Införandet av yrkesprov

Planen vill att politiken respekterar den svenska modellen och partsförhållandena, vilket bär kravet på att yrkesproven utformas i nära samarbete med arbetsmarknadens parter och införs stegvis. Planen ser också utbildning som något bredare än kortsiktig kompetensförsörjning: gymnasieskolan ska möta alla barns behov och inte bygga på konkurrens. Det talar mot utskottets linje att genomföra proven utan branschförankring.

• respekt för partsmodellenavgörande»Men för att förhandlingarna ska vara rättvisa behöver politiken respektera den svenska modellen, där politiker inte hotar den ena parten med försämringar om den inte ger med sig.« (valmanifest 2022 ↗)
• parternas centrala roll»Fackens och kollektivavtalens roll är central både för ekonomin och demokratin.« (valmanifest 2022 ↗)
• brett utbildningsuppdrag»Gymnasieskolan ska kunna möta alla barns behov, och inte som idag bygga på konkurrens.« (valmanifest 2022 ↗)
• utbildning inte enbart arbetsmarknadsstyrd»Vi vill se en skola med ett brett uppdrag« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen bygger på nära partssamverkan och kollektivavtal som norm i den svenska modellen, vilket talar för att yrkesprov utformas tillsammans med parterna i respektive bransch och införs stegvis. Samtidigt vill planen höja yrkesutbildningens status och koppla utbildningsutbudet till arbetsmarknadens behov, så invändningen mot kortsiktighet ligger nära planens syn på utbildning som mer än omedelbar arbetskraftsförsörjning.

• nära partssamverkanavgörande»Allt detta kommer att kräva en nära« (partiprogram ↗)
• svenska modellen»Kollektivavtal som norm, försvar av den svenska modellen.« (partiprogram ↗)
• stärkt yrkesutbildning»Höjd status för yrkesutbildning.« (partiprogram ↗)
• utbildning kopplad till behov»Det ska finns en starkare koppling mellan de utbildningar som erbjuds och de behov av personal som finns i samhället.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen värnar den svenska partsmodellen, där fack och arbetsgivare gemensamt tar ansvar för arbetsmarknadens regler, vilket talar för att yrkesprov utformas i nära samarbete med branschernas parter. Planen slår också fast att utbildning måste ses bredare än att styras mot lätt mätbara kunskapskrav, vilket stödjer kravet att utbildningen inte reduceras till kortsiktiga arbetsmarknadsbehov.

• bildning framför mätbarhetavgörande»För att värna bildningsidealet måste utbildning ses ur ett bredare perspektiv än att enbart styra mot lätt mätbara kunskapskrav.« (partiprogram ↗)
• partsmodellen värnas»Miljöpartiet värnar den svenska modellen, där fackföreningar och arbetsgivare tillsammans tar stort ansvar för reglerna på arbetsmarknaden.« (partiprogram ↗)
• utbildning inte hinder»Utbildningssystemet ska inte vara hinder som barn och unga tvingas passera, utan platser som uppmuntrar fortsatt lärande.« (partiprogram ↗)
• bedömning främjar lärande»Bedömningen i skolan ska främja lärande och utveckling – inte sortering.« (partiprogram ↗)

Partiprogrammet förespråkar uttryckligen att spelreglerna på arbetsmarknaden i mesta möjliga mån fastställs mellan arbetsmarknadens parter i stället för genom lagstiftning. Yrkesprov som utformas i nära samarbete med respektive bransch är en direkt tillämpning av den partsmodellen, och yrkesutbildning ska enligt planen kopplas till arbetsmarknadens behov. Planen vill samtidigt att utbildningen bygger på livslångt lärande, vilket talar mot en ensidigt kortsiktig inriktning.

• partsmodellen före lagstiftningavgörande»Centerpartiet förespråkar en modell där spelreglerna för arbetsmarknaden i mesta möjliga mån fastställs mellan« (partiprogram ↗)
• branschnära yrkesutbildning»Lärlings- och yrkesutbildningar kopplade till arbetsmarknadens behov är viktigt.« (partiprogram ↗)
• stärkt samverkan skola och företag»Gör det enklare att anställa elever i yrkesprogram som lärlingar genom att stärka ersättningen för företagens kostnader förknippade med utbildningen.« (valmanifest 2022 ↗)
• utbildning efter arbetsmarknadens behov»Utbildningssystemet behöver i betydligt större utsträckning utgå från arbetsmarknadens behov.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen vill att yrkesutbildningen har nära anknytning till arbetsmarknaden och bygger på den svenska modellen där villkoren i huvudsak bestäms i avtal mellan parterna, vilket talar för att yrkesproven utformas i nära samarbete med branscherna. Planen slår också fast att prov kan utformas på olika sätt och att alla oavsett studieval ska kunna läsa in högskolebehörighet, alltså att utbildningen inte får smalnas av till kortsiktiga arbetsmarknadsbehov. Motförslagets krav ligger därmed i linje med planen.

• yrkesutbildning nära arbetslivetavgörande»Yrkesutbildningarna ska ha nära anknytning till arbetsmarknaden och stärka elevens kontakter med arbetslivet.« (partiprogram ↗)
• flexibel provutformning»Prov bör finnas både på högskoleförberedande och yrkesförberedande program, men kan utformas på olika sätt.« (partiprogram ↗)
• bred gymnasieutbildning»Gymnasieskolan ska erbjuda högkvalitativ utbildning inom både teoretiska och yrkesinriktade områden, och alla ska oavsett studieval kunna välja att läsa in högskolebehörighet.« (partiprogram ↗)
• partsmodellen»Den svenska arbetsmarknadsmodellen, där villkoren i huvudsak bestäms genom avtal och inte i lag, bidrar till ansvarstagande på arbetsmarknaden.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen lägger utformningen av arbetslivets villkor hos arbetsmarknadens parter och vill att gymnasieskolan präglas av mångfald utifrån elevernas behov, inte enbart av arbetsmarknadens efterfrågan. Den slår också fast att sökandet efter kunskap har ett eget värde. Det talar för motförslagets krav på branschförankrat och stegvist införande av yrkesprov, även om just yrkesprov inte berörs.

• parternas rollavgörande»Utformningen ska göras av arbetsmarknadens parter.« (partiprogram ↗)
• elevens behov styr gymnasiet»Gymnasieskolan ska i hög grad utgå från elevernas behov och intressen och bör därför präglas av mångfald.« (partiprogram ↗)
• kunskapens egenvärde»Sökandet efter kunskap är en mänsklig rättighet som måste värnas.« (partiprogram ↗)
• samarbete skola och arbetsliv»Lärlingsprogram där undervisningen växelvis bedrivs på skola och arbetsplats ska finnas.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planens avgörande åtagande är att kompetensförsörjningen snarast ska förbättras och att yrkesutbildningens innehåll ska bli relevant och eftertraktat. Motförslagets krav på stegvist, branschförankrat införande fördröjer reformen. Planen erkänner visserligen både teoretisk och praktisk kunskap, men den prioriterar tempo och arbetslivsrelevans framför en långsam införandeprocess.

• bättre kompetensförsörjningavgörande»Kompetensförsörjningen på svensk arbetsmarknad måste bli bättre.« (valmanifest 2022 ↗)
• snabbt genomförande»Det finns därför behov av att snarast införa olika kortare utbildningar.« (valmanifest 2022 ↗)
• arbetslivsrelevant yrkesutbildning»De gymnasiala yrkesutbildningarna och vuxenutbildningarna i Sverige måste få ett innehåll som är relevant och eftertraktat.« (valmanifest 2022 ↗)
• bred kunskapssyn»Både teoretisk och praktisk kunskap är viktigt i samhället.« (partiprogram ↗)

Planen kräver att utbildningsväsendet i högre grad anpassas efter arbetsmarknadens behov och att vägarna in på arbetsmarknaden blir snabbare. Motförslaget vill villkora yrkesproven med stegvis, branschförankrat införande och varnar för att utbildningen reduceras till arbetsmarknadsbehov, vilket bromsar och relativiserar just den inriktning planen kräver. Att planen samtidigt vill försvara partsmodellen gör bedömningen osäker.

• utbildning efter arbetsmarknadenavgörande»Utbildningsväsendet och integrationsprogram måste också i högre grad anpassas efter arbetsmarknadens behov.« (valmanifest 2022 ↗)
• behovsstyrd utbildning»Utbilda efter de behov som finns på arbetsmarknaden« (valmanifest 2022 ↗)
• snabbare vägar till jobb»Tvååriga praktiska gymnasieutbildningar ska införas för att ge snabbare vägar in på arbetsmarknaden.« (valmanifest 2022 ↗)
• partsmodellen»Försvara den svenska modellen« (valmanifest 2022 ↗)