavgörande»Skolpengen måste bli rättvisare så att fristående skolor inte överkompenseras på ett sätt som går ut över elever i kommunala skolor.« (valmanifest 2022 ↗)
  • ta tillbaka kontrollen över skolan»Vi vill förbjuda vinstuttagen i skolan och ta tillbaka kontrollen över var och när fristående skolor etablerar sig.« (valmanifest 2022 ↗)
  • likvärdig resursfördelning»Detta måste motverkas genom att samhällets resurser fördelas så att alla elever ges« (partiprogram ↗)
  • resurser efter behov»De mest utsatta skolorna och förskolorna måste få mer resurser.« (valmanifest 2022 ↗)
MPMiljöpartietNejAvståravviker från planenberörs ej

Planen vill sätta stopp för vinstjakten i skolan och slår fast att kommersialiseringen av välfärden motverkar mångfalden, samt att resurserna ska fördelas efter behov med socioekonomisk viktning.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen vill sätta stopp för vinstjakten i skolan och slår fast att kommersialiseringen av välfärden motverkar mångfalden, samt att resurserna ska fördelas efter behov med socioekonomisk viktning. Ett skolpengssystem som enligt granskningar överkompenserar fristående huvudmän strider mot detta. Motförslagets krav på reformerad skolpeng och reglerade skolbyten stöds därför av planen.

  • stopp för vinstjaktenavgörande»sätta stopp för vinstjakten i skolan.« (valmanifest 2022 ↗)
  • kommersialisering motverkar mångfald»Miljöpartiet ser att kommersialiseringen av välfärden motverkar den mångfald« (partiprogram ↗)
  • resurser efter behov»former av socioekonomisk viktning.« (partiprogram ↗)
  • likvärdig och rättvis skola»bryta skolsegregationen och göra skolvalet fritt och rättvist för alla.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

CCenterpartietNejAvståravviker från planenuttryckligt

Manifestet säger uttryckligen att skolpengen ska anpassas efter huvudmännens ansvar och efter elevernas förutsättningar och behov, vilket är precis vad motförslaget kräver när kommunala skolor ska kompenseras för sitt större lagstadgade ansvar.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Manifestet säger uttryckligen att skolpengen ska anpassas efter huvudmännens ansvar och efter elevernas förutsättningar och behov, vilket är precis vad motförslaget kräver när kommunala skolor ska kompenseras för sitt större lagstadgade ansvar. Planen vill också ha strikta kvalitetskrav och skärpt tillsyn av skolor och deras ägare. Samtidigt ska det fria skolvalet värnas, vilket sätter gränsen för hur långt omregleringen får gå.

  • skolpeng efter huvudmannens ansvaravgörande»Skolpengen ska anpassas efter huvudmännens ansvar och elevernas förutsättningar och behov.« (valmanifest 2022 ↗)
  • kvalitetskrav och skärpt tillsyn»Vi vill bland annat se höga kvalitetskrav för fortsatt verksamhet och vinstutdelning, och vi vill skärpa tillsynen av skolor och deras ägare.« (valmanifest 2022 ↗)
  • likvärdighet med värnat skolval»Skolan ska bli bättre och mer likvärdig i hela landet. Det fria skolvalet ska värnas och små skolor och förskolor på landsbygden ges förutsättningar att fortsätta sin verksamhet.« (valmanifest 2022 ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

LLiberalernaNejJaavviker från planenberörs ej

Planens avgörande åtagande är att skolans finansiering ska göras om nu: en statlig skolpeng med likvärdiga villkor i hela landet och en ny friskolelag som stoppar att kortsiktiga vinster går före elevernas kunskaper.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planens avgörande åtagande är att skolans finansiering ska göras om nu: en statlig skolpeng med likvärdiga villkor i hela landet och en ny friskolelag som stoppar att kortsiktiga vinster går före elevernas kunskaper. Det bär motförslagets krav på en omedelbar reform av skolpengssystemet i stället för att avvakta. Planens krav på ett gemensamt skolval ett år före skolstart ger dessutom stöd åt att skolbyten regleras med en planeringshorisont.

  • statlig skolpeng för likvärdighetavgörande»I ett första steg kommer vi att införa en statlig skolpeng som ger likvärdiga villkor i hela landet och ha statliga skolakuter som kan ta över de skolor som inte fungerar.« (valmanifest 2022 ↗)
  • ny friskolereform mot vinstjakt»Vi vill se en ny friskolereform med en samlad friskolelag som sätter stopp för friskolor där kortsiktiga vinster går före elevernas kunskaper.« (valmanifest 2022 ↗)
  • planeringshorisont i skolvalet»Ett gemensamt skolval ett år före skolstart ska införas, vilket ger vårdnadshavare och skolor tillräckligt lång planeringshorisont.« (partiprogram ↗)
  • socioekonomisk resursfördelning»Resurser ska fördelas till skolorna utifrån socioekonomiska faktorer.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

KDKristdemokraternaJaJaföljer planenberörs ej

Planen kräver att enskilda som driver fristående skolor uppmuntras och stödjas av det offentliga och att verksamhet i enskild regi ges lika förutsättningar som offentligt driven verksamhet.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen kräver att enskilda som driver fristående skolor uppmuntras och stödjas av det offentliga och att verksamhet i enskild regi ges lika förutsättningar som offentligt driven verksamhet. Motförslaget vill i stället omedelbart bygga om skolpengen så att kommunala huvudmän kompenseras särskilt och reglera elevers skolbyten, vilket försämrar villkoren för de fristående alternativen och begränsar det fria skolvalet. Planen betonar samtidigt att skolorna ska tillförsäkras resurser efter elevernas behov.

  • fristående skolor ska uppmuntrasavgörande»uppmuntras och stödjas av det offentliga. Valet av skola« (partiprogram ↗)
  • lika villkor för enskild regi»förutsättningar som tjänster producerade i offentlig regi.« (partiprogram ↗)
  • fritt skolval»ska vidare vara fritt för elever och föräldrar och får inte« (partiprogram ↗)
  • resurser efter elevers behov»Skolorna ska tillförsäkras resurser för att kunna tillmötesgå elever med särskilda« (partiprogram ↗)
MModeraternaJaJaföljer planenhärlett

Planen slår vakt om rätten att välja skola och vill införa ett aktivt och obligatoriskt skolval, medan motförslaget både skär i ersättningen till fristående huvudmän och begränsar när elever får byta skola.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen slår vakt om rätten att välja skola och vill införa ett aktivt och obligatoriskt skolval, medan motförslaget både skär i ersättningen till fristående huvudmän och begränsar när elever får byta skola. Planen vill visserligen reformera skolpengen, men genom tydligare statlig styrning och ett gemensamt kösystem - inte genom att kompensera kommunala skolor på de fristående huvudmännens bekostnad. Utbildningssystemet ska enligt planen präglas av mångfald och valfrihet.

  • fritt skolvalavgörande»slå vakt om din rätt att själv välja skola till dina barn« (valmanifest 2022 ↗)
  • statlig styrning av skolpengen»Öka likvärdigheten genom att införa ett gemensamt kommunalt kösystem och en tydligare statlig styrning av skolpengen« (valmanifest 2022 ↗)
  • aktivt skolval»Införa ett aktivt och obligatoriskt skolval för alla« (valmanifest 2022 ↗)
  • mångfald och valfrihet»Det svenska utbildningssystemet ska präglas av mångfald« (partiprogram ↗)
SDSverigedemokraternaNejJaavviker från planenberörs ej

Planen ser friskolorna som ett komplement till den offentliga skolan och varnar för att andelen friskolor blir så stor att kvaliteten i den kommunala skolan blir lidande; den vill dessutom att staten återtar huvudmannaskapet för att garantera en jämbördig skolgång.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen ser friskolorna som ett komplement till den offentliga skolan och varnar för att andelen friskolor blir så stor att kvaliteten i den kommunala skolan blir lidande; den vill dessutom att staten återtar huvudmannaskapet för att garantera en jämbördig skolgång. Ett skolpengssystem som kompenserar kommunala skolor för deras större lagstadgade ansvar ligger i den riktningen. Planen värnar samtidigt det fria skolvalet, och säger inget om ersättningsmodellens utformning, varför slutsatsen är svagt underbyggd.

  • friskolor som komplementavgörande»Sverigedemokraterna menar att friskolorna skall fungera som ett komplement till den offentliga skolan« (partiprogram ↗)
  • värna kommunala skolans kvalitet»Det är dock viktigt att andelen friskolor inte blir så stor att kvaliteten i den kommunala skolan blir lidande.« (partiprogram ↗)
  • jämbördig skolgång»Samtidigt som Sverigedemokraterna förespråkar att staten återtar huvudmannaskapet för skolan, framförallt för att garantera en jämbördig skolgång för våra elever« (partiprogram ↗)
  • värnat fritt skolval»Det fria skolvalet ska värnas för att ge valfrihet åt föräldrar och elever.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag