Stöd till organisationer

Planen bygger på starka och självständiga folkrörelser och vill säkra villkor som ger föreningslivet goda resurser att fungera. Tillsammans med planens särskilda uppgift att stärka minoriteternas rättigheter till identitet och språk leder det till stöd för långsiktiga och hållbara ekonomiska förutsättningar för minoriteternas organisationer. Delaktighet förutsätter organisationer som kan verka stabilt över tid.

• stödja självständiga folkrörelseravgörande»självständiga och demokratiska folkrörelser är därför en grundpelare i« (partiprogram ↗)
• minoriteternas rättigheter»de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv« (partiprogram ↗)
• starka villkor för föreningslivet»Vi driver på för villkor som säkrar en stark« (partiprogram ↗)
• särskilt ansvar för minoriteter»Sverige har en särskild uppgift att stärka urfolks och« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet gör civilsamhället till demokratins underbyggnad och kräver att politiken formas i dialog med det och skapar goda villkor för dess utveckling, samtidigt som minoriteters möjligheter att behålla sitt språk och sin kultur ska stödjas. Långsiktiga och hållbara ekonomiska och praktiska förutsättningar för minoriteternas organisationer följer av detta. Planen talar därför för motförslagets krav.

• stöd till nationella minoriteteravgörande»I detta ska också ingå att hävda och stödja nationella minoriteters möjligheter att« (partiprogram ↗)
• goda villkor för civilsamhället»formas i en levande dialog med det civila samhälle och ska skapa goda villkor för« (partiprogram ↗)
• civilsamhället bär demokratin»Ett starkt och levande civilsamhälle är demokratins underbyggnad.« (partiprogram ↗)
• folkbildning stärker demokratin»Folkbildning ger stark demokrati och möjligheter till personlig utveckling vid sidan av den formella utbildningen.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att de nationella minoriteternas rättigheter stärks och att deras särskilda ställning, kultur och språk respekteras. Den slår också fast att politiken ska synliggöra, stödja och uppmuntra civilsamhällets insatser och att offentliga organ aktivt ska ta del av frivilligsektorns förslag. Långsiktiga och hållbara förutsättningar för minoriteternas organisationer följer av dessa åtaganden.

• stärkta minoritetsrättigheteravgörande»stärka nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter och att Sverige ska förbinda sig att följa den internationella konventionen om urfolks rättigheter (ILO 169).« (valmanifest 2022 ↗)
• stöd till civilsamhällets insatser»Politiken bör på olika vis synliggöra, stödja och« (partiprogram ↗)
• minoriteternas särskilda ställning»Deras särskilda ställning, med egen kultur och eget« (partiprogram ↗)
• delaktighet i besluten»Offentliga organ ska aktivt ta del av frivilligsektorns förslag« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet säger att politiken kan stödja civilsamhället genom att involvera det i fler processer och finansiera dess infrastruktur, vilket är precis vad långsiktiga ekonomiska och praktiska förutsättningar för minoriteternas organisationer innebär. Manifestet beskriver civilsamhällets roll som ovärderlig och lovar långsiktig finansiering åt de organisationer som bär arbetet. Att stärka minoritetsskyddet pekar åt samma håll.

• finansiera civilsamhällets infrastrukturavgörande»Politiken kan stödja civilsamhället genom att involvera det i fler processer, finansiera dess infrastruktur« (partiprogram ↗)
• civilsamhällets roll»Civilsamhällets roll för att binda samman människor och förbättra integrationen är ovärderlig.« (valmanifest 2022 ↗)
• långsiktig finansiering»Organisationer som jobbar med flickor och pojkar, förövare och utsatta, ska ha den långsiktiga finansiering de behöver.« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt minoritetsskydd»Vi vill stärka bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning« (valmanifest 2022 ↗)

Valmanifestet lovar uttryckligen att civilsamhällets finansiering förbättras genom bredare gåvoavdrag och långsiktiga statsbidrag, vilket är precis de långsiktiga och hållbara förutsättningar motförslaget kräver. Partiprogrammet slår fast att politiken ska ge civilsamhället goda förutsättningar och att det offentliga ska understödja ett utbud med minoritetsspråksprofil. Att civilsamhället ökar det demokratiska deltagandet är planens skäl för samma sak.

• långsiktiga statsbidragavgörande»Vi vill fortsätta förbättra civilsamhällets finansiering genom både bredare skatteavdrag för gåvor och långsiktiga statsbidrag.« (valmanifest 2022 ↗)
• goda villkor för civilsamhället»Politiken ska bidra till att det civila samhället ges goda förutsättningar.« (partiprogram ↗)
• stöd till minoritetsspråk»Det offentliga ska understödja ett språk-, kultur- och medieutbud med minoritetsspråksprofil.« (partiprogram ↗)
• civilsamhället ökar delaktighet»Det civila samhället ökar det demokratiska deltagandet och människors inflytande i samhälleliga processer.« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Planen gör det till en central offentlig uppgift att stödja minoriteters egna insatser för att behålla och vidareutveckla den kultur de själva anser viktig, och betonar att ett vitalt civilt samhälle är av största vikt för demokratin. Att staten aktivt verkar för långsiktiga och hållbara ekonomiska och praktiska förutsättningar för dessa organisationer följer av detta. Planen understryker samtidigt att organisationerna är fristående och inte ska styras av det offentliga.

• stöd till minoriteters kulturavgörande»Det är en central offentlig uppgift att stödja minoriteters egna insatser för att behålla och vidareutveckla« (partiprogram ↗)
• vitalt civilsamhälle»Ett vitalt civilt samhälle är av största vikt för en levande demokrati« (partiprogram ↗)
• organisationernas självständighet»ideella organisationer är fristående från den offentliga« (partiprogram ↗)
• minoritetsspråkens ställning»stark ställning genom lagstiftning.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen säger inget om minoriteternas organisationer eller om långsiktiga statliga bidrag till dem. Närmast liggande princip är att politiken måste prioritera och välja bort och att nya åtaganden ska rymmas inom hårda prioriteringar till rättsväsende, försvar och välfärd. Planen värdesätter civilsamhällets gemenskaper, men just därför att de växer fram utanför staten snarare än genom statliga åtaganden.

• prioritera och välja bortavgörande»Politiken har en viktig uppgift att prioritera och välja bort,« (partiprogram ↗)
• nya åtaganden måste finansieras»Alla nya löften och reformer – som till exempel våra inkomstskattesänkningar – behöver finansieras eller rymmas inom överskottsmålet. De stora behoven inom rättsväsendet, försvaret och välfärden ställer stora krav på prioriteringar under åren som kommer.« (valmanifest 2022 ↗)
• civilsamhällets egenvärde»i akademin, i samfunden, i det civila samhällets små« (partiprogram ↗)

Planen slår fast att statens och kommunernas primära uppgift är att lyfta fram och stödja den ideella sektorn, vars arbete stärker det sociala kapitalet. De nationella minoriteterna undantas dessutom uttryckligen från assimileringssträvandena och ska ges långtgående kulturell autonomi, vilket förutsätter att deras egna organisationer kan verka långsiktigt. Planen villkorar stödet med demokratiska värderingar, men det hindrar inte kravet i sak.

• staten ska stödja ideella sektornavgörande»Precis som i fallet med familjerna består statens och kommunernas primära uppgift i att lyfta fram och stödja den ideella sektorn« (partiprogram ↗)
• kulturell autonomi för minoriteter»ska de som grupper undantas från allmänna assimileringssträvanden och ges långtgående kulturell autonomi« (partiprogram ↗)
• civilsamhällets värde»Enskilda individers frivilliginsatser och de ideella föreningarnas, idrottslivets och de religiösa församlingarnas arbete stärker det sociala kapitalet i samhället« (partiprogram ↗)
• villkorat offentligt stöd»En förutsättning för att kunna erhålla stöd från det offentliga skall dock givetvis vara att den verksamhet som bedrivs är förenlig med demokratiska värderingar och en konstruktiv samhällsutveckling.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.