Gps-störningar

Planen är genomgående skeptisk till att möta problem med utvidgad straffrätt och kräver att påföljder utformas noggrant för att faktiskt minska brottsligheten. Att generellt klassa gps-störningar som terrorbrott är en sådan utvidgning som planen inte efterfrågar, samtidigt som rättssäkerheten framhålls som central. Dokumenten berör inte hybridhot direkt, så ställningstagandet härleds ur rättspolitiken.

• repression löser inte problemenavgörande»Alltför ofta lyfts repression och hårdare tag upp som lösningar istället för att ta itu med problemen på allvar.« (valmanifest 2022 ↗)
• noggrant utformade påföljder»Straff och andra påföljder för brott behöver vara noggrant« (partiprogram ↗)
• rättssäkerhet i straffrätten»Utvecklingen av ett rättsväsende byggt på rättssäkerhet är viktig« (partiprogram ↗)

Planen kräver beredskap mot hybridattacker och slår fast att Sverige måste kunna försvara sig även mot hybridkrigföring, spionage och cyberangrepp. Systematiska och politiskt motiverade gps-störningar är just ett sådant angrepp, och en strängare rättslig klassificering med internationella efterlysningar följer planens linje. Kravet på rättssäkerhet i kriminalpolitiken manar dock till noggrann prövning av brottsrubriceringen.

• beredskap mot hybridhotavgörande»Beredskap mot hybridattacker.« (partiprogram ↗)
• försvar mot hybridkrigföring»Vi måste kunna försvara oss militärt, men också mot hybridattacker, spionage och cyberangrepp.« (valmanifest 2022 ↗)
• förhindrade terrordåd»Bekämpande av våldsbejakande extremism och förhindrande av terrordåd.« (partiprogram ↗)
• rättssäker kriminalpolitik»Kriminalpolitik byggd på evidens, effektivitet och rättssäkerhet.« (partiprogram ↗)

Planen vill stärka motståndskraften mot hybridhot och säkra kontrollen över kritisk infrastruktur, men den kräver också att all ny straffrättslig reglering prövas noggrant utifrån rättssäkerhet och att brottsbekämpning inte sker på bekostnad av rättsstatens principer. Att generellt klassa gps-störningar som terroristbrott är en sådan utvidgning som planen inte ger stöd för. Slutsatsen är härledd ur rättsstatsprinciperna.

• rättsstatens principeravgörande»Brottsbekämpning ska inte ske på bekostnad av« (partiprogram ↗)
• noggrann rättssäkerhetsprövning»Vi vill säkerställa att all ny lagstiftning« (partiprogram ↗)
• skydd av kritisk infrastruktur»Samhället måste säkra kontroll över« (partiprogram ↗)

Planen ser Rysslands krig som ett hot mot hela Europas säkerhet och kräver att försvarsförmågan anpassas efter nya hot mot landet samt att den civila beredskapen rustas. Att behandla systematiska gps-störningar som en del av hybridhotet med skarpare rättsliga verktyg ligger i linje med det. Planen säger dock inget om terroristbrottets rubricering, varför slutsatsen är härledd.

• rusta försvar och beredskapavgörande»Centerpartiet vill rusta försvaret, stärka Sveriges civila beredskap och fullfölja inträdet i Nato.« (valmanifest 2022 ↗)
• anpassning till nya hot»Därför måste vi också anpassa vår försvarsförmåga efter nya hot mot landet.« (partiprogram ↗)
• press mot ryska aktörer»Stryp Putins krigskassa nu.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Valmanifestet beskriver det ryska angreppet som ett akut hot mot vår säkerhetsordning och vill att Sverige är pådrivande för en så heltäckande sanktionsregim mot Ryssland som möjligt samt för gränsöverskridande brottsbekämpning. Partiprogrammet öppnar för skärpta straffsatser för särskilda brottstyper för att markera allvaret i kränkningen. Att klassa systematiska gps-störningar som terrorbrott och koppla dem till internationella efterlysningar följer den linjen.

• hårda åtgärder mot Rysslandavgörande»Sverige ska vara pådrivande för att så breda globala koalitioner som möjligt bygger ut en så heltäckande sanktionsregim mot Ryssland som möjligt.« (valmanifest 2022 ↗)
• gränsöverskridande brottsbekämpning»Gränsöverskridande brottslighet måste mötas med en gränsöverskridande polis.« (valmanifest 2022 ↗)
• skärpta straff markerar allvar»Det kan även finnas särskilda brottstyper där det kan vara befogat att skärpa straffsatserna för att underlätta rehabilitering eller markera allvaret i den kränkning som brottet utgör.« (partiprogram ↗)
• akut hot mot säkerhetsordningen»Med det ryska anfallskriget mot Ukraina – detta angrepp mot hela Europa – är hotet mot vår säkerhetsordning akut.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att nya typer av hot ger ett vidgat säkerhetsbegrepp och att Sverige måste kunna möta angrepp från internationell kriminalitet, terrorism och cyberkrigföring. Systematiska, politiskt motiverade gps-störningar mot sjö- och luftfart är just ett sådant hot, och att klassa dem som terrorbrott och koppla dem till internationella efterlysningar följer av åtagandet. Planen kräver dessutom utvecklat internationellt polissamarbete mot gränsöverskridande brottslighet.

• möta terrorism och cyberhotavgörande»Sverige måste kunna möta angrepp från internationell kriminalitet, terrorism,« (partiprogram ↗)
• vidgat säkerhetsbegrepp»Nya typer av konflikter och hot leder till ett vidgat säkerhetsbegrepp.« (partiprogram ↗)
• internationellt polissamarbete»För att möta den internationella brottsutvecklingen krävs ett väl fungerande samarbete över« (partiprogram ↗)
• EU-samarbete mot grov brottslighet»Det krävs ett nära samarbete på EU-nivå för att motverka allvarlig gränsöverskridande« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen lovar en handlingsplan med konkreta åtgärder mot hybridhot och cyberattacker och att cyberförsvaret utvecklas, mot bakgrund av att Rysslands invasion av Ukraina skapat den allvarligaste säkerhetspolitiska krisen i Europa sedan andra världskriget. Systematiska, politiskt motiverade gps-störningar mot sjö- och luftfart är exakt ett sådant hybridhot, och planen anser att statens hårda kärna aldrig är förhandlingsbar. Att klassa dem som terrorbrott ligger därmed i planens linje, även om planen inte nämner rubriceringen.

• handlingsplan mot hybridhotavgörande»Införa en handlingsplan med konkreta åtgärder mot hybridhot och cyberattacker« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt cyberförsvar»Utveckla cyberförsvaret« (valmanifest 2022 ↗)
• statens hårda kärna»Statens hårda kärna får aldrig vara förhandlingsbar.« (partiprogram ↗)
• skärpt hotbild från Ryssland»Rysslands invasion av Ukraina har skapat den allvarligaste säkerhetspolitiska krisen i Europa sedan andra världskriget.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen förbinder sig uttryckligen till ett förstärkt europeiskt samarbete mot hybridhot och terrorism och till tydliga sanktioner mot Ryssland. Att behandla systematiska, politiskt motiverade gps-störningar som terrorbrott och koppla dem till internationella efterlysningar ligger i den linjen och i planens krav på att Sverige ska rustas för det nya säkerhetsläget. Planen tar dock inte ställning till brottsrubriceringen som sådan.

• motverka hybridhot och terrorismavgörande»Förstärka det europeiska samarbetet mot islamistiska organisationer, hybridhot och terrorism« (valmanifest 2022 ↗)
• sanktioner mot Ryssland»Sverige bör verka för tydliga sanktioner mot Turkiet, Belarus, Ryssland och andra länder med en negativ utveckling.« (valmanifest 2022 ↗)
• skärpt säkerhetspolitisk beredskap»Rusta Sverige inför en ny säkerhetspolitisk situation i vårt närområde« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.