2026-03-182025/26:MJU12 · p.5MJUMiljö och jordbruk
Övergripande åtgärder för att öka den cirkulära materialanvändningen
Vad som står på spel: Kvotplikter och stärkt återbruk skulle kunna öka efterfrågan på återvunnet material och minska mängden textil, plast och byggmaterial som går förlorat, men berör både tillverkare som får nya krav och de kommunala återvinningscentraler som skulle få nya uppgifter.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om Sverige nu ska införa lagstadgade kvotplikter för återvunnet material och utökat producentansvar samt krav på återbruk vid återvinningscentraler, eller om detta ska avvakta pågående utredningar och regeringens fortsatta beredning.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet hänvisar till att Naturvårdsverket bedömt att nationella kvotplikter har begränsad räckvidd och att frågan om utökat producentansvar redan bereds av Kommittén om ekonomiska styrmedel för en cirkulär ekonomi, samt att en promemoria om reformerad avfallslagstiftning redan innehåller förslag om återbrukssystem vid återvinningscentraler. Utskottet vill inte föregripa detta arbete och avstyrker därför motionsyrkandena.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 8 (MP)
Reservationen (MP) vill lagstifta om kvotplikter som ställer krav på en lägsta andel återvunnen råvara i nyproduktion - efter modell av EU:s batteriförordning - för flera material som plast, textil och bygg- och renoveringsmaterial, med successivt höjda krav per material. Reservationen vill även att alla återvinningscentraler där det finns efterfrågan ska erbjuda återbruk genom samarbete med secondhandföretag, samt att det utreds om vissa material och produkter som inte går att återvinna bör förbjudas.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 8 från MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 15/0/0/7 | avviker från planen | säkerhet: hög | berörs ej |
| S | Nej | Ja 93/0/0/13 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Nej 0/16/0/2 | följer planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Ja | Ja 21/0/0/3 | följer planen | säkerhet: låg | härlett |
| L | Ja | Ja 10/0/0/6 | följer planen | säkerhet: låg | härlett |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| M | Ja | Ja 60/0/0/8 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Ja | Ja 62/0/0/9 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motion 2025/26:3548 av Daniel Helldén m.fl. (MP) yrkandena 15, 20 och 52-54.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 230 förslag i motioner om cirkulär och giftfri ekonomi. Förslagen lämnades in under den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om återanvändning och återvinning, avfallsfrågor, plast och kemikaliepolitik. Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete pågår i flera frågor som förslagen rör.
Motförslag
- Motförslaget vill att Sverige etablerar siffersatta mål för minskad förbrukning av primära råvaror och ökad cirkulär materialanvändning. (MP) — Reservation 8
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver att återanvändningen och återvinningen av material ökar och att produkter ska hålla och kunna återanvändas i stället för att slitas ut och slängas.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att återanvändningen och återvinningen av material ökar och att produkter ska hålla och kunna återanvändas i stället för att slitas ut och slängas. Den slår fast att politiken måste ställa krav på industrin och ser cirkulär ekonomi som en nyckeldel i omställningen. Lagstadgade kvotplikter för återvunnen råvara och återbruk vid återvinningscentraler är verktyg för just den linjen.
- ökad återvinningavgörande»Återanvändning och återvinning av material behöver öka.« (valmanifest 2022 ↗)
- politiska krav på industrin»Politiken kan och måste ställa krav på att industrin ställer om och hjälpa företagen med ett massivt grönt investeringsprogram och satsningar på ny teknik« (valmanifest 2022 ↗)
- hållbara produkter»produkter som håller och lätt kan återanvändas och delas istället för slit- och släng« (valmanifest 2022 ↗)
- cirkulär ekonomi»Det är en nyckeldel i ett bredare skifte till cirkulär ekonomi och« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver omställning till cirkulär ekonomi och att förorenaren betalar fullt ut, vilket bär motförslagets krav på lagstadgade kvotplikter för återvunnen råvara och återbrukssystem vid återvinningscentraler.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver omställning till cirkulär ekonomi och att förorenaren betalar fullt ut, vilket bär motförslagets krav på lagstadgade kvotplikter för återvunnen råvara och återbrukssystem vid återvinningscentraler. Planen menar också att ekonomiska intressen inte ska sätta gränser för demokratin, vilket stödjer bindande krav snarare än frivillighet. Kvotplikter som styrmedel behandlas inte uttryckligen i dokumenten.
- cirkulär materialanvändningavgörande»Omställning till cirkulär ekonomi, för bättre användning av befintliga resurser.« (partiprogram ↗)
- förorenaren betalar»Principen om att förorenaren betalar tillämpas fullt ut.« (partiprogram ↗)
- politisk styrning före marknad»Ekonomiska intressen ska inte sätta gränser för demokratin.« (partiprogram ↗)
- giftfria material»Giftfri miljö med ren luft och rent vatten i hela Sverige.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen gör det till en politisk uppgift att med ekonomiska styrmedel och tydliga regler driva på omställningen till en cirkulär ekonomi, där den linjära ekonomin ersätts av att resurser återanvänds och återvinns.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen gör det till en politisk uppgift att med ekonomiska styrmedel och tydliga regler driva på omställningen till en cirkulär ekonomi, där den linjära ekonomin ersätts av att resurser återanvänds och återvinns. Kvotplikter för återvunnen råvara och återbruk vid återvinningscentraler är precis sådana regler. Valmanifestet vill dessutom förbjuda produkter som är tillverkade för att gå sönder i förtid.
- styrmedel för cirkularitetavgörande»Det är en politisk uppgift att med ekonomiska styrmedel och tydliga regler driva på« (partiprogram ↗)
- cirkulär resursanvändning»återanvänds, återbrukas och återvinns.« (partiprogram ↗)
- förbud mot kortlivade produkter»förbjuda produkter som är tillverkade för att gå sönder i förtid.« (valmanifest 2022 ↗)
- återbruk ska löna sig»Att dela, hyra, reparera, återbruka och återvinna måste bli både enklare och mer lönsamt.« (partiprogram ↗)
Planen delar målet om en mer cirkulär ekonomi, men anger uttryckligen medlen: rätt stöd och regelförenklingar, samt att det ska kosta mer att smutsa ner.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen delar målet om en mer cirkulär ekonomi, men anger uttryckligen medlen: rätt stöd och regelförenklingar, samt att det ska kosta mer att smutsa ner. Lagstadgade kvotplikter för återvunnen råvara och förbud mot vissa material är i stället detaljstyrning av det slag planen tar avstånd från. Därför talar planen emot motförslagets krav, trots att målet delas.
- cirkularitet via stöd och regelförenklingavgörande»Sverige ska bli världens mest resurseffektiva land och ekonomin mer cirkulär. Med rätt stöd och regelförenklingar kan vi återvinna och återbruka allt från kläder till mineral och metaller.« (valmanifest 2022 ↗)
- ekonomiska styrmedel»Det ska alltid vara lönsamt att vara miljövårdande och olönsamt att agera miljöförstörande.« (partiprogram ↗)
- förorenaren betalar»Det ska kosta mer att smutsa ner.« (valmanifest 2022 ↗)
flags: citat_blockerat
Planen slår fast att generella och teknikneutrala ekonomiska styrmedel är det mest effektiva redskapet och att miljöpolitiken inte får bli detaljstyrning eller symbolpolitik.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att generella och teknikneutrala ekonomiska styrmedel är det mest effektiva redskapet och att miljöpolitiken inte får bli detaljstyrning eller symbolpolitik. Lagstadgade kvotplikter för återvunnen råvara och förbud mot vissa material är just sådan detaljreglering av produktionen. Planen stöder däremot återbruksdelen i motförslaget.
- teknikneutrala styrmedelavgörande»Generella och teknikneutrala ekonomiska styrmedel, såsom« (partiprogram ↗)
- ingen detaljstyrning»De krav på förändring som miljöhoten innebär får inte leda till ökad isolering mellan länder,« (partiprogram ↗)
- avstånd från symbolpolitik»Liberal miljöpolitik tar avstånd från symbolpolitik« (partiprogram ↗)
- återbruk bejakas»Avfallets miljöpåverkan ska minskas genom fungerande återanvändning och återbruk.« (partiprogram ↗)
Planen förordar uttryckligen ett utökat producentansvar och anger avfallshierarkin där återanvändning och materialåtervinning följer efter att avfall förebyggts, vilket bär både kvotplikter för återvunnen råvara och återbrukssystem vid återvinningscentraler.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen förordar uttryckligen ett utökat producentansvar och anger avfallshierarkin där återanvändning och materialåtervinning följer efter att avfall förebyggts, vilket bär både kvotplikter för återvunnen råvara och återbrukssystem vid återvinningscentraler. Lagstiftning med förbud och gränsvärden pekas ut som ett strategiskt instrument som ska användas, vilket träffar kravet på att utreda förbud mot vissa icke återvinningsbara material. Planens krav på att motverka krångliga regler sätter samtidigt en gräns för hur regleringen utformas.
- utökat producentansvaravgörande»För att minska avfallsmängden behövs en kretsloppsanpassad utveckling, bland annat genom ett utökat producentansvar.« (partiprogram ↗)
- avfallshierarkin»främst utgå från att förebygga avfall, sedan följer återanvändning och materialåtervinning.« (partiprogram ↗)
- förbud och gränsvärden som instrument»Lagstiftning med förbud och gränsvärden, en ekologiskt färgad« (partiprogram ↗)
- minskad regelbörda»Byråkrati och krångliga regler ska motverkas.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill kraftigt minska regelkrånglet för företagen och avvisar detaljstyrning av vardagens konsumtion, medan motförslaget kräver lagstadgade kvotplikter och utredda materialförbud.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill kraftigt minska regelkrånglet för företagen och avvisar detaljstyrning av vardagens konsumtion, medan motförslaget kräver lagstadgade kvotplikter och utredda materialförbud. Planens miljöväg går via politiska styrmedel i kombination med teknisk utveckling och tillväxt, inte via successivt höjda kvotkrav. Symbolåtgärder utan effekt avvisas uttryckligen.
- teknik och tillväxt framför kvotpliktavgörande(valmanifest 2022)
- ingen detaljstyrd konsumtion»Där miljöbovar betalar för sig, men du kan unna dig en plastpåse när du veckohandlar.« (valmanifest 2022 ↗)
- minskat regelkrångel»Ta bort en tredjedel av företagens administrationskostnader och en tredjedel av regelkrånglet« (valmanifest 2022 ↗)
- ingen symbolpolitik»Klimatpolitiken får aldrig reduceras till dyrbar symbolpolitik eller snäv klimatnationalism.« (partiprogram ↗)
flags: citat_ej_verifierat
Motförslaget vill lagstifta om kvotplikter för återvunnen råvara med successivt höjda krav och utreda förbud mot vissa material.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Motförslaget vill lagstifta om kvotplikter för återvunnen råvara med successivt höjda krav och utreda förbud mot vissa material. Planen kräver att miljöåtgärder väljs efter mest miljönytta per krona, att nya regler är kostnadseffektiva och att symbolpolitik som hämmar industrin stoppas. Generella kvotplikter och materialförbud är därmed något planen talar emot.
- mest miljönytta per kronaavgörande»Sträva efter miljöeffektivitet och hitta de åtgärder som ger mest miljö per krona« (valmanifest 2022 ↗)
- stoppa symbolpolitik»Stoppa symbolpolitik som går ut över möjligheten att bedriva industri och näring« (valmanifest 2022 ↗)
- kostnadseffektiva regler»Nya regler ska vara kostnadseffektiva och befintliga regler behöver ses över.« (valmanifest 2022 ↗)
- konkurrenskraftiga villkor»Ha skatter på en nivå som inte hämmar svenska företag i den internationella konkurrensen« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:MJU12)
- Betänkandets fulltext (HD01MJU12)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1107 — Ekonomiska garantier för avfallsplatser av Martina Johansson och Malin Björk (båda C)
- Motion 2025/26:1139 — Åtgärder för att minska plastnedskräpningen av Martina Johansson (C)
- Motion 2025/26:1174 — Aluminiumburkar i naturen av Mona Smedman (C)
- Motion 2025/26:1183 — Ett nationellt system för skrotbåtar av Kerstin Lundgren (C)
- Motion 2025/26:1408 — Nedskräpning som miljöbrott av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2025/26:1418 — Behovet av en tydligare och mer ändamålsenlig reglering för hantering av jord- och bergmassor av Åsa Karlsson (S)
- Motion 2025/26:1454 — Översyn av regler för miljöfarligt avfall för mindre företag av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:1459 — Frivillig sophämtning på landsbygden i Skaraborg av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:1512 — Återvinning av glykol av Mats Green (M)
- Motion 2025/26:1528 — Åtgärder mot nedskräpning i Sverige av Emma Ahlström Köster (M)
- Motion 2025/26:1529 — Stärkt allemansrätt med ansvar - åtgärder mot nedskräpning och naturförstörelse av Emma Ahlström Köster (M)
- Motion 2025/26:1617 — En sammanhållen politik mot PFAS av Magnus Manhammar och Gustaf Lantz (båda S)
- Motion 2025/26:1627 — Förbud mot PFAS i Sverige, EU och världen av Magnus Manhammar och Gustaf Lantz (båda S)
- Motion 2025/26:1665 — Samla in skräp och avfall i svenska havsområden av Emma Ahlström Köster (M)
- Motion 2025/26:1734 — Pant på batterier av Jan Ericson (M)
- Motion 2025/26:2043 — Beivran av nedskräpning av Ann-Sofie Lifvenhage (M)
- Motion 2025/26:2250 — Bekämpning av råttor av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:2252 — Bekämpning av snytbaggen av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:2253 — Skrotningspremie av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:2254 — Användningen av fyllnadsmaterial och bergkross av Sten Bergheden (M)
Källa: Sveriges riksdag