Samverkan med arbetsmarknaden

Planen vill se ett utbildningssystem med brett uppdrag som svarar mot människors långsiktiga behov och ger breda kunskaper, inte ett utbud som styrs av arbetsgivarnas efterfrågan. Att göra arbetsgivare till drivande kraft över vuxenutbildningens utbud och utformning flyttar styrningen från det gemensamma till näringslivet, vilket planen genomgående motsätter sig. Planen värnar också utbildningens oberoende från affärsmässig styrning.

• brett utbildningsuppdragavgörande»Vi vill se en skola med ett brett uppdrag« (partiprogram ↗)
• lärande efter människors behov»uppväxten och goda möjligheter till lärande genom hela livet.« (partiprogram ↗)
• utbildning efter behov, inte konkurrens»Gymnasieskolan ska kunna möta alla barns behov, och inte som idag bygga på konkurrens.« (valmanifest 2022 ↗)
• utbildningens oberoende»Vänsterpartiet vill värna universitetens oberoende och finansiering och höja studiestödet så att fler kan välja att vidareutbilda sig.« (valmanifest 2022 ↗)

Valmanifestet kräver en starkare koppling mellan utbildningsutbudet och samhällets behov av personal, och partiprogrammet vill se strategisk samverkan mellan offentlig sektor, näringsliv, fack och högskola. Ett större och mer formaliserat inflytande för arbetsmarknaden över vuxenutbildningens utbud ligger i linje med det. Planen ser dock staten som ytterst ansvarig för kompetensförsörjningen, vilket begränsar hur långt arbetsgivarnas drivande roll kan sträckas.

• utbildning efter arbetsmarknadens behovavgörande»Det ska finns en starkare koppling mellan de utbildningar som erbjuds och de behov av personal som finns i samhället.« (valmanifest 2022 ↗)
• samverkan om kompetensförsörjning»strategisk samverkan mellan den offentliga sektorn, det privata näringslivet, de fackliga« (partiprogram ↗)
• statligt ansvar för kompetens»Staten har ett ansvar för att säkra kompetensförsörjningen, inte minst i välfärden.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att arbetsmarknaden behöver bli bättre på att matcha arbetsgivare och arbetstagare och att banden mellan arbetsliv och utbildning ska vara starka, med kvalificerade utbildningar där behovet av arbetskraft är stort. Det talar för ett större inflytande för arbetsmarknaden över vuxenutbildningens utbud. Samtidigt håller planen fast vid att kunskap har ett värde oavsett kommersiellt intresse, vilket gör stödet villkorat och slutsatsen osäker.

• bättre matchningavgörande»Arbetsmarknaden behöver bli bättre på att matcha« (partiprogram ↗)
• starka band till arbetslivet»arbetslivet och högskolorna ska vara starka.« (partiprogram ↗)
• utbildning efter arbetskraftsbehov»kvalificerade utbildningar inom områden där« (partiprogram ↗)
• bildning har egenvärde»om den är av kommersiellt intresse eller inte.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Manifestet slår fast att utbildningssystemet i betydligt större utsträckning ska utgå från arbetsmarknadens behov, vilket är precis vad ett större inflytande för arbetsgivare över vuxenutbildningens utbud innebär. Planen vill dessutom att utbildningsmöjligheterna anpassas efter arbetsmarknadens förutsättningar och att företagen får bättre villkor att medverka i yrkesutbildningen. Kompetensbristen hos små och medelstora företag är den utmaning planen själv pekar ut.

• utbildning efter arbetsmarknadens behovavgörande»Utbildningssystemet behöver i betydligt större utsträckning utgå från arbetsmarknadens behov.« (valmanifest 2022 ↗)
• anpassade utbildningsmöjligheter»krävs bättre utbildningsmöjligheter anpassade efter den enskildes och för arbetsmarknadens förutsättningar och behov« (valmanifest 2022 ↗)
• företagen med i yrkesutbildningen»Gör det enklare att anställa elever i yrkesprogram som lärlingar genom att stärka ersättningen för företagens kostnader förknippade med utbildningen.« (valmanifest 2022 ↗)

Planens avgörande åtagande är att yrkesutbildningarna ska ha nära anknytning till arbetsmarknaden och att lärlingsutbildningar där arbetsgivarna tar ett stort ansvar ska vara ett naturligt alternativ. Det bär motförslagets krav på att arbetsgivare blir en drivande kraft i vuxenutbildningens utbud och utformning. Planen vill dessutom att arbetsmarknadens parter uppmuntras att investera i individens kompetensutveckling och att vuxenutbildningen är flexibel.

• arbetsgivarnas ansvar i utbildningavgörande»Lärlingsutbildningar där arbetsgivarna tar ett stort ansvar ska vara ett naturligt alternativ för unga som vill lära sig ett yrke.« (partiprogram ↗)
• utbildning nära arbetsmarknaden»Yrkesutbildningarna ska ha nära anknytning till arbetsmarknaden och stärka elevens kontakter med arbetslivet.« (partiprogram ↗)
• parterna i kompetensutveckling»Arbetsmarknadens parter ska genom skattelättnader uppmuntras att bygga upp öronmärkta medel för individens kompetensutveckling.« (partiprogram ↗)
• flexibel vuxenutbildning»Detta åstadkoms genom en väl fungerande och flexibel kommunal vuxenutbildning, kompletterande yrkesutbildningar i bristyrken samt en utbyggd yrkeshögskola med hög kvalitet.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen motiverar en väl utbyggd vuxenutbildning uttryckligen med att den ska tillgodose arbetsmarknadens mångfacetterade och snabbt skiftande behov av utbildad arbetskraft. Motförslagets krav på större inflytande för arbetsmarknaden över utbudet och stärkt samarbete mellan skolor och näringsliv följer direkt av detta, liksom av planens krav på lärlingsprogram där undervisningen växelvis sker på skola och arbetsplats. Planen lyfter dessutom särskilt de små och medelstora företagens ställning.

• utbildning efter arbetsmarknadens behovavgörande»snabbt skiftande behov av utbildad arbetskraft.« (partiprogram ↗)
• lärlingsutbildning med arbetsplatser»Lärlingsprogram där undervisningen växelvis bedrivs på skola och« (partiprogram ↗)
• kompetensutveckling hela yrkeslivet»Ett väl fungerande utbildningssystem som skapar« (partiprogram ↗)
• småföretagens behov i centrum»De små och medelstora företagen, som ofta är familjeföretag« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att kompetensförsörjningen måste bli bättre och att vuxen- och yrkesutbildningarna måste få ett innehåll som är relevant och eftertraktat, samt lovar en nationell samordning över samhällets behov av utbildningsplatser. Att ge arbetsmarknaden och arbetsgivarna större inflytande över vuxenutbildningens utbud följer av den inriktningen. Planen vill också att den som ska anställa ska hitta rätt kompetens inom landet.

• utbildning efter arbetslivets behovavgörande»De gymnasiala yrkesutbildningarna och vuxenutbildningarna i Sverige måste få ett innehåll som är relevant och eftertraktat.« (valmanifest 2022 ↗)
• nationell samordning av utbildningsplatser»Få på plats en nationell samordning över samhällets behov av antalet utbildningsplatser för att förbättra kompetensförsörjningen« (valmanifest 2022 ↗)
• bättre kompetensförsörjning»Kompetensförsörjningen på svensk arbetsmarknad måste bli bättre.« (valmanifest 2022 ↗)
• arbetsgivare ska hitta rätt kompetens»Där du som vill anställa har möjlighet att hitta rätt kompetens inom Sveriges gränser« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen vill satsa på högkvalitativ och näringslivsinriktad utbildning och kräver att utbildningsväsendet i högre grad anpassas efter arbetsmarknadens behov. Att ge arbetsgivare och näringsliv ett större inflytande över vuxenutbildningens utbud och utformning är det praktiska uttrycket för det åtagandet. Planen pekar också på att verksamheter begränsas av bristande kompetensförsörjning, vilket motförslaget vill åtgärda.

• näringslivsinriktad utbildningavgörande»Sverigedemokraterna vill satsa på högkvalitativ och näringslivsinriktad utbildning« (valmanifest 2022 ↗)
• utbildning efter arbetsmarknadens behov»Utbilda efter de behov som finns på arbetsmarknaden« (valmanifest 2022 ↗)
• anpassat utbildningsväsende»Utbildningsväsendet och integrationsprogram måste också i högre grad anpassas efter arbetsmarknadens behov.« (valmanifest 2022 ↗)
• utbildning mot framtida behov»Den högre utbildningen ska i högre grad anpassas efter behoven på en framtida arbetsmarknad.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.