Önskemål om ytterligare utredning

Planen värnar det kommunala självstyret och ser EU-rättens begränsningar av medlemsländernas rätt att genomföra demokratiskt beslutad politik som orimliga. Att utreda hur kommunal hamnverksamhet kan regleras utan bolagiseringstvång är därmed i linje med planen, som vill stärka snarare än marknadsanpassa det gemensamma ägandet av infrastruktur. Utskottets skäl utgår från EU-rättens ramar, vilket planen uttryckligen förhåller sig till.

• kommunalt självstyreavgörande»Det kommunala självstyret är en betydelsefull del av den svenska« (partiprogram ↗)
• EU-rätten begränsar demokratin»EU-rätten innehåller orimliga begränsningar av medlemsländernas« (partiprogram ↗)
• återta samhällsviktig infrastruktur»Det är hög tid att agera och ta tillbaka den samhällsviktiga verksamhet och infrastruktur som har privatiserats.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen värnar det kommunala självstyret och kräver demokratisk kontroll över samhällsviktiga funktioner. Att utreda hur reglerna om kommunal hamnverksamhet kan utformas utan bolagiseringstvång och ändå vara EU-rättsligt förenliga ligger i linje med det åtagandet. Planen slår också fast att motståndskraft och säkerhet ska gå före marknadsintressen.

• kommunalt självstyreavgörande»Kommunalt och regionalt självstyre med beskattningsrätt.« (partiprogram ↗)
• demokratisk kontroll»Demokratisk kontroll över välfärden och samhällsviktiga funktioner.« (partiprogram ↗)
• beredskap före marknadsintressen»Svensk motståndskraft liksom medborgarnas säkerhet och trygghet sätts före« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Motförslaget vill utreda hur kommunal hamnverksamhet kan regleras utan bolagiseringstvång och värnar det kommunala handlingsutrymmet. Planen bygger på decentralisering som motvikt till maktkoncentration och på att beslut ska fattas så nära de berörda som möjligt, samtidigt som staten ska forma marknadens spelregler snarare än tvinga fram en bolagsform. Slutsatsen är härledd ur dessa principer.

• decentraliseringavgörande»Decentralisering skapar motvikt till maktkoncentration.« (partiprogram ↗)
• beslut nära människor»Därför bör beslut tas så nära människor som möjligt samtidigt som aktivt« (partiprogram ↗)
• staten formar marknadens regler»Staten ska säkerställa att det finns regelverk och institutioner som ser till att marknader« (partiprogram ↗)
• kontroll över kritisk infrastruktur»läkemedel, kritiska råmaterial och viktig teknologi. Samhället måste säkra kontroll över« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Centerpartiets plan är konsekvent decentralistisk: människor ska bestämma mer själva, beslut ska fattas nära dem som berörs och beslut som rör en lokal nivå ska inte flyttas uppåt. Ett bolagiseringstvång som minskar det kommunala handlingsutrymmet går emot det. Att utreda alternativ som är förenliga med EU:s statsstödsregler utan tvång ligger därför i linje med planen, som också varnar för att EU-byråkratin överskuggar demokratin.

• decentralisera meraavgörande»Decentralisera mera. Människor ska få bestämma mer själva, och politiska beslut ska fattas nära dem som berörs.« (valmanifest 2022 ↗)
• beslut stannar på lokal nivå»Beslut som endast berör en mer lokal nivå, eller bara individen själv, bör inte flyttas upp till en högre nivå« (partiprogram ↗)
• närhetsprincipen»beslut i första hand ska fattas av människor själva, eller så nära den enskilda människan som möjligt« (partiprogram ↗)
• EU-regler får inte tränga ut självstyret»Unionens byråkrati får inte överskugga demokratin.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Motförslaget vill utreda hur hamnreglerna kan utformas utan bolagiseringstvång med hänvisning till det kommunala självstyret. Planen begränsar tvärtom offentlig affärsverksamhet till fall med starkt samhällsintresse och vill att offentligt driven verksamhet normalt ska kunna utmanas. Planen ger därför inget stöd för att söka en modell som bevarar kommunal drift i konkurrensutsatt hamnverksamhet.

• begränsad offentlig affärsverksamhetavgörande»Det offentliga ska endast driva affärsverksamhet om det finns ett starkt samhällsintresse.« (partiprogram ↗)
• utmaningsrätt»I alla kommuner och regioner ska det normalt finnas möjlighet att utmana offentligt driven verksamhet.« (partiprogram ↗)
• likabehandling och konkurrens»Offentlig upphandling ska ske på sätt som ger skattebetalarna låga kostnader, hög kvalitet, säkrar likabehandling och stimulerar konkurrens.« (partiprogram ↗)
• konkurrens på lika villkor»Lagar och regler ska slå vakt om äganderätt, konkurrens på lika villkor, rättssäkerhet och att enskilda människor har likvärdiga och goda möjligheter att nå sina livsmål.« (partiprogram ↗)

Planen slår fast att den kommunala självstyrelsen ska vara stark och att bevisbördan vilar på den som vill ta ifrån en lägre nivå dess uppgift och frihet. Motförslagets krav på att utreda regler utan bolagiseringstvång är just en prövning av om den mindre ingripande vägen finns. Subsidiaritetsprincipen säger att det kommunen kan sköta ändamålsenligt också ska få skötas där.

• stark kommunal självstyrelseavgörande»Kommunal demokrati förutsätter kommunal självstyrelse. Den kommunala självstyrelsen ska« (partiprogram ↗)
• bevisbörda på högre nivå»Denna princip innebär att bevisbördan vilar på dem som vill beröva en mindre gemenskap på« (partiprogram ↗)
• subsidiaritet»Rätt makt på rätt plats, det är den kristdemokratiska subsidiaritetsprincipens innebörd.« (partiprogram ↗)
• lägsta ändamålsenliga nivå»Det en gemenskap på ett ändamålsenligt sätt kan sköta ska den också få sköta.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen vill motverka överimplementering av EU-beslut och som huvudregel genomföra EU-rätt på miniminivå, vilket talar för att pröva om statsstödsreglerna kan följas utan ett generellt bolagiseringstvång. Planen slår också fast att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå och att kommuner ska kunna välja olika vägar. Kravet på en sådan utredning stöds, men underlaget är svagt.

• ingen överimplementering av EU-rättavgörande»Minska regelkrånglet och onödig byråkrati, bland annat genom att motverka överimplementering i Sverige av EU-beslut« (valmanifest 2022 ↗)
• beslut på lägsta effektiva nivå»Det politiska systemet ska bygga på att beslut fattas på lägsta« (partiprogram ↗)
• begränsad statlig styrning»En stor stat leder till ett svagare samhälle.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen betraktar det kommunala självbestämmandet som en central del av demokratin och slår fast att beslut bör fattas på lägsta ändamålsenliga nivå och föras närmare medborgarna. Motförslagets krav på att utreda hur reglerna kan utformas utan bolagiseringstvång följer av det åtagandet. Planen vill dessutom stärka det nationella självbestämmandet gentemot EU-rättsliga krav.

• kommunalt självstyreavgörande»Vi betraktar det kommunala självbestämmandet som en central del av demokratin« (partiprogram ↗)
• beslut på lägsta nivå»En central utgångspunkt är dock att beslut bör fattas på lägsta ändamålsenliga nivå.« (partiprogram ↗)
• beslut nära medborgarna»För att öka den demokratiska legitimiteten bör beslut så långt det går föras närmre medborgarna.« (valmanifest 2022 ↗)
• nationellt självbestämmande»Stärka det nationella självbestämmandet« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.