2025-12-032025/26:JuU8 · p.2JuURättsväsende
De framtida höjningarna av kvotdelen
Framtida höjningar av kvotdelen för villkorlig frigivning: tidpunkten för kortare fängelsestraff
Vad som står på spel: Beslutet avgör hur mycket inflytande riksdagen behåller över en framtida utvidgning av strängare frigivningsregler till fler dömda, i ett läge där Kriminalvårdens kapacitet redan är hårt ansträngd.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om regeringen själv, utan ny riksdagsbehandling, ska få bestämma när den högre kvotdelen för villkorlig frigivning ska börja gälla också för kortare fängelsestraff, eller om ett sådant steg ska kräva ett nytt lagförslag till riksdagen.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet står fast vid regeringens lagförslag och tillstyrker inget tillkännagivande, utan låter regeringen själv bestämma tidpunkten för när den högre kvotdelen ska börja gälla också för kortare fängelsestraff.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 2 (S)
Reservanten stöder i grunden höjningen av kvotdelen men vill att riksdagen tillkännager för regeringen att inte införa den högre kvotdelen för kortare fängelsestraff utan att det i så fall sker genom ett nytt lagförslag till riksdagen, då förslaget annars lämnar ett viktigt beslut helt i regeringens händer utan att konsekvenserna kan bedömas i förväg.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 2 från S.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 19/0/0/3 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| S | Nej | Nej 0/92/0/14 | följer planen | säkerhet: låg | härlett |
| MP | Nej | Ja 15/0/0/3 | avviker från planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Nej | Ja 21/0/0/3 | avviker från planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| L | Ja | Ja 14/0/0/2 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 16/0/0/3 | avviker från planen | säkerhet: låg | härlett |
| M | Ja | Ja 59/0/0/9 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Ja | Ja 63/0/0/9 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motion 2025/26:3835 av Teresa Carvalho m.fl. (S) yrkandena 1 och 2.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att skärpa reglerna för villkorlig frigivning. Förslagen handlar bland annat om att den andel av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske höjs från två tredjedelar till tre fjärdedelar och att denna höjning genomförs stegvis med de längsta fängelsestraffen först tröskeln för att skjuta upp den villkorliga frigivningen om den dömde missköter sig under anstaltsvistelsen sänks det ska vara möjligt att skjuta upp den villkorliga frigivningen om det finns en risk för att den dömde återfaller i allvarlig brottslighet allmänna fängelseminimum, det kortaste fängelsestraffet, ska höjas till en månad och att alla fängelsestraff ska omfattas av systemet med villkorlig frigivning prövotiden efter villkorlig frigivning ska vara minst två år, i stället för dagens ett år, och att den villkorligt frigivne som huvudregel ska ställas under övervakning hela den villkorligt medgivna friheten ska förverkas vid återfall i brott under prövotiden samt att det inte ska ges någon ny villkorlig frigivning från den förverkade delen. Ett syfte med regeringens förslag är att fokus ska flyttas från gärningsman till brottsoffer och samhällsskydd. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2026, utom vissa av lagändringarna om höjning av andelen av strafftiden som måste avtjänas innan villkorlig frigivning kan ske. De lagändringarna börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
Motförslag
- Motförslaget vill att riksdagen motsätter sig att regeringen utan ytterligare riksdagsbehandling kan införa villkorlig frigivning efter tre fjärdedelar av strafftiden. (S) — Reservation 2
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen slår fast att folkets politiska makt över staten utövas av riksdagen och att regeringen är ansvarig inför den.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att folkets politiska makt över staten utövas av riksdagen och att regeringen är ansvarig inför den. Att låta regeringen ensam avgöra när den höjda kvotdelen ska gälla också för kortare fängelsestraff flyttar ett betydande beslut bort från riksdagen. Planen kräver dessutom att påföljder utformas noggrant för att faktiskt leda till lägre brottslighet, vilket talar för att konsekvenserna ska kunna prövas i förväg.
- riksdagens beslutsmaktavgörande»Folkets politiska makt över staten ska utövas av riksdagen, tillsatt genom allmänna, fria och rättvisa val« (partiprogram ↗)
- regeringens ansvar inför riksdagen»Regeringen ska vara ansvarig inför riksdagen.« (partiprogram ↗)
- noggrant utformade påföljder»Straff och andra påföljder för brott behöver vara noggrant utformade för att faktiskt leda till lägre brottslighet och inte förvärra problem.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen ser den parlamentariska demokratin och principen att all offentlig makt utgår från folket som grundläggande, vilket talar för att en så ingripande utvidgning ska beslutas genom ett nytt lagförslag till riksdagen.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen ser den parlamentariska demokratin och principen att all offentlig makt utgår från folket som grundläggande, vilket talar för att en så ingripande utvidgning ska beslutas genom ett nytt lagförslag till riksdagen. Planen kräver också en rustad kriminalvård och en kriminalpolitik byggd på evidens, vilket träffar invändningen om belastningen. Samtidigt vill planen skärpa straffen i sak, varför bedömningen är osäker.
- parlamentarisk beslutsmaktavgörande»ser principen om att all offentlig makt utgår från folket och den parlamentariska demokratin« (partiprogram ↗)
- rustad kriminalvård»Rustad kriminalvård i offentlig regi.« (partiprogram ↗)
- evidensbaserad kriminalpolitik»Kriminalpolitik byggd på evidens, effektivitet och rättssäkerhet.« (partiprogram ↗)
- kompromisslös brottsbekämpning»Kampen mot kriminaliteten ska vara kompromisslös.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen slår fast att villkorlig frigivning ska vara huvudregel och att kriminalvården ska ha goda förutsättningar att arbeta med rehabilitering, samt att makt ska delas och granskas kritiskt.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att villkorlig frigivning ska vara huvudregel och att kriminalvården ska ha goda förutsättningar att arbeta med rehabilitering, samt att makt ska delas och granskas kritiskt. Att låta regeringen ensam avgöra när den höjda kvotdelen ska gälla även korta straff undandrar ett tungt beslut från riksdagens prövning. Motförslagets krav på ett nytt lagförslag till riksdagen ligger därför i linje med planen.
- villkorlig frigivning som huvudregelavgörande»frigivning ska vara huvudregel och utslussningsåtgärder ska främja återanpassning i« (partiprogram ↗)
- makt ska delas och granskas»Överdriven maktkoncentration är odemokratiskt och korrumperar.« (partiprogram ↗)
- rehabiliterande kriminalvård»Kriminalvården ska ha goda förutsättningar att arbeta« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill skydda riksdagens och oppositionens ställning och motverka att beslutsmakt centraliseras till ett fåtal.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill skydda riksdagens och oppositionens ställning och motverka att beslutsmakt centraliseras till ett fåtal. Att en utvidgning av den höjda kvotdelen till kortare fängelsestraff prövas genom ett nytt lagförslag håller kvar beslutet i den folkvalda församlingen där konsekvenserna kan bedömas. Planens krav på strängare straff talar delvis emot, men frågan här gäller vem som fattar beslutet, varför stödet är härlett och osäkert.
- skydda riksdagens ställningavgörande»Våra demokratiska institutioner behöver skydd. Vi vill göra det svårare att ändra grundlagen, skydda oppositionens ställning i riksdagen och stärka domstolarnas oberoende.« (valmanifest 2022 ↗)
- maktdelning mot centralisering»en maktdelning där politiska beslut och andra maktbefogenheter inte centraliseras« (partiprogram ↗)
- strängare straff och resurser till kriminalvården»mer resurser till polis, åklagare, domstolar och kriminalvården och strängare straff« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Motförslaget vill bromsa att den höjda kvotdelen får genomslag också för kortare fängelsestraff.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Motförslaget vill bromsa att den höjda kvotdelen får genomslag också för kortare fängelsestraff. Planens sakliga åtagande är det motsatta: den automatiska frigivningen ska slopas och livsstilskriminella hållas inlåsta, och kapacitetsbristen möts med fler häkten och fängelser snarare än med lindrigare regler. Planens allmänna princip om begränsad offentlig makt talar visserligen för riksdagens roll, men avgör inte sakfrågan.
- slopad automatisk frigivningavgörande»slopa den närmast automatiska frigivningen från fängelsestraff« (valmanifest 2022 ↗)
- inlåsning av livsstilskriminella»Livsstilskriminella ska hållas inlåsta i stället för att släppas ut på våra gator.« (valmanifest 2022 ↗)
- utbyggd kriminalvårdskapacitet»Samtidigt behöver vi fler domare och fler åklagare, och fler häkten och fängelser med fler kriminalvårdare.« (valmanifest 2022 ↗)
- folkstyre och begränsad makt»Den politiska makten ska vara begränsad och utövas genom folkstyre.« (partiprogram ↗)
Planen bygger på att för mycket makt inte får läggas i en enskild grupps händer och att det måste finnas effektiva medel mot maktmissbruk och maktkoncentration, vilket talar för att en så ingripande utvidgning beslutas av riksdagen genom lagförslag snarare än av regeringen ensam.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen bygger på att för mycket makt inte får läggas i en enskild grupps händer och att det måste finnas effektiva medel mot maktmissbruk och maktkoncentration, vilket talar för att en så ingripande utvidgning beslutas av riksdagen genom lagförslag snarare än av regeringen ensam. Planen kräver också en kraftigt utbyggd kriminalvård, vilket ansluter till motförslagets oro för belastningen. Planen säger dock inget om normgivningsbemyndiganden i straffrätten, varför slutsatsen är härledd.
- makt får inte koncentrerasavgörande»Människans ofullkomlighet innebär att för mycket makt inte får läggas i en enskild« (partiprogram ↗)
- medel mot maktmissbruk»Det måste finnas effektiva medel mot maktmissbruk och maktkoncentration.« (partiprogram ↗)
- kraftigt utbyggd kriminalvård»Hela rättsväsendet behöver byggas ut. Fler poliser kräver fler åklagare, domstolar på fler platser i landet och en kraftigt utbyggd kriminalvård.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens sakliga linje är att strafftiden ska avtjänas: straffrabatter ska bort och möjligheterna till villkorlig frigivning begränsas.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens sakliga linje är att strafftiden ska avtjänas: straffrabatter ska bort och möjligheterna till villkorlig frigivning begränsas. Motförslaget vill bromsa att den höjda kvotdelen får genomslag också för kortare straff, vilket går emot den linjen. Invändningen om en ansträngd kriminalvård möts i planen av fler fängelseplatser och hyrda platser utomlands, inte av att skjuta upp skärpningen.
- inga straffrabatteravgörande»Ta bort alla straffrabatter för den som fyllt 18 år och slopa dagens mängdrabatter« (valmanifest 2022 ↗)
- begränsad villkorlig frigivning»Begränsa möjligheterna till permission och villkorlig frigivning för gängkriminella« (valmanifest 2022 ↗)
- fler fängelseplatser»Öka antalet fängelseplatser och se över möjligheten att hyra fängelseplatser utomlands« (valmanifest 2022 ↗)
- inkapacitering som brottsprevention»På kort sikt är den mest effektiva brottsförebyggande åtgärden att sätta fler gängkriminella i fängelse.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen kräver att hela strafftiden ska tjänas av innan villkor kan ställas för frigivning, utan undantag för kortare straff.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver att hela strafftiden ska tjänas av innan villkor kan ställas för frigivning, utan undantag för kortare straff. Motförslaget vill hindra att den höjda kvotdelen får genomslag för kortare fängelsestraff och åberopar kriminalvårdens belastning, vilket planen i stället möter med fler anstaltsplatser. Planen talar därmed emot att bromsa reformens utvidgning.
- hela strafftiden ska avtjänasavgörande»hela strafftiden ska tjänas av innan villkor kan ställas för frigivning för den som döms till fängelse« (valmanifest 2022 ↗)
- fler anstaltsplatser»Utöka tillgången på anstaltsplatser i och utanför Sverige« (valmanifest 2022 ↗)
- skärpta straff och resurser»Sverigedemokraterna vill kraftigt skärpa straffen och genomföra kraftiga satsningar på polis, åklagare och anstalter.« (valmanifest 2022 ↗)
- nolltolerans även vid mindre brott»Införa nolltolerans mot brott så att även mindre allvarliga brott utreds och lagförs« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:JuU8)
- Betänkandets fulltext (HD01JuU8)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:3831 — med anledning av prop. 2025/26:34 Skärpta regler för villkorlig frigivning av Lotta Johnsson Fornarve m.fl. (V)
- Motion 2025/26:3835 — med anledning av prop. 2025/26:34 Skärpta regler för villkorlig frigivning av Teresa Carvalho m.fl. (S)
- Motion 2025/26:3841 — med anledning av prop. 2025/26:34 Skärpta regler för villkorlig frigivning av Ulrika Westerlund m.fl. (MP)
- Proposition 2025/26:34 — Skärpta regler för villkorlig frigivning
Källa: Sveriges riksdag