2026-03-192025/26:TU10 · p.7TUTransport och infrastruktur
Sjöfartens miljö- och klimatpåverkan
Vad som står på spel: Sjöfartens klimatpåverkan är betydande och väntas öka i takt med efterfrågan på godstransporter, samtidigt som sjöfarten ligger efter vägtransporterna i omställningen till fossilfria bränslen. Utfallet påverkar hur snabbt rederier får ekonomiska incitament att investera i utsläppsminskande teknik och hur väl sjöfartens totala påverkan på havsmiljön kartläggs.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om regeringen ska ges i uppdrag att sätta upp ett nationellt mål för fossilfria drivmedel inom sjöfarten och inrätta statligt investeringsstöd och ett klimatkliv för sjöfarten, eller om de pågående satsningarna på elektrifiering, hållbara drivmedel och EU:s regelverk är tillräckliga för att driva omställningen framåt.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet välkomnar regeringens satsningar på elektrifiering, hållbara drivmedel och gröna sjöfartskorridorer samt EU:s bindande regelverk för minskad klimatpåverkan, och konstaterar att sjöfartens miljöregler i huvudsak är internationellt reglerade. Utskottet stöder regeringens arbete med handlingsprogram och nationella initiativ och avstyrker motionerna om ett särskilt nationellt mål, investeringsstöd och klimatkliv för sjöfarten.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 16 (V, MP)
Reservationen (V och MP) anser att sjöfarten, som i dag är starkt beroende av obeskattade fossila drivmedel, saknar en tydlig nationell inriktning för omställningen och vill att regeringen sätter upp ett nationellt mål för fossilfria drivmedel samt utreder statligt investeringsstöd och ett klimatkliv för sjöfarten. Reservationen vill även att Trafikanalys får i uppdrag att följa upp sjöfartens samlade påverkan på havsmiljön, som i dag saknar systematisk uppföljning.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 16 från V, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/17/0/5 | följer planen | säkerhet: hög | härlett |
| S | Nej | Avstår 0/0/93/13 | avviker från planen | säkerhet: hög | härlett |
| MP | Nej | Nej 0/13/0/5 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Nej | Avstår 0/0/21/3 | avviker från planen | säkerhet: hög | härlett |
| L | Ja | Ja 12/0/0/4 | följer planen | säkerhet: låg | härlett |
| KD | Nej | Ja 14/0/0/5 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| SD | Ja | Ja 61/0/0/10 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:865 av Magnus Manhammar (S), 2025/26:1626 av Magnus Manhammar och Eva Lindh (båda S), 2025/26:1922 av Magnus Manhammar och Heléne Björklund (båda S), 2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 46 och 53-59, 2025/26:2789 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 18, 2025/26:2825 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 9, 2025/26:2849 av Markus Wiechel (SD) yrkande 10, 2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 77 och 78, 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkandena 28 och 87, 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 78, 80 och 95, 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 40 och 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 40.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 79 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om sjöfartsfrågor. Förslagen handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, isbrytning, miljö- och klimatfrågor samt fritidsbåtsfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till vidtagna åtgärder och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Motförslag
- Motförslaget vill att Sjöfartsverket ombildas till en förvaltningmyndighet utan avkastningskrav och att flera långvariga anslag höjs. (V, MP) — Reservation 16
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen utgår från ett klimatnödläge och kräver stärkt styrning utifrån skärpta klimatmål samt en sammanhållen strategi för elektrifiering av transporterna.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen utgår från ett klimatnödläge och kräver stärkt styrning utifrån skärpta klimatmål samt en sammanhållen strategi för elektrifiering av transporterna. Den vill styra tunga transporter till hållbar sjöfart, vilket förutsätter att sjöfarten själv ställer om. Ett nationellt mål för fossilfria drivmedel med statligt investeringsstöd och systematisk uppföljning av havsmiljöpåverkan följer av detta.
- skärpta klimatmål och styrningavgörande»Investeringar i grön teknik, industri och infrastruktur, utbyggd energikapacitet och stärkt styrning utifrån nya, skärpta klimatmål behövs.« (valmanifest 2022 ↗)
- hållbar sjöfart»Tunga transporter behöver styras till järnväg och hållbar sjöfart.« (valmanifest 2022 ↗)
- sammanhållen transportomställning»en sammanhållen strategi för elektrifiering av transporterna, där stadsplanering, kollektivtrafik och elfordon alla har viktiga roller att spela.« (partiprogram ↗)
- klimatnödläge»Vi befinner oss i ett klimatnödläge.« (valmanifest 2022 ↗)
Planens mål är att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation och att Sverige ska gå före, vilket bär motförslagets krav på ett nationellt mål för fossilfria drivmedel i sjöfarten i stället för att enbart luta sig mot internationella regler.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens mål är att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation och att Sverige ska gå före, vilket bär motförslagets krav på ett nationellt mål för fossilfria drivmedel i sjöfarten i stället för att enbart luta sig mot internationella regler. Planen vill också öka den svenska produktionen av förnybara drivmedel och bryta beroendet av fossila bränslen från andra länder. Statligt investeringsstöd ligger i linje med planens gröna investeringslinje.
- fossilfri välfärdsnationavgörande»Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation.« (valmanifest 2022 ↗)
- Sverige går före»Genom att gå före kan Sverige göra en insats både för klimatet och för tillväxten i vårt land.« (valmanifest 2022 ↗)
- mer förnybara drivmedel»Vi vill öka den svenska produktionen av förnybara drivmedel, så att det blir lättare att tanka fossilfritt i Sverige.« (valmanifest 2022 ↗)
- brutet fossilberoende»Stopp för svenskt beroende av fossila bränslen från andra länder.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill uttryckligen få in sjöfartens utsläpp i utsläppshandeln och ställa om godstrafiken till fossilfria drivmedel, med juridiskt bindande klimatmål som grund.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill uttryckligen få in sjöfartens utsläpp i utsläppshandeln och ställa om godstrafiken till fossilfria drivmedel, med juridiskt bindande klimatmål som grund. Ett nationellt mål för fossilfria drivmedel och statligt investeringsstöd är direkta medel för det. Planen slår också fast att haven bara kan räddas om utsläppen från fossila bränslen och miljögifter stoppas, vilket bär kravet på uppföljning av havsmiljöpåverkan.
- sjöfartens utsläpp prissättsavgörande»inkludera utsläpp från flyg och sjöfart i systemet« (valmanifest 2022 ↗)
- fossilfria drivmedel i godstrafiken»fossilfrihet – genom effektivare logistik och fordon, fossilfria drivmedel samt en« (partiprogram ↗)
- bindande klimatmål»juridiskt bindande klimatmål som ligger i linje med forskningen.« (partiprogram ↗)
- skydda havsmiljön»haven ska kunna räddas måste utsläppen från fossila bränslen och miljögifter stoppas« (partiprogram ↗)
Planen säger att mer behöver göras för att sjöfarten ska ställa om till förnybara drivmedel med stärkt konkurrenskraft, att transporternas utsläpp ska bort och att produktionen av biobränslen ska mångdubblas.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen säger att mer behöver göras för att sjöfarten ska ställa om till förnybara drivmedel med stärkt konkurrenskraft, att transporternas utsläpp ska bort och att produktionen av biobränslen ska mångdubblas. Den vill dessutom rädda sjöar, vattendrag och hav. Ett nationellt mål för fossilfria drivmedel, investeringsstöd och uppföljning av havsmiljöpåverkan svarar mot dessa åtaganden.
- sjöfartens omställningavgörande»Mer behöver göras för att flyget, sjöfarten och jordbruket ska kunna ställa om till förnybara drivmedel med stärkt konkurrenskraft.« (valmanifest 2022 ↗)
- utsläppsfria transporter»Transporternas utsläpp ska bort och ny utsläppsfri infrastruktur ska komma på plats.« (valmanifest 2022 ↗)
- mer förnybara drivmedel»Sveriges energioberoende måste stärkas, bland annat genom att mångdubbla produktionen av biobränslen och biogas.« (valmanifest 2022 ↗)
- skydda havsmiljön»Rädda Sveriges sjöar, vattendrag och hav. Våra barn ska kunna bada utan att utsättas för gifter, nedskräpning eller algblomning.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen bygger klimatpolitiken på riktiga klimatskatter i stället för bidrag och symbolåtgärder, och vill att de ekonomiska styrmedlen i första hand samordnas på EU-nivå och genom internationella överenskommelser för långväga transporter.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen bygger klimatpolitiken på riktiga klimatskatter i stället för bidrag och symbolåtgärder, och vill att de ekonomiska styrmedlen i första hand samordnas på EU-nivå och genom internationella överenskommelser för långväga transporter. Ett nationellt investeringsstöd och ett klimatkliv för sjöfarten är just den bidragspolitik planen avvisar, även om målet om fossilfria transporter delas.
- styrmedel före bidragavgörande»Därför är vi för riktiga klimatskatter i stället för att göra klimatpolitiken till en tävling i högst bidrag och flest symbolskatter.« (valmanifest 2022 ↗)
- styrmedel samordnas i EU»De ekonomiska styrmedlen bör i första hand samordnas på EU-nivå, till exempel« (partiprogram ↗)
- internationella överenskommelser»Internationella överenskommelser behövs om skatt« (partiprogram ↗)
- alla transportslag bär sina kostnader»Beroendet av fossila bränslen måste brytas och alla transportslag måste stå för sina« (partiprogram ↗)
Planen kräver att fossilbränslena fasas ut från såväl energi- som transportsektorn och att förnybara bränslen gynnas skattemässigt, vilket bär motförslagets krav på ett nationellt mål för fossilfria drivmedel i sjöfarten.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att fossilbränslena fasas ut från såväl energi- som transportsektorn och att förnybara bränslen gynnas skattemässigt, vilket bär motförslagets krav på ett nationellt mål för fossilfria drivmedel i sjöfarten. Den vill också att politiken understödjer och påskyndar utveckling och användning av energieffektiva fordon och icke-fossila drivmedel, vilket motsvarar kravet på ett klimatkliv för sjöfarten. Planens avvisande av direkta företagssubventioner sätter samtidigt en gräns för hur investeringsstödet utformas.
- utfasning av fossila bränslenavgörande»Fossilbränslena måste fasas ut från såväl energi- som transportsektorn.« (partiprogram ↗)
- gynna förnybara bränslen»Förnyelsebara bränslen måste skattemässigt gynnas.« (partiprogram ↗)
- påskynda omställningen»understödja och påskynda utveckling, produktion och användning av energieffektiva fordon« (partiprogram ↗)
- inga direkta företagssubventioner»Direkta företagssubventioner avvisas.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen avvisar uttryckligen dyrbar symbolpolitik och snäv klimatnationalism och pekar på att utsläppsminskningar ofta är billigare genom internationella insatser.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen avvisar uttryckligen dyrbar symbolpolitik och snäv klimatnationalism och pekar på att utsläppsminskningar ofta är billigare genom internationella insatser. Ett särskilt nationellt mål och nya statliga investeringsstöd för sjöfarten är just den nationella särlösning planen inte utfäster. Planen satsar i stället på biodrivmedel och elektrifiering brett i transportsektorn.
- ingen klimatnationalismavgörande»Klimatpolitiken får aldrig reduceras till dyrbar symbolpolitik eller snäv klimatnationalism.« (partiprogram ↗)
- kostnadseffektiv klimatnytta»Samtidigt är kostnaden för att minska utsläppen genom internationella klimatinsatser ofta mycket lägre än för att minska utsläppen i Sverige« (valmanifest 2022 ↗)
- elektrifiering av transporter»Vår politik syftar därför till att ställa om transportsektorn genom elektrifiering.« (valmanifest 2022 ↗)
- biodrivmedel utan nya särstöd»Satsa på tillverkning av biodrivmedel« (valmanifest 2022 ↗)
Motförslaget vill införa ett nationellt mål för fossilfria drivmedel i sjöfarten samt statligt investeringsstöd och ett klimatkliv.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget vill införa ett nationellt mål för fossilfria drivmedel i sjöfarten samt statligt investeringsstöd och ett klimatkliv. Planen kräver att de svenska klimatmålen anpassas till EU-nivån i stället för att Sverige gör mer än nödvändigt på bekostnad av konkurrenskraften, och att klimatmedel satsas där de minskar utsläppen mest per krona. Ett nationellt särmål med subventioner är därmed något planen talar emot.
- klimatmål på EU-nivåavgörande»De svenska klimatmålen bör anpassas till den klimatlagstiftning som finns på EU-nivå för att inte kraven på andra länder ska bli lägre som en konsekvens av att vi gör mer än nödvändigt på bekostnad av vår levnadsstandard och konkurrenskraft.« (valmanifest 2022 ↗)
- utsläppsminskning per krona»Satsa på åtgärder som minskar utsläppen mest per satsad krona som t ex internationella klimatinvesteringar« (valmanifest 2022 ↗)
- globalt perspektiv»Bedriva en effektiv klimatpolitik med ett tydligt globalt perspektiv« (valmanifest 2022 ↗)
- stoppa symbolpolitik»Stoppa symbolpolitik som går ut över möjligheten att bedriva industri och näring« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:TU10)
- Betänkandets fulltext (HD01TU10)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1155 — Reformering av Gotlandstillägget av Hanna Westerén (S)
- Motion 2025/26:1342 — Rimliga villkor för Gotlandstrafiken av Hanna Westerén m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1409 — Svenskt sjöfolks rätt att komma hem till Sverige av Johanna Rantsi (M)
- Motion 2025/26:1429 — Hamnstrategi för Sverige av Teresa Carvalho m.fl. (S)
- Motion 2025/26:159 — En nationell hamn- och sjöfartsstrategi av Eric Palmqvist (SD)
- Motion 2025/26:1626 — Förbud mot utsläpp från skrubbrar i hela Sveriges vatten, inklusive ekonomiska zonen av Magnus Manhammar och Eva Lindh (båda S)
- Motion 2025/26:1902 — Obligatoriskt båtregister för fritidsbåtar av Magnus Manhammar (S)
- Motion 2025/26:1922 — Oljeutsläpp från fartygstrafik av Magnus Manhammar och Heléne Björklund (båda S)
- Motion 2025/26:1933 — Centrala register för arbetsmaskiner och båtar av Marie Nicholson (M)
- Motion 2025/26:1987 — Fler svenska hamnar blir gränsövergångsställen av Johanna Rantsi (M)
- Motion 2025/26:2243 — Flexibel av- och påmönstring i våra svenska godshamnar av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2025/26:2484 — Gotlandstrafiken av Jesper Skalberg Karlsson (M)
- Motion 2025/26:2492 — Internationella upphandlingar med isbrytaren Oden av Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)
- Motion 2025/26:2637 — Översyn av hastighetsbegränsningar för nya eldrivna båtmodeller och förarlös sjötrafik av Elisabeth Thand Ringqvist (C)
- Motion 2025/26:2780 — Transporteffektivt och hållbart samhälle av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2784 — Biologisk mångfald av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2789 — Klimatet av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2825 — Vatten, hav och fiske av Stina Larsson m.fl. (C)
- Motion 2025/26:2849 — Satsning på Stockholms skärgård av Markus Wiechel (SD)
- Motion 2025/26:3070 — Kunskaps- och säkerhetskrav för framförandet av vissa fritidsbåtar av Markus Wiechel (SD)
Källa: Sveriges riksdag