Stödet till eleverna i skolan

Planen kräver att den som lever med funktionsnedsättning ska kunna lita på att stödet finns och att rätten inte ständigt ifrågasätts, vilket bär motförslagets villkor att reformen inte får minska rätten till stöd i skolan. Planens kompensatoriska skolsyn och krav på tidiga insatser stämmer med att stöd ska ges så snart ett behov upptäcks. Utskottets skäl om att slopandet av extra anpassningar ger tidigare upptäckt möts därför direkt av planens krav på bibehållen rätt till stöd.

• rätten till stöd får inte urholkasavgörande»På samma sätt ska du som lever med funktionsnedsättning kunna lita på att du får det stöd du behöver, och på att din rätt att delta i samhället på det sätt du vill inte ständigt ifrågasätts och försvåras.« (valmanifest 2022 ↗)
• kompensatorisk skola»En skola som ger barn lika chanser är också kompensatorisk, det vill säga den förmår ge mer stöd till den som kommer från sämre förutsättningar.« (valmanifest 2022 ↗)
• tidiga insatser»Vänsterpartiet vill se fler lärare, tidigare insatser för barn som har det kämpigt och förbättrad tillgång till lärande genom hela livet.« (valmanifest 2022 ↗)
• barnkonventionens rättigheter»Utvecklingen mot starkare rättigheter för barn är en av de progressiva« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att alla barn oavsett funktionsnedsättning ska kunna nå målen och att skolan klarar sitt kompensatoriska uppdrag, med mer resurser till de mest utsatta skolorna. Motförslagets krav på att reformen faktiskt ska ge fler elever stöd utan att rätten till stöd minskar följer av detta. Planen tar dock inte ställning till hur stödet organiseras.

• stöd oavsett funktionsnedsättningavgörande»Möjlighet för alla barn oavsett funktionsnedsättning att nå målen för sin utbildning.« (partiprogram ↗)
• kompensatoriskt uppdrag»Goda förutsättningar för skolan att klara sin kompensatoriska uppgift.« (partiprogram ↗)
• stöd efter behov»Skolan ska ge varje barn möjlighet att lyckas utifrån sina förutsättningar.« (valmanifest 2022 ↗)
• resurser till utsatta skolor»De mest utsatta skolorna och förskolorna måste få mer resurser.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen slår fast att skolan ska vara tillgänglig för alla oavsett funktionsförmåga, att barnets bästa alltid ska vara avgörande och att bedömning ska främja lärande snarare än sortering. Motförslaget kräver att reformen inte minskar rätten till stöd och att negativa effekter av enskild eller särskild undervisning motverkas, med hänsyn till barn- och funktionsrättskonventionerna. Det följer av planens åtaganden.

• tillgänglig skolaavgörande»Skolan ska vara tillgänglig för alla, oavsett funktionsförmåga« (partiprogram ↗)
• barnets bästa avgörande»Barnkonventionen är svensk lag och barnets bästa ska alltid vara avgörande när beslut fattas kring barn.« (partiprogram ↗)
• bedömning inte sortering»Bedömningen i skolan ska främja lärande och utveckling – inte sortering.« (partiprogram ↗)
• stärkt elevhälsa»förstärka elevhälsan och satsa på fler skolsköterskor, specialpedagoger, psykologer och kuratorer i skolan.« (valmanifest 2022 ↗)

Partiprogrammet kräver att lagstiftning och regelverk erbjuder stor frihet att lösa skolans uppgift lokalt, vilket är just vad motförslaget begär när huvudmännen själva ska få organisera stödundervisning och anpassad studiegång. Samtidigt lovar valmanifestet rätt stöd till alla elever, och programmet att det offentliga garanterar hög kvalitet. Barnens rättigheter och perspektiv ska enligt planen vara av största betydelse.

• lokal frihet i skolanavgörande»Lagstiftning och regelverk måste erbjuda stor frihet« (partiprogram ↗)
• rätt stöd till alla elever»Det vill vi åstadkomma med bättre stöd och fortbildning för lärare och rektorer, och rätt stöd till alla elever.« (valmanifest 2022 ↗)
• kvalitetsgaranti i utbildningen»Det offentliga ska garantera att utbildningen lever upp till höga krav på kvalitet« (partiprogram ↗)
• barnrättsperspektiv»Av största betydelse är då barnens rättigheter och perspektiv.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen vill uttryckligen se fler särskilda undervisningsgrupper och hjälpklasser utanför det vanliga klassrummet, medan motförslaget vill motverka negativa effekter av enskild eller särskild undervisning. Planen vill dessutom att huvudmannaskapet blir statligt och att målstyrning ersätts av regelstyrning, inte att huvudmännen själva organiserar stödet lokalt. Planens åtagande om att alla elever har rätt till stöd talar dock delvis i motsatt riktning.

• fler särskilda undervisningsgrupperavgörande»Därför vill vi se fler särskilda undervisningsgrupper utanför det vanliga klassrummet, för att elever som annars stökar och stör ska få bättre chanser.« (valmanifest 2022 ↗)
• differentierad undervisning»Det kan handla om särskilda undervisningsgrupper för elever som behöver extra träning eller hjälp med ett visst skolämne, hjälpklasser för elever med beteendeproblematik eller fler spetsutbildningar för elever som är högpresterande i något ämne.« (partiprogram ↗)
• statligt huvudmannaskap»Huvudmannaskapet för den offentliga grund- och gymnasieskolan ska därför vara statligt, och målstyrningen av skolan ska ersättas av regelstyrning.« (partiprogram ↗)
• rätt till stöd»Alla elever har rätt till stöd och utmaningar oavsett individuella förutsättningar. Ökad tillgång till speciallärare är av största betydelse.« (partiprogram ↗)

Planen slår fast att skolan ansvarar för att eleverna får det stöd som motsvarar deras behov och att skolorna tillförsäkras resurser för elever med särskilda behov. Motförslagets krav på att reformen inte får minska rätten till stöd följer av det, liksom kravet att huvudmännen själva får organisera stödet utifrån lokala förutsättningar, eftersom planen ger skolorna stor frihet att utforma undervisningen. Barnkonventionen är enligt planen utgångspunkt för insatser för barn.

• elevens rätt till stödavgörande»Skolan har ett ansvar för att eleverna får det stöd och den stimulans som motsvarar deras behov.« (partiprogram ↗)
• resurser för särskilda behov»Skolorna ska tillförsäkras resurser för att kunna tillmötesgå elever med särskilda behov.« (partiprogram ↗)
• huvudmannens frihet att organisera»ska de ges ett stort mått av frihet att själva utforma undervisningen« (partiprogram ↗)
• barnkonventionen som utgångspunkt»Insatser för att stödja barn och ungdomar ska ske med utgångspunkt i FN:s barnkonvention« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen lovar bättre stöd till de barn som har det svårast och att åtgärder ska vidtas i tid för elever som inte klarar skolgången. Den vill också att beslut fattas på lägsta effektiva nivå, vilket ligger nära motförslagets krav att huvudmännen själva får organisera stödundervisningen efter lokala förutsättningar. Kravet att reformen faktiskt ska ge fler elever stöd följer av planens egen ambition.

• bättre stöd till svagaste eleveravgörande»Vi ska ge bättre stöd till de barn som har det svårast« (valmanifest 2022 ↗)
• åtgärder i tid»Åtgärder måste vidtas i tid för elever som inte klarar av sin skolgång.« (valmanifest 2022 ↗)
• lokal frihet att organisera»Det politiska systemet ska bygga på att beslut fattas på lägsta« (partiprogram ↗)
• kommunalt stödansvar»Göra det obligatoriskt för kommuner att erbjuda läxhjälp från lågstadiet« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att undervisningen ger utrymme för individuell hjälp till elever, att elevhälsan kraftigt förstärks och att såväl låg- som högpresterande elever kan få stöd och stimulans. Motförslagets krav på att reformen faktiskt leder till att fler får det stöd de har rätt till, utan att rätten till stöd minskar, svarar mot dessa åtaganden. Planen behandlar dock inte stödreformens utformning direkt, varför bedömningen är osäker.

• stöd åt alla eleveravgörande»lågpresterande elever skall kunna få stöd och stimulans.« (partiprogram ↗)
• individuell hjälp»En arbetsmiljö som ger utrymme för studiero, arbetsglädje och individuell hjälp till elever ska prioriteras.« (valmanifest 2022 ↗)
• stärkt elevhälsa»Kraftigt förstärka elevhälsan« (valmanifest 2022 ↗)
• funktionsnedsattas rättigheter»Alla medborgare ska ha rätt till ett gott liv och en fullgod levnadsstandard, även om man är född med eller råkar ut för något som gjort att man har fysiska eller kognitiva begränsningar eller variationer.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.