Ledning vid höjd beredskap

Planen vill se ett modernt totalförsvar med bred förmåga att möta olika slags kriser och kräver att försvarets och polisens roller är tydligt inordnade i demokratiska strukturer med fungerande ansvarsutkrävande. Tydligare, mer reglerad styrning av krisberedskapen med mandat som är kända och övade i förväg svarar mot båda dessa krav. Planen säger inget om sektorsindelningen som sådan, varför slutsatsen är härledd.

• bred krisförmågaavgörande»bred förmåga att möta olika former av kriser Sverige kan ställas inför.« (partiprogram ↗)
• demokratisk styrning av försvaret»vara tydligt inordnade i demokratiska strukturer.« (partiprogram ↗)
• modernt totalförsvar»Vi vill se ett modernt totalförsvar byggt på allmän värnplikt, med en« (partiprogram ↗)
• resurser till kommunerna»Omfördelningen från stat till region och kommun måste öka och särskild hänsyn ska tas till de många kommuner och regioner som idag inte får ihop sin ekonomi« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver ett upprustat civilt försvar och en stark motståndskraft i hela samhället, byggd gemensamt från kommunerna och uppåt i ett folkförsvar. Att utveckla ledningsförmågan på alla nivåer och binda samman den fredstida krisberedskapen med totalförsvaret följer av dessa åtaganden. Planen säger dock inget om mandat och regleringsteknik.

• upprustat civilt försvaravgörande»Rusta upp det civila försvaret.« (valmanifest 2022 ↗)
• gemensam motståndskraft»Samhällets motståndskraft byggs bäst tillsammans, eftersom det är så den gemensamma« (partiprogram ↗)
• stark civil beredskap»Stark motståndskraft i hela samhället genom betydande militär förmåga, stark svensk« (partiprogram ↗)
• folkförsvar»Svenskt folkförsvar med utbyggd värn- och civilplikt.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att det civila försvaret stärks så att krisberedskapen klarar olika typer av hot, och att ansvarsfördelningen mellan stat, kommuner och andra aktörer tydliggörs. Valmanifestet vill lägga en större andel av försvarets pengar på civilt försvar och rusta Sverige efter lärdomarna av de senaste årens kriser. Tydligare och mer sammanhängande ledning och styrning från kommunernas krisstaber upp till politisk nivå följer av detta.

• stärkt civilt försvaravgörande»Därför måste det civila försvaret stärkas, så att både Sveriges och EU:s krisberedskap är rustade för att kunna möta olika typer av hot.« (partiprogram ↗)
• tydlig ansvarsfördelning»Vi vill tydliggöra ansvarsfördelningen mellan stat, kommuner och andra aktörer, och se« (partiprogram ↗)
• resurser till civilt försvar»satsa en större andel av försvarets pengar på det civila försvaret, och öka anslagen till krisberedskap.« (valmanifest 2022 ↗)
• lärdomar av tidigare kriser»Vi har lärt oss mycket av de senaste årens kriser och nu ska vi rusta Sverige för att stå starkt oavsett vad som händer.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att Sveriges totalförsvar rustas och att civilförsvaret och samhällets beredskap byggs upp inför krig och kris, samt att försvarsförmågan anpassas efter nya hot. Att utveckla lednings- och beslutsförmågan på alla nivåer och koppla styrningen av fredstida krisberedskap till totalförsvaret är en direkt tillämpning av det. Planen säger inget om sektorsindelningen, varför ställningstagandet härleds ur beredskapsåtagandena.

• rusta civil beredskapavgörande»Även det civila försvaret är livsviktigt. Vi måste rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris.« (valmanifest 2022 ↗)
• rustat totalförsvar»Vi behöver rusta Sveriges totalförsvar, stärka hela rättskedjan, satsa på förebyggande insatser och en likvärdig skola.« (valmanifest 2022 ↗)
• anpassning till nya hot»Därför måste vi också anpassa vår försvarsförmåga efter nya hot mot landet.« (partiprogram ↗)
• stärkt civil beredskap»Centerpartiet vill rusta försvaret, stärka Sveriges civila beredskap och fullfölja inträdet i Nato.« (valmanifest 2022 ↗)

Omvärldsläge som vägdes in: Israels och USA:s anfall mot Iran och försämrat säkerhetsläge — ökar vikten av övad och tydlig ledning i totalförsvaret

Planen kräver att totalförsvaret stärks kraftigt i det svåraste säkerhetsläget sedan andra världskriget och att det civila försvaret byggs ut i samma takt som det militära. En tydligare, mer reglerad och övad ledning från kommunernas krisstaber till den politiska ledningen är en förutsättning för den förmågan. Planen vill också att staten tar ett större ansvar för beredskapens planering, vilket stöder motförslagets krav.

• kraftigt stärkt totalförsvaravgörande»I ett säkerhetspolitiskt läge som är det svåraste sedan andra världskrigets slut behöver Sveriges totalförsvar stärkas kraftigt.« (partiprogram ↗)
• civilt försvar i takt med militärt»Antalet anställda och värnpliktiga i krigsorganisationen ska öka, ny materiel tillföras och det civila försvaret stärkas i samma takt som det militära.« (valmanifest 2022 ↗)
• statligt ansvar för beredskap»Staten ska ta ett större ansvar för sjukvårdens strategiska planering, placering av högspecialiserad vård, beredskap och långsiktig kompetensförsörjning.« (valmanifest 2022 ↗)
• försvarets huvuduppgift»Det svenska försvarets huvuduppgift, att försvara Sveriges territorium och dess befolkning, ska vara avgörande för hur försvaret utformas.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att det samlade totalförsvaret har tillräckliga resurser och att det förmår upprätthålla beredskap för katastrofer och andra svåra påfrestningar, samt att kriser möts med politikens alla preventiva möjligheter. Att ledningsförmåga och mandat är kända och övade i förväg är en förutsättning för detta. Subsidiaritetsprincipen kräver dessutom en tydlig ansvarsfördelning mellan nivåerna.

• ett samlat totalförsvaravgörande»Det samlade totalförsvaret måste ha tillräckliga resurser för att kunna garantera« (partiprogram ↗)
• beredskap för svåra påfrestningar»delta i hanteringen av katastrofer och andra svåra påfrestningar i samhället samt att delta i« (partiprogram ↗)
• förebyggande krishantering»Kriser måste mötas med politikens alla preventiva möjligheter.« (partiprogram ↗)
• tydlig ansvarsfördelning mellan nivåer»inte på ett ändamålsenligt sätt klarar av ska de större gemenskaperna ta ansvar för.« (partiprogram ↗)

Omvärldsläge som vägdes in: Israels och USA:s anfall mot Iran och försämrat säkerhetsläge — skärper kravet på övad ledningsförmåga vid höjd beredskap

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Motförslaget vill utveckla lednings- och beslutsförmågan i totalförsvaret och göra styrningen av krisberedskapen tydligare och mer sammanhängande med totalförsvaret. Planen lovar ett nationellt säkerhetsråd på Statsrådsberedningen och en säkrad långsiktig planering för det civila försvaret, med utgångspunkten att det militära försvaret inte kan lösa sina uppgifter om det civila inte fungerar. Kravet ligger därmed i linje med planens totalförsvarsåtaganden.

• samlad krisledningavgörande»Inrätta ett nationellt säkerhetsråd på Statsrådsberedningen« (valmanifest 2022 ↗)
• sammanhållet totalförsvar»Fungerar inte det civila försvaret så kan inte heller det militära försvaret lösa sina uppgifter.« (valmanifest 2022 ↗)
• långsiktig beredskapsstyrning»Säkra en långsiktig planering för det civila försvaret« (valmanifest 2022 ↗)
• starkt civilförsvar»Tryggheten i Sverige förutsätter också ett starkt civilförsvar« (partiprogram ↗)

Omvärldsläge som vägdes in: Israels och USA:s angrepp på Iran och försämrat säkerhetsläge — ökar vikten av övade mandat och tydlig ledning vid höjd beredskap

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att särskild lagstiftning tas fram för hur en krisorganisation ska samordna samhällets insatser och hur undantagsåtgärder snabbt ska kunna sättas in, vilket är precis motförslagets krav på en tydligare och mer reglerad styrning med kända mandat. Planen vill också stärka den operativa krisledningsförmågan på alla nivåer, från Regeringskansliet till kommunerna. Att detta ska hänga samman med totalförsvaret följer av planens mål att återupprätta totalförsvaret.

• reglerad krisledningavgörande»Särskild lagstiftning bör tas fram för hur en krisorganisation effektivt ska kunna samordna samhällets insatser vid en kris och hur undantagsåtgärder snabbt ska kunna sättas in av det allmänna.« (valmanifest 2022 ↗)
• krisledning på alla nivåer»Den operativa krisledningsförmågan behöver stärkas på Regeringskansliet och vid landets myndigheter, regioner och kommuner.« (valmanifest 2022 ↗)
• central krisledning»Förbättra den centrala krisledningsförmågan« (valmanifest 2022 ↗)
• återupprättat totalförsvar»Sverigedemokraterna vill återupprätta totalförsvaret och att Sverige ska ha förmåga att möta potentiella angripare.« (valmanifest 2022 ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.