2024-11-272024/25:FiU1 · p.1FiUEkonomi och finans

Riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken

Vad som står på spel: Beslutet sätter riktningen för nästa års skatte- och utgiftspolitik och påverkar hur mycket löntagare, pensionärer och företag betalar i skatt, hur snabbt sjukvården och polisen får förstärkningar samt hur barnfamiljer och glesbygdshushåll kompenseras för höga levnadskostnader.

Vad omröstningen gäller

Riksdagen tar ställning till om den ekonomiska politiken ska inriktas på sänkta skatter och en återupprättad arbetslinje, eller om resurser i stället bör prioriteras till sjukvård, brottsbekämpning och riktat stöd till hushåll som drabbats av kostnadskrisen.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet delar regeringens uppfattning att fokus nu kan skifta från att bekämpa inflationen till att investera i tillväxt och trygghet. Man ställer sig bakom sänkt skatt på arbete, pension, sparande, företagande och transporter, ett förstärkt jobbskatteavdrag, en återupprättad arbetslinje med skärpta aktivitetskrav samt satsningar på forskning, infrastruktur och klimatomställning, bland annat genom ändrad reduktionsplikt och stöd till vindkraftskommuner.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 1 (S)

Regeringens politik bör i stället prioritera förstärkningar till sjukvården och åtgärder mot gängkriminalitet, höjt barn- och studiebidrag samt förstärkt bostadsbidrag för barnfamiljer, utökade och inflationsskyddade statsbidrag till kommuner och regioner, en tankrabatt för glesbygdshushåll i stället för sänkt bensin- och dieselskatt, samt en statlig byggstimulans — eftersom tio års reallöneökningar utraderats, arbetslösheten och gängvåldet ökat och sjukvården och bostadsbyggandet befinner sig i kris.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att godkänna det som utskottet föreslår samt att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
VNejAvstår 0/0/21/3avviker från planensäkerhet: höghärlett
Segen reservationNejNej 0/92/0/14följer planensäkerhet: höguttryckligt
MPNejAvstår 0/0/14/4avviker från planensäkerhet: medelhärlett
CJaAvstår 0/0/21/3avviker från planensäkerhet: medelhärlett
LJaJa 15/0/0/1följer planensäkerhet: höguttryckligt
KDJaJa 15/0/0/4följer planensäkerhet: höguttryckligt
MJaJa 59/0/0/9följer planensäkerhet: höguttryckligt
SDJaJa 63/0/0/9följer planensäkerhet: medeluttryckligt

Utskottets förslag

Riksdagen godkänner de riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen föreslår. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:1 finansplanen punkt 1 och avslår motionerna 2024/25:1924 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 1, 2024/25:2962 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 1, 2024/25:3199 av Magdalena Andersson m.fl. (S) yrkande 1 och 2024/25:3220 av Amanda Lind m.fl. (MP) yrkande 1.

Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till utgiftsramar och inkomstberäkning i regeringens budgetproposition för år 2025. Utgifterna beräknas uppgå till 1 428 miljarder kronor och inkomsterna beräknas till 1 374 miljarder kronor. Det innebär ett underskott i statens budget på 55 miljarder kronor för 2025. Riskdagen sa ja till utgiftstaket för staten och ja till förslag om skatte- och avgiftsregler som bland annat gäller förstärkning av det ordinarie jobbskatteavdrag och det förhöjda grundavdraget slopad avtrappning vid högre inkomstnivåer inom ramen för jobbskatteavdraget, jobbskatteavdraget för äldre och det förhöjda grundavdraget sänkt ersättningsnivå i beloppsregeln för expertskatt sänkt skatt på bensin och diesel avskaffad skatt på flygresor utvidgning av det s.k. växa-stödet en skattefri nivå för sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet ändrad bonus malus för husbilar och alternativbränslebilar. Vissa av dessa förslag har lagts fram i egna propositioner, men finns aviserade i budgetpropositionen och ingår i beräkningen av inkomsterna i budgeten. Samtliga lagändringar ska börja gälla den 1 januari 2025 utom de som gäller avskaffad skatt på flygresor som börjar gälla den 1 juli 2025 och ändrad malus för husbilar och alternativbränslebilar som börjar gälla den 1 februari 2025. Riksdagen sa även ja till regeringens inriktning för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. En lägre inflation och stabila långsiktiga inflationsförväntningar gör att fokus för den ekonomiska politiken nu kan skiftas från att bekämpa inflationen till att investera i att bygga Sverige rikare och tryggare igen. Politiken bör enligt regeringen inriktas på att fortsätta stärka hushållens köpkraft, återupprätta arbetslinjen och öka tillväxten. Riksdagen är av samma mening. Den något expansiva finanspolitiken ger stöd åt den lågkonjunktur som Sverige bedöms vara i även 2025. En lägre inflation, högre reallöner och lägre räntor bidrar till att hushållens konsumtion och investeringar väntas öka. Arbetsmarknaden återhämtar sig gradvis under 2025, men arbetslösheten väntas vara fortsatt hög 2025. Riksdagens beslut om utgiftsramarna för statens budget är styrande när riksdagen i nästa steg beslutar om anslagen för de 27 utgiftsområdena i budgeten.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejAvståravviker från planenhärlett

Planen vill satsa mer resurser på hälso- och sjukvården, öka omfördelningen till kommuner och regioner samt bygga bostäder med statligt byggbolag och investeringsstöd — precis de prioriteringar motförslaget gör.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen vill satsa mer resurser på hälso- och sjukvården, öka omfördelningen till kommuner och regioner samt bygga bostäder med statligt byggbolag och investeringsstöd — precis de prioriteringar motförslaget gör. Planen kräver dessutom att fokus riktas mot att förhindra rekryteringen av barn till gängkriminalitet och avvisar sänkta skatter för ett fåtal framför satsningar som kommer alla till del, vilket också talar för en riktad tankrabatt i stället för generellt sänkt bensin- och dieselskatt. Motförslagets inriktning stöds därför i sak.

  • mer resurser till sjukvårdenavgörande»Därför vill Vänsterpartiet satsa mer resurser på hälso- och sjukvården och äldreomsorgen, samt satsa på personalen så att vi samtidigt får bort personalbristen och stärker personalens villkor och arbetsmiljö.« (valmanifest 2022 ↗)
  • ökade statsbidrag till kommunerna»Omfördelningen från stat till region och kommun måste öka och särskild hänsyn ska tas till de många kommuner och regioner som idag inte får ihop sin ekonomi samtidigt som de redan har bland landets högsta skatter totalt sett.« (valmanifest 2022 ↗)
  • statlig byggstimulans»Vänsterpartiet vill se ett statligt byggbolag, investeringsstöd för ökat bostadsbyggande och en aktiv markpolitik.« (valmanifest 2022 ↗)
  • förhindra gängrekrytering»Vissa straff kan behöva höjas men mycket mer fokus måste riktas mot att förhindra rekryteringen av nya barn till gängkriminalitet.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

SSocialdemokraternaNejNejföljer planenuttryckligt

Motförslagets inriktning är i allt väsentligt planens egna åtaganden: riktade stöd till dem som drabbas hårdast av prisökningarna, stärkt ekonomi för barnfamiljer, höjda pensioner och billigare arbetsresor för dem som har långt till jobbet i stället för sänkt bensin- och dieselskatt, ökade statsbidrag till kommuner och regioner samt förebyggande arbete mot nyrekrytering till gängen.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Motförslagets inriktning är i allt väsentligt planens egna åtaganden: riktade stöd till dem som drabbas hårdast av prisökningarna, stärkt ekonomi för barnfamiljer, höjda pensioner och billigare arbetsresor för dem som har långt till jobbet i stället för sänkt bensin- och dieselskatt, ökade statsbidrag till kommuner och regioner samt förebyggande arbete mot nyrekrytering till gängen. Planen stöder därför kravet.

  • stärkt ekonomi för barnfamiljeravgörande»Vi är beredda att stärka ekonomin för Sveriges barnfamiljer.« (valmanifest 2022 ↗)
  • höjda pensioner och billigare arbetsresor»Vi vill se höjda pensioner, billigare arbetsresor för dem som har långt till jobbet« (valmanifest 2022 ↗)
  • ökade statsbidrag till välfärden»Vi vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner.« (valmanifest 2022 ↗)
  • förebyggande mot nyrekrytering»För varje krona som läggs på fler poliser, ska minst en krona läggas på det förebyggande arbetet.« (valmanifest 2022 ↗)
MPMiljöpartietNejAvståravviker från planenhärlett

Motförslagets paket sammanfaller punkt för punkt med planens egna åtaganden: permanent förstärkt bostadsbidrag för barnfamiljer, höjt studiestöd och barnbidrag, förebyggande arbete i socioekonomiskt eftersatta områden mot gängens nyrekrytering, och statligt stöd för att bygga fler bostäder.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Motförslagets paket sammanfaller punkt för punkt med planens egna åtaganden: permanent förstärkt bostadsbidrag för barnfamiljer, höjt studiestöd och barnbidrag, förebyggande arbete i socioekonomiskt eftersatta områden mot gängens nyrekrytering, och statligt stöd för att bygga fler bostäder. Att välja en riktad tankrabatt för bilberoende hushåll i glesbygd i stället för generellt sänkt bensin- och dieselskatt ligger också närmare planens linje att den som behöver bil ska få stöd snarare än att fossila bränslen görs billigare. Planen stöder därför motförslaget.

  • höjt bostadsbidrag för barnfamiljeravgörande»höja bostadsbidraget för barnfamiljer och bostadstillägget för pensionärer.« (valmanifest 2022 ↗)
  • höjt studiestöd»höja studiestödet och förbättra studenters a-kassa och sjukförsäkring.« (valmanifest 2022 ↗)
  • förebygg nyrekrytering till gäng»storsatsa på det förebyggande arbetet i socioekonomiskt eftersatta områden.« (valmanifest 2022 ↗)
  • statlig byggstimulans»bygga fler klimatsmarta hyresrätter med rimliga hyror, utveckla och utöka investeringsstödet som gjorde det billigare att bygga och se till att fler kan äga sin bostad.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

CCenterpartietJaAvståravviker från planenhärlett

Planen prioriterar sänkt skattetryck, hushållning med skattebetalarnas pengar och mer pengar till välfärdens kärna än till bidrag, och avvisar uttryckligen kortsiktiga populistiska satsningar.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen prioriterar sänkt skattetryck, hushållning med skattebetalarnas pengar och mer pengar till välfärdens kärna än till bidrag, och avvisar uttryckligen kortsiktiga populistiska satsningar. Motförslagets inriktning med höjda barn- och studiebidrag, permanent förstärkt bostadsbidrag, utökade och inflationsskyddade generella statsbidrag och statlig byggstimulans drar i motsatt riktning. Att kompensera bilberoende hushåll i glesbygd ligger däremot nära planens krav på kompensation för landsbygdens långa avstånd.

  • välfärdens kärna före bidragavgörande»Mer pengar ska läggas på välfärdens kärna, mindre på bidrag.« (valmanifest 2022 ↗)
  • sänkt totalt skattetryck»Det totala skattetrycket måste ner nästa mandatperiod. Vi kommer inte att medverka till några skattehöjningar som skadar jobben, det egna sparandet eller gör det dyrare att bo.« (valmanifest 2022 ↗)
  • nej till kortsiktiga satsningar»Ett resultatinriktat ledarskap som säger nej till kortsiktiga populistiska satsningar och istället söker långsiktiga och konstruktiva överenskommelser förankrade i mitten.« (valmanifest 2022 ↗)
  • kompensation för landsbygdens avstånd»Det reformerade reseavdraget måste i större utsträckning kompensera för de kostnader som följer med de långa avstånden på landsbygden.« (valmanifest 2022 ↗)

Omvärldsläge som vägdes in: Inflationen nere på 1,6 procent och styrräntan sänkt till 2,75 procent — Det akuta kostnadsläge som planens hushållsstöd utgick från har mildrats, vilket minskar tyngden i motförslagets krisstöd

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

LLiberalernaJaJaföljer planenuttryckligt

Motförslaget bygger på höjda barn-, studie- och bostadsbidrag, utökade generella statsbidrag och en statlig byggstimulans.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Motförslaget bygger på höjda barn-, studie- och bostadsbidrag, utökade generella statsbidrag och en statlig byggstimulans. Valmanifestet går i motsatt riktning: bidragssystemet ska begränsas av ett bidragstak, dyra byggsubventioner ska avskaffas och tyngdpunkten ligger på ett nytt brett jobbskatteavdrag så att fler bidrar och färre går på bidrag. Planen avvisar därmed motförslagets inriktning i sak.

  • bidragstakavgörande»Därför vill vi modernisera bidragssystemet genom ett bidragstak – de samlade bidragen ska inte kunna vara högre än de lägsta kollektivavtalade lönerna.« (valmanifest 2022 ↗)
  • avskaffade byggsubventioner»Dagens dyra byggsubventioner ska avskaffas och ett nytt system med behovsbostäder ska införas för grupper med särskilt stora bostadsbehov, såsom våldsutsatta och familjer med mycket svag ekonomi.« (valmanifest 2022 ↗)
  • sänkt skatt på arbete»För att stärka arbetslinjen och hushållens ekonomi i ett oroligt ekonomiskt läge vill vi skyndsamt genomföra ett nytt brett jobbskatteavdrag.« (valmanifest 2022 ↗)
  • arbetslinje framför bidrag»Fler måste bidra – färre måste gå på bidrag.« (valmanifest 2022 ↗)
KDKristdemokraternaJaJaföljer planenuttryckligt

Valmanifestet lovar att sänka bensin- och dieselpriserna rejält för alla, medan motförslaget uttryckligen väljer en riktad tankrabatt i stället för sänkt bensin- och dieselskatt.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Valmanifestet lovar att sänka bensin- och dieselpriserna rejält för alla, medan motförslaget uttryckligen väljer en riktad tankrabatt i stället för sänkt bensin- och dieselskatt. Planen vill också att den enskilde i första hand får behålla sin egen lön eller pension innan kompletterande bidrag betalas ut, och sänka skatten på pension, snarare än att höja barn- och studiebidrag. Alternativets inriktning strider därför mot planen, även om vården prioriteras i båda.

  • sänkta drivmedelsskatter för allaavgörande»Sänk bensin- och dieselpriserna rejält för alla, främst genom minskad inblandningen av dyrt biobränsle.« (valmanifest 2022 ↗)
  • lägre skatt före bidrag»Skattesystemet ska vara utformat så att den enskilde i största möjliga utsträckning får behålla sin egen« (partiprogram ↗)
  • sänkt skatt på pension»Sänkt skatt på pension.« (valmanifest 2022 ↗)
  • vården prioriteras»Vi prioriterar vården, för alla dem som lider i väntan på vård.« (valmanifest 2022 ↗)
MModeraternaJaJaföljer planenuttryckligt

Motförslaget vill ersätta sänkt bensin- och dieselskatt med en riktad tankrabatt, höja barn- och studiebidrag samt bostadsbidrag och införa statlig byggstimulans.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Motförslaget vill ersätta sänkt bensin- och dieselskatt med en riktad tankrabatt, höja barn- och studiebidrag samt bostadsbidrag och införa statlig byggstimulans. Planen utlovar tvärtom generellt sänkta bränslepriser, ett bidragstak så att bidrag aldrig överstiger en arbetsinkomst och avskaffat flerbarnstillägg från fjärde barnet, allt inom ett värnat överskottsmål. Motförslagets krav strider därmed mot planens bärande åtaganden om arbetslinje och bränslepriser. Därför avvisas kravet.

  • sänkt bränsleskattavgörande»Sänka priset på bensin och diesel så att du klarar din vardagsekonomi« (valmanifest 2022 ↗)
  • bidragstak»Införa ett bidragstak så att de samlade bidragen aldrig kan bli högre än lönen från ett arbete« (valmanifest 2022 ↗)
  • inte höjda barnbidrag»Avskaffa flerbarnstillägget från och med barn fyra så att inte kvinnor i stora familjer fastnar i hemmet« (valmanifest 2022 ↗)
  • ordning i statsfinanserna»Överskottsmålet ska värnas och det är inte aktuellt att övergå till ett balansmål.« (valmanifest 2022 ↗)

Omvärldsläge som vägdes in: Inflationen har fallit till 3,7 procent medan styrräntan ligger på 3,75 procent — planens skattesänkningar blir möjliga att genomföra utan att motverka inflationsbekämpningen, vilket stärker linjen mot höjda bidrag

SDSverigedemokraternaJaJaföljer planenuttryckligt

Planen har som uttalat åtagande att sänka skatten på bensin och diesel, medan motförslaget uttryckligen vill ersätta en sådan sänkning med en riktad tankrabatt.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen har som uttalat åtagande att sänka skatten på bensin och diesel, medan motförslaget uttryckligen vill ersätta en sådan sänkning med en riktad tankrabatt. Planen vill dessutom omvandla flerbarnstillägget till ett skattereducerande avdrag för arbetande föräldrar och göra det mer lönsamt att arbeta, snarare än att höja barn- och studiebidrag. Att planen också vill höja pensionerna och stärka vården räcker inte för att bära motförslagets riktlinjer.

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag