2024-05-162023/24:SoU21 · p.12SoUHälsa och socialtjänst
Journalföring m.m.
Terminologi för könstillhörighet i patientjournaler
Vad som står på spel: Vilka begrepp som används i journaler och annan vårddokumentation kan påverka både tydligheten i medicinsk information och hur patienter uppfattar sig bli bemötta. Frågan berör alla som kommer i kontakt med sjukvårdens dokumentation.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om det ska riktas ett krav till regeringen om att begreppen 'kvinna' och 'man' (samt 'flicka' och 'pojke') ska användas i patientjournaler och annan sjukvårdsdokumentation i stället för könsneutrala alternativ, eller om terminologin ska hanteras som i dag.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionen om att reglera vilka begrepp som ska användas för könstillhörighet i patientjournaler. Utskottet ser frågan som en del av det pågående utvecklingsarbetet kring digital vårddokumentation och anser inte att det finns skäl för riksdagen att rikta ett tillkännagivande till regeringen i just denna fråga.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 15 (SD)
Reservationen (SD) vill att begreppen 'kvinna' och 'man' - och i förekommande fall 'flicka' och 'pojke' - används vid angivande av könstillhörighet i patientjournaler och annan sjukvårdsdokumentation, i stället för begrepp som 'menstruerande personer', 'livmoderbärare' eller 'prostatabärare'. Regeringen bör se över frågan.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 15 från SD.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Ja | Ja 19/0/0/5 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| S | Ja | Ja 93/0/0/13 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| MP | Ja | Ja 13/0/0/5 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Ja | Ja 19/0/0/5 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| L | Ja | Ja 12/0/0/4 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 14/0/0/5 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Nej | Ja 60/0/0/8 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Nej | Nej 0/61/0/11 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motion 2023/24:386 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 12.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om kompetensförsörjning, e-hälsa och beredskap som inkommit under den allmänna motionstiden 2023. Motionerna handlar bland annat om utbildning av personal i företagshälsovården, kompetensförsörjning och behörighet, arbetsmiljö, frågor om life science, vård i glesbygd samt hälso- och sjukvårdens beredskap. Riskdagen hänvisar bland annat till pågående arbete inom området.
Motförslag
- Motförslaget vill stärka vårdpersonals kompetens i att upptäcka tidiga risktecken på psykisk ohälsa och säkerställa primärvårdens tillgång till specialistpsykiatrins expertis. (SD) — Reservation 15
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Partiprogrammet vill stärka hbtqia+-personers rättigheter, införa en könstillhörighetslag byggd på självbestämmande och ett tredje juridiskt kön, och kritiserar uttryckligen tvåkönsnormen.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet vill stärka hbtqia+-personers rättigheter, införa en könstillhörighetslag byggd på självbestämmande och ett tredje juridiskt kön, och kritiserar uttryckligen tvåkönsnormen. Att lagstifta bort ett könsneutralt språkbruk i vårddokumentationen och binda den vid enbart kvinna och man går emot dessa åtaganden. Planen vill i stället att lagstiftningen utgår från hur människor faktiskt lever.
- kön utifrån självbestämmandeavgörande»också se en könstillhörighetslag som baseras på självbestämmande« (partiprogram ↗)
- tredje juridiskt kön»och införa ett tredje juridiskt kön.« (partiprogram ↗)
- stärkta hbtqia+-rättigheter»Vi ser det som avgörande att stärka hbtqia+-personers rättigheter i en« (partiprogram ↗)
- lagstiftning nära verkligheten»Vi vill fortsätta att gå mot en lagstiftning som utgår« (partiprogram ↗)
Partiprogrammet sätter som mål ett samhälle utan homo- och transfobi och räknar könsidentitet bland de maktstrukturer som ska bekämpas.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet sätter som mål ett samhälle utan homo- och transfobi och räknar könsidentitet bland de maktstrukturer som ska bekämpas. Att i riksdagsbeslut låsa vårddokumentationens begrepp för könstillhörighet går i motsatt riktning mot den principen. Planen behandlar inte journalföring alls, så ställningstagandet är härlett ur närmast liggande värdering.
- samhälle utan transfobiavgörande»klasskillnader, patriarkat, rasism eller homo- och transfobi« (partiprogram ↗)
- könsidentitet som maktstruktur»Klass, kön, etnicitet samt könsidentitet och sexuell läggning är några av de« (partiprogram ↗)
- kvinnors rätt till egen kropp»Vi socialdemokrater står upp för alla kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp.« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet åtar sig att stärka transpersoners rättigheter och införa ett tredje juridiskt kön, och partiprogrammet säger att indelningen i antingen kvinna eller man begränsar människor som inte entydigt kan identifiera sig så.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Valmanifestet åtar sig att stärka transpersoners rättigheter och införa ett tredje juridiskt kön, och partiprogrammet säger att indelningen i antingen kvinna eller man begränsar människor som inte entydigt kan identifiera sig så. Att i lagstiftning låsa vårddokumentationen till begreppen kvinna och man går emot det åtagandet och emot rätten att definiera sig själv.
- tredje juridiskt könavgörande»stärka transpersoners rättigheter genom en ny könstillhörighetslag, och införa ett tredje juridiskt kön« (valmanifest 2022 ↗)
- tvåkönsmodellen begränsar»Indelningen i antingen kvinna eller« (partiprogram ↗)
- rätt att definiera sig själv»Först när alla människor erkänns för vilka de är« (partiprogram ↗)
- könsneutral politik»anpassa familjepolitiken så att den blir könsneutral och stärka rättigheterna för stjärnfamiljer« (valmanifest 2022 ↗)
Planen säger ingenting om vilka begrepp som ska användas för könstillhörighet i vårddokumentation.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen säger ingenting om vilka begrepp som ska användas för könstillhörighet i vårddokumentation. Närmast liggande princip är att varje individ har rätt att skapa sin egen identitet och att diskriminering på grund av könsidentitet och könsuttryck ska bekämpas, vilket talar emot att riksdagen politiskt föreskriver terminologin i journaler. Slutsatsen bygger alltså på en härledning ur planens frihets- och likabehandlingsprinciper, inte på ett uttalat åtagande.
- rätt till egen identitetavgörande»Varje individ har rätt att skapa sin egen identitet.« (partiprogram ↗)
- förbud mot diskriminering»kön, ålder, sexuell läggning, könsidentitet, könsuttryck, funktionsnedsättning,« (partiprogram ↗)
- värna minoriteters rättigheter»inskränka kvinnors, minoriteters och HBTQI-personers rättigheter« (valmanifest 2022 ↗)
Planen åtar sig att stärka hbtqi-kompetensen i vården och att varje människa ska kunna leva i frihet och trygghet oavsett kön, vilket talar mot att riksdagen låser fast vilka könsbegrepp vårddokumentationen får använda.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen åtar sig att stärka hbtqi-kompetensen i vården och att varje människa ska kunna leva i frihet och trygghet oavsett kön, vilket talar mot att riksdagen låser fast vilka könsbegrepp vårddokumentationen får använda. Planen vill dessutom att den politiska detaljstyrningen av vårdens verksamheter ska minska. Motförslagets krav avvisas därför.
- stärkt hbtqi-kompetens i vårdenavgörande»Hbtqi-kompetensen i vård, skola och omsorg ska stärkas och ett lagskydd mot omvändelseterapi ska införas.« (valmanifest 2022 ↗)
- frihet oavsett kön och läggning»Men det handlar också om varje människas rätt att leva sitt liv i frihet och trygghet, oavsett kön eller sexuell läggning.« (valmanifest 2022 ↗)
- mindre politisk detaljstyrning»Samtidigt ska detaljstyrningen och byråkratin minska i verksamheterna.« (valmanifest 2022 ↗)
Principprogrammet slår fast att kvinnor och män kan ha olika symtom och olika vårdbehov och att vården medvetet måste beakta dessa skillnader; en dokumentation som anger kön som kvinna eller man är en förutsättning för det.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Principprogrammet slår fast att kvinnor och män kan ha olika symtom och olika vårdbehov och att vården medvetet måste beakta dessa skillnader; en dokumentation som anger kön som kvinna eller man är en förutsättning för det. Valmanifestet vill dessutom ha nationella standarder för all digital vårdinformation. Motförslagets krav ligger därmed i linje med planen.
- kön har medicinsk betydelseavgörande»Kvinnor och män kan ha olika symptom och olika vårdbehov« (partiprogram ↗)
- nationella standarder för vårdinformation»Trygg patientsäkerheten med nationella standarder och tekniska specifikationer för all digital vårdinformation.« (valmanifest 2022 ↗)
- forskning om båda könen»inriktas på både kvinnor och män.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen säger inget om terminologin i patientjournaler.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen säger inget om terminologin i patientjournaler. Närmast ligger idéprogrammets uttryckliga motstånd mot identitetspolitikens kollektivism och valmanifestets prioritering av kvinnors sjukdomar och tidigare diagnoser, vilket förutsätter att kön anges tydligt i vårddokumentationen. Utifrån dessa principer talar planen för motförslagets krav, men underlaget är tunt.
- avvisad identitetspolitikavgörande»Denna identitetspolitikens kollektivism strider mot« (partiprogram ↗)
- kvinnors sjukdomar prioriteras»Stärka forskningen gällande sjukdomar som drabbar kvinnor« (valmanifest 2022 ↗)
- träffsäker diagnostik»Förbättra möjligheterna att ställa tidigare diagnoser, bland annat med hjälp av digitala beslutsstöd och strukturerade arbetssätt med till exempel riskprofilering« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vänder sig uttryckligen mot att människans biologiska kön ifrågasätts och mot att genusteorier omsätts i praktiken i offentlig verksamhet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vänder sig uttryckligen mot att människans biologiska kön ifrågasätts och mot att genusteorier omsätts i praktiken i offentlig verksamhet. Partiprogrammet slår fast att det finns biologiska skillnader mellan kvinnor och män. Att journalföringen använder begreppen kvinna och man i stället för omskrivningar följer direkt av den hållningen.
- biologiskt kön erkännsavgörande»Människans biologiska kön ifrågasätts och barns naturliga utveckling och intressen har problematiserats.« (valmanifest 2022 ↗)
- mot genusteorier»Vi tror på vetenskap och inser att förvirrande genusteorier får förödande konsekvenser när de omsätts i praktiken.« (valmanifest 2022 ↗)
- biologiska könsskillnader»På kollektiv nivå finns det biologiska skillnader mellan kvinnor och män« (partiprogram ↗)
- nationell vårddokumentation»Införa ett nationellt patientjournalsystem« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2023/24:SoU21)
- Betänkandets fulltext (HB01SoU21)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2023/24:1002 — Rätt till tolk inom hälso- och sjukvården av Helén Pettersson och Åsa Karlsson (båda S)
- Motion 2023/24:1041 — Digital vård av Carina Ödebrink m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1084 — Bemötande av våldsutsatta kvinnor av Azra Muranovic m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1092 — Svenskar i utlandet av Markus Wiechel m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:1127 — En sömlös vård av Helena Storckenfeldt och Lars Püss (båda M)
- Motion 2023/24:1172 — Integritetsskydd vid Ivo-anmälningar av Markus Wiechel (SD)
- Motion 2023/24:1191 — Internationellt kris- och hälsosamarbete av Markus Wiechel (SD)
- Motion 2023/24:1208 — Nationella beredskapslager av Ann-Christine Frohm Utterstedt och Eric Westroth (båda SD)
- Motion 2023/24:1239 — Delegationer i sjukvården av Martina Johansson (C)
- Motion 2023/24:128 — Betalningsansvar för outnyttjade tolktjänster av Eric Palmqvist (SD)
- Motion 2023/24:1348 — Begränsning av bemanningsföretagen i vården av Peder Björk m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1393 — Gemensamt it-system i vården av Peter Ollén (M)
- Motion 2023/24:1538 — Marknadsföring av nätläkare av Johan Löfstrand m.fl. (S)
- Motion 2023/24:1584 — Legitimation eller skyddad yrkestitel för ortoptister av Ulrik Nilsson (M)
- Motion 2023/24:1682 — Anonymisering av sjukvårdspersonal i patientjournaler av Eric Westroth (SD)
- Motion 2023/24:1812 — Osteopati av Elisabeth Thand Ringqvist (C)
- Motion 2023/24:19 — Insyn i barns läkemedelslista av Ann-Christine From Utterstedt (SD)
- Motion 2023/24:1929 — En nationell digital infrastruktur för sjukvård och äldreomsorg av Gunilla Carlsson och Amalia Rud Pedersen (båda S)
- Motion 2023/24:2069 — En stärkt psykisk hälsa i hela landet av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
- Motion 2023/24:2072 — Folkhälsan i fokus av Carina Ståhl Herrstedt m.fl. (SD)
Källa: Sveriges riksdag