2026-03-192025/26:TU10 · p.7TUTransport och infrastruktur

Sjöfartens miljö- och klimatpåverkan

Vad som står på spel: Sjöfartens klimatpåverkan är betydande och väntas öka i takt med efterfrågan på godstransporter, samtidigt som sjöfarten ligger efter vägtransporterna i omställningen till fossilfria bränslen. Utfallet påverkar hur snabbt rederier får ekonomiska incitament att investera i utsläppsminskande teknik och hur väl sjöfartens totala påverkan på havsmiljön kartläggs.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om regeringen ska ges i uppdrag att sätta upp ett nationellt mål för fossilfria drivmedel inom sjöfarten och inrätta statligt investeringsstöd och ett klimatkliv för sjöfarten, eller om de pågående satsningarna på elektrifiering, hållbara drivmedel och EU:s regelverk är tillräckliga för att driva omställningen framåt.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet välkomnar regeringens satsningar på elektrifiering, hållbara drivmedel och gröna sjöfartskorridorer samt EU:s bindande regelverk för minskad klimatpåverkan, och konstaterar att sjöfartens miljöregler i huvudsak är internationellt reglerade. Utskottet stöder regeringens arbete med handlingsprogram och nationella initiativ och avstyrker motionerna om ett särskilt nationellt mål, investeringsstöd och klimatkliv för sjöfarten.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 16 (V, MP)

Reservationen (V och MP) anser att sjöfarten, som i dag är starkt beroende av obeskattade fossila drivmedel, saknar en tydlig nationell inriktning för omställningen och vill att regeringen sätter upp ett nationellt mål för fossilfria drivmedel samt utreder statligt investeringsstöd och ett klimatkliv för sjöfarten. Reservationen vill även att Trafikanalys får i uppdrag att följa upp sjöfartens samlade påverkan på havsmiljön, som i dag saknar systematisk uppföljning.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 16 från V, MP.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
Vegen reservationNejNej 0/17/0/5följer planensäkerhet: höghärlett
SNejAvstår 0/0/93/13avviker från planensäkerhet: höghärlett
MPegen reservationNejNej 0/13/0/5följer planensäkerhet: höguttryckligt
CNejAvstår 0/0/21/3avviker från planensäkerhet: höghärlett
LJaJa 12/0/0/4följer planensäkerhet: låghärlett
KDNejJa 14/0/0/5avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
MJaJa 60/0/0/8följer planensäkerhet: medelhärlett
SDJaJa 61/0/0/10följer planensäkerhet: medelhärlett

Utskottets förslag

Riksdagen avslår motionerna 2025/26:865 av Magnus Manhammar (S), 2025/26:1626 av Magnus Manhammar och Eva Lindh (båda S), 2025/26:1922 av Magnus Manhammar och Heléne Björklund (båda S), 2025/26:2780 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkandena 46 och 53-59, 2025/26:2789 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 18, 2025/26:2825 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 9, 2025/26:2849 av Markus Wiechel (SD) yrkande 10, 2025/26:3582 av Rickard Nordin m.fl. (C) yrkandena 77 och 78, 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkandena 28 och 87, 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 78, 80 och 95, 2025/26:3732 av Åsa Westlund m.fl. (S) yrkande 40 och 2025/26:3774 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkande 40.

Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 79 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 om sjöfartsfrågor. Förslagen handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, isbrytning, miljö- och klimatfrågor samt fritidsbåtsfrågor. Riksdagen hänvisar bland annat till vidtagna åtgärder och att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejNejföljer planenhärlett

Planen utgår från ett klimatnödläge och kräver stärkt styrning utifrån skärpta klimatmål samt en sammanhållen strategi för elektrifiering av transporterna.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen utgår från ett klimatnödläge och kräver stärkt styrning utifrån skärpta klimatmål samt en sammanhållen strategi för elektrifiering av transporterna. Den vill styra tunga transporter till hållbar sjöfart, vilket förutsätter att sjöfarten själv ställer om. Ett nationellt mål för fossilfria drivmedel med statligt investeringsstöd och systematisk uppföljning av havsmiljöpåverkan följer av detta.

  • skärpta klimatmål och styrningavgörande»Investeringar i grön teknik, industri och infrastruktur, utbyggd energikapacitet och stärkt styrning utifrån nya, skärpta klimatmål behövs.« (valmanifest 2022 ↗)
  • hållbar sjöfart»Tunga transporter behöver styras till järnväg och hållbar sjöfart.« (valmanifest 2022 ↗)
  • sammanhållen transportomställning»en sammanhållen strategi för elektrifiering av transporterna, där stadsplanering, kollektivtrafik och elfordon alla har viktiga roller att spela.« (partiprogram ↗)
  • klimatnödläge»Vi befinner oss i ett klimatnödläge.« (valmanifest 2022 ↗)
SSocialdemokraternaNejAvståravviker från planenhärlett

Planens mål är att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation och att Sverige ska gå före, vilket bär motförslagets krav på ett nationellt mål för fossilfria drivmedel i sjöfarten i stället för att enbart luta sig mot internationella regler.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planens mål är att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation och att Sverige ska gå före, vilket bär motförslagets krav på ett nationellt mål för fossilfria drivmedel i sjöfarten i stället för att enbart luta sig mot internationella regler. Planen vill också öka den svenska produktionen av förnybara drivmedel och bryta beroendet av fossila bränslen från andra länder. Statligt investeringsstöd ligger i linje med planens gröna investeringslinje.

  • fossilfri välfärdsnationavgörande»Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation.« (valmanifest 2022 ↗)
  • Sverige går före»Genom att gå före kan Sverige göra en insats både för klimatet och för tillväxten i vårt land.« (valmanifest 2022 ↗)
  • mer förnybara drivmedel»Vi vill öka den svenska produktionen av förnybara drivmedel, så att det blir lättare att tanka fossilfritt i Sverige.« (valmanifest 2022 ↗)
  • brutet fossilberoende»Stopp för svenskt beroende av fossila bränslen från andra länder.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MPMiljöpartietNejNejföljer planenuttryckligt

Planen vill uttryckligen få in sjöfartens utsläpp i utsläppshandeln och ställa om godstrafiken till fossilfria drivmedel, med juridiskt bindande klimatmål som grund.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen vill uttryckligen få in sjöfartens utsläpp i utsläppshandeln och ställa om godstrafiken till fossilfria drivmedel, med juridiskt bindande klimatmål som grund. Ett nationellt mål för fossilfria drivmedel och statligt investeringsstöd är direkta medel för det. Planen slår också fast att haven bara kan räddas om utsläppen från fossila bränslen och miljögifter stoppas, vilket bär kravet på uppföljning av havsmiljöpåverkan.

  • sjöfartens utsläpp prissättsavgörande»inkludera utsläpp från flyg och sjöfart i systemet« (valmanifest 2022 ↗)
  • fossilfria drivmedel i godstrafiken»fossilfrihet – genom effektivare logistik och fordon, fossilfria drivmedel samt en« (partiprogram ↗)
  • bindande klimatmål»juridiskt bindande klimatmål som ligger i linje med forskningen.« (partiprogram ↗)
  • skydda havsmiljön»haven ska kunna räddas måste utsläppen från fossila bränslen och miljögifter stoppas« (partiprogram ↗)
CCenterpartietNejAvståravviker från planenhärlett

Planen säger att mer behöver göras för att sjöfarten ska ställa om till förnybara drivmedel med stärkt konkurrenskraft, att transporternas utsläpp ska bort och att produktionen av biobränslen ska mångdubblas.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen säger att mer behöver göras för att sjöfarten ska ställa om till förnybara drivmedel med stärkt konkurrenskraft, att transporternas utsläpp ska bort och att produktionen av biobränslen ska mångdubblas. Den vill dessutom rädda sjöar, vattendrag och hav. Ett nationellt mål för fossilfria drivmedel, investeringsstöd och uppföljning av havsmiljöpåverkan svarar mot dessa åtaganden.

  • sjöfartens omställningavgörande»Mer behöver göras för att flyget, sjöfarten och jordbruket ska kunna ställa om till förnybara drivmedel med stärkt konkurrenskraft.« (valmanifest 2022 ↗)
  • utsläppsfria transporter»Transporternas utsläpp ska bort och ny utsläppsfri infrastruktur ska komma på plats.« (valmanifest 2022 ↗)
  • mer förnybara drivmedel»Sveriges energioberoende måste stärkas, bland annat genom att mångdubbla produktionen av biobränslen och biogas.« (valmanifest 2022 ↗)
  • skydda havsmiljön»Rädda Sveriges sjöar, vattendrag och hav. Våra barn ska kunna bada utan att utsättas för gifter, nedskräpning eller algblomning.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

LLiberalernaJaJaföljer planenhärlett

Planen bygger klimatpolitiken på riktiga klimatskatter i stället för bidrag och symbolåtgärder, och vill att de ekonomiska styrmedlen i första hand samordnas på EU-nivå och genom internationella överenskommelser för långväga transporter.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen bygger klimatpolitiken på riktiga klimatskatter i stället för bidrag och symbolåtgärder, och vill att de ekonomiska styrmedlen i första hand samordnas på EU-nivå och genom internationella överenskommelser för långväga transporter. Ett nationellt investeringsstöd och ett klimatkliv för sjöfarten är just den bidragspolitik planen avvisar, även om målet om fossilfria transporter delas.

  • styrmedel före bidragavgörande»Därför är vi för riktiga klimatskatter i stället för att göra klimatpolitiken till en tävling i högst bidrag och flest symbolskatter.« (valmanifest 2022 ↗)
  • styrmedel samordnas i EU»De ekonomiska styrmedlen bör i första hand samordnas på EU-nivå, till exempel« (partiprogram ↗)
  • internationella överenskommelser»Internationella överenskommelser behövs om skatt« (partiprogram ↗)
  • alla transportslag bär sina kostnader»Beroendet av fossila bränslen måste brytas och alla transportslag måste stå för sina« (partiprogram ↗)
KDKristdemokraternaNejJaavviker från planenberörs ej

Planen kräver att fossilbränslena fasas ut från såväl energi- som transportsektorn och att förnybara bränslen gynnas skattemässigt, vilket bär motförslagets krav på ett nationellt mål för fossilfria drivmedel i sjöfarten.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen kräver att fossilbränslena fasas ut från såväl energi- som transportsektorn och att förnybara bränslen gynnas skattemässigt, vilket bär motförslagets krav på ett nationellt mål för fossilfria drivmedel i sjöfarten. Den vill också att politiken understödjer och påskyndar utveckling och användning av energieffektiva fordon och icke-fossila drivmedel, vilket motsvarar kravet på ett klimatkliv för sjöfarten. Planens avvisande av direkta företagssubventioner sätter samtidigt en gräns för hur investeringsstödet utformas.

  • utfasning av fossila bränslenavgörande»Fossilbränslena måste fasas ut från såväl energi- som transportsektorn.« (partiprogram ↗)
  • gynna förnybara bränslen»Förnyelsebara bränslen måste skattemässigt gynnas.« (partiprogram ↗)
  • påskynda omställningen»understödja och påskynda utveckling, produktion och användning av energieffektiva fordon« (partiprogram ↗)
  • inga direkta företagssubventioner»Direkta företagssubventioner avvisas.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MModeraternaJaJaföljer planenhärlett

Planen avvisar uttryckligen dyrbar symbolpolitik och snäv klimatnationalism och pekar på att utsläppsminskningar ofta är billigare genom internationella insatser.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen avvisar uttryckligen dyrbar symbolpolitik och snäv klimatnationalism och pekar på att utsläppsminskningar ofta är billigare genom internationella insatser. Ett särskilt nationellt mål och nya statliga investeringsstöd för sjöfarten är just den nationella särlösning planen inte utfäster. Planen satsar i stället på biodrivmedel och elektrifiering brett i transportsektorn.

  • ingen klimatnationalismavgörande»Klimatpolitiken får aldrig reduceras till dyrbar symbolpolitik eller snäv klimatnationalism.« (partiprogram ↗)
  • kostnadseffektiv klimatnytta»Samtidigt är kostnaden för att minska utsläppen genom internationella klimatinsatser ofta mycket lägre än för att minska utsläppen i Sverige« (valmanifest 2022 ↗)
  • elektrifiering av transporter»Vår politik syftar därför till att ställa om transportsektorn genom elektrifiering.« (valmanifest 2022 ↗)
  • biodrivmedel utan nya särstöd»Satsa på tillverkning av biodrivmedel« (valmanifest 2022 ↗)
SDSverigedemokraternaJaJaföljer planenhärlett

Motförslaget vill införa ett nationellt mål för fossilfria drivmedel i sjöfarten samt statligt investeringsstöd och ett klimatkliv.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Motförslaget vill införa ett nationellt mål för fossilfria drivmedel i sjöfarten samt statligt investeringsstöd och ett klimatkliv. Planen kräver att de svenska klimatmålen anpassas till EU-nivån i stället för att Sverige gör mer än nödvändigt på bekostnad av konkurrenskraften, och att klimatmedel satsas där de minskar utsläppen mest per krona. Ett nationellt särmål med subventioner är därmed något planen talar emot.

  • klimatmål på EU-nivåavgörande»De svenska klimatmålen bör anpassas till den klimatlagstiftning som finns på EU-nivå för att inte kraven på andra länder ska bli lägre som en konsekvens av att vi gör mer än nödvändigt på bekostnad av vår levnadsstandard och konkurrenskraft.« (valmanifest 2022 ↗)
  • utsläppsminskning per krona»Satsa på åtgärder som minskar utsläppen mest per satsad krona som t ex internationella klimatinvesteringar« (valmanifest 2022 ↗)
  • globalt perspektiv»Bedriva en effektiv klimatpolitik med ett tydligt globalt perspektiv« (valmanifest 2022 ↗)
  • stoppa symbolpolitik»Stoppa symbolpolitik som går ut över möjligheten att bedriva industri och näring« (valmanifest 2022 ↗)

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag