2026-03-252025/26:TU12 · p.1TUTransport och infrastruktur
Finansiering och drift av flygplatser
Statens roll i finansieringen av icke-statliga flygplatser
Vad som står på spel: Regionala flygplatser knyter samman landet och är viktiga för näringsliv, turism och beredskap, men flera icke-statliga flygplatser har en svår ekonomisk situation. Hur finansieringen utformas påverkar om dessa flygplatser kan hålla en stabil drift även vid svag trafik eller kris.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om staten ska ta ett större och mer garanterat ansvar för att långsiktigt finansiera drift och beredskap vid icke-statliga flygplatser, eller om dagens ordning med årliga anslag och en pågående översyn av flygplatssystemet är tillräcklig.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet framhåller att både statliga och icke-statliga flygplatser är viktiga för tillgängligheten i hela landet, pekar på att riksdagen redan årligen beslutar om anslag som kan täcka driftsunderskott vid icke-statliga flygplatser och att dessa anslag nyligen har ökats för att bygga ut antalet beredskapsflygplatser, och ser mot bakgrund av en pågående statlig översyn av flygplatssystemet inte skäl att nu gå längre i finansieringsfrågan.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 2 (C)
Reservationen (C) vill att staten tar ett större ansvar för att skapa långsiktigt hållbara driftsförutsättningar för de regionala icke-statliga flygplatserna, bland annat genom att se över vinstdelningsmodellen för att stärka deras intäkter, genom ekonomiska garantier så att verksamheten fungerar även under en kris, och genom att säkerställa att flygtrafikledning och säkerhetssystem är finansierade även när trafikavgifterna faller bort.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 2 från C.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade stått sig
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: KDKristdemokraterna, SDSverigedemokraterna
Ja 168–17Ja 94–91
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Så hade AI-partierna röstat
För varje parti: vad dess egen plan – valmanifest och partiprogram – talar för i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. AI:n kan bara svara Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Ja | Ja 19/0/0/3 | lika | säkerhet: medel | härlett |
| S | Nej | Avstår 0/0/92/14 | skiljer | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Ja | Avstår 0/0/15/3 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| C | Nej | Nej 0/17/0/7 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| L | Nej | Ja 14/0/0/2 | skiljer | säkerhet: låg | härlett |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| M | Nej | Ja 59/0/0/9 | skiljer | säkerhet: låg | härlett |
| SD | Nej | Ja 57/0/0/13 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:127 av Rashid Farivar och Jimmy Ståhl (båda SD), 2025/26:331 av Bo Broman (SD), 2025/26:359 av Per-Arne Håkansson och Niklas Karlsson (båda S), 2025/26:558 av Lars Johnsson m.fl. (M) yrkande 7, 2025/26:1263 av Louise Thunström m.fl. (S), 2025/26:1596 av Sofia Amloh m.fl. (S), 2025/26:1691 av Ann-Sofie Alm och Cecilia Gustafsson (båda M), 2025/26:2511 av Jesper Skalberg Karlsson (M), 2025/26:2584 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD), 2025/26:2601 av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD), 2025/26:3275 av Linus Lakso m.fl. (MP) yrkande 6, 2025/26:3653 av Aylin Nouri m.fl. (S) yrkandena 35.2 och 68, 2025/26:3685 av Cecilia Engström (KD) och 2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkandena 49, 52 och 67.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 67 förslag om trafikfrågor i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om finansiering och drift av flygplatser, beredskapsflygplatser, flygsäkerhet, obemannade luftfartyg, flygets klimatpåverkan och insatser för att utveckla elflyget. Riksdagen hänvisar bland annat till vidtagna åtgärder samt pågående utrednings- och beredningsarbete.
Motförslag
- Motförslaget vill att staten säkrar långsiktig finansiering av regionala flygplatser och luftfartens infrastruktur. (C) — Reservation 2
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen pekar ut flygtrafiken som en av de stora utmaningarna i omställningen och kräver ekonomiska ramverk där flyget börjar stå för sina samhällsekonomiska kostnader.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen pekar ut flygtrafiken som en av de stora utmaningarna i omställningen och kräver ekonomiska ramverk där flyget börjar stå för sina samhällsekonomiska kostnader. Motförslaget går åt motsatt håll: ökade statliga garantier och stärkta intäkter för regionala flygplatser innebär att flyget avlastas sina kostnader. Partiets väg för tillgänglighet i hela landet går i stället via järnväg och kollektivtrafik.
- flyget ska bära sina kostnaderavgörande»stå för sina samhällsekonomiska kostnader. Det skulle sänka utsläppen« (partiprogram ↗)
- flyget en stor utmaning»Flygtrafiken är en av de stora utmaningarna i omställningen.« (partiprogram ↗)
- järnväg framför flyg»som bland annat innehåller en utbyggnad av järnvägen.« (partiprogram ↗)
- styr transporter till järnväg»Tunga transporter behöver styras till järnväg och hållbar sjöfart.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen kräver ett större statligt ansvar för likvärdiga förutsättningar i hela Sverige och god tillgång till samhällets service oavsett var man bor, samt en stark infrastruktur för stärkt beredskap.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen kräver ett större statligt ansvar för likvärdiga förutsättningar i hela Sverige och god tillgång till samhällets service oavsett var man bor, samt en stark infrastruktur för stärkt beredskap. Långsiktigt hållbara driftsförutsättningar och ekonomiska garantier för regionala flygplatser, också i kris, följer av dessa åtaganden. Planen stöder därför motförslagets krav, utan att nämna flygplatsernas finansiering uttryckligen.
- statligt ansvar för hela landetavgörande»Större statligt ansvar för likvärdiga förutsättningar i hela Sverige.« (partiprogram ↗)
- samhällsservice i hela landet»God tillgång till samhällets service i hela landet.« (partiprogram ↗)
- infrastruktur för beredskap»Stark infrastruktur för stärkt beredskap.« (partiprogram ↗)
- stärkt civil beredskap»Arbetet att förstärka det civila försvaret och krisberedskapen måste fortsätta, bland annat genom ökade resurser för att rusta och bygga beredskapslager för sjukvården« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen vill minska flygresandet och flytta över resurser från flyget till järnvägen; valmanifestet går så långt som att staten bör sälja SAS och investera pengarna i järnväg.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen vill minska flygresandet och flytta över resurser från flyget till järnvägen; valmanifestet går så långt som att staten bör sälja SAS och investera pengarna i järnväg. Att i stället ge staten ett större ansvar för att långsiktigt garantera driften och intäkterna vid regionala flygplatser går i motsatt riktning. Tillgängligheten i hela landet ska enligt planen säkras genom tåg och kollektivtrafik, inte genom utökat driftstöd till flyget.
- resurser från flyg till järnvägavgörande»Staten borde sälja SAS och investera pengarna i järnväg.« (valmanifest 2022 ↗)
- minskat flygresande»minska flygets utsläpp — höja flygskatten, minska flygresandet och skynda på omställningen till förnybara bränslen, elektrobränslen och elflyg för de flygresor som inte kan ersättas på annat sätt.« (valmanifest 2022 ↗)
- järnväg i hela landet»Därför vill vi prioritera investeringar i tågtrafik och järnväg i hela landet – för snabba, pålitliga och klimatsmarta resor.« (partiprogram ↗)
- tåget före flyget»Tåget ska vara snabbare än bilen och billigare än flyget.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet slår uttryckligen fast att det regionala flyget håller ihop Sverige och att flyginfrastrukturen ska fungera i hela landet, och lovar att säkerställa att de regionala flygplatserna står redo med rätt infrastruktur.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet slår uttryckligen fast att det regionala flyget håller ihop Sverige och att flyginfrastrukturen ska fungera i hela landet, och lovar att säkerställa att de regionala flygplatserna står redo med rätt infrastruktur. Långsiktigt hållbara driftsförutsättningar, garantier i kris och finansierad flygtrafikledning är just vad det åtagandet kräver. Beredskapsperspektivet förstärker slutsatsen.
- regionalt flyg håller ihop landetavgörande»Det regionala flyget håller ihop Sverige. Flyginfrastrukturen ska fungera i hela landet.« (valmanifest 2022 ↗)
- rustade regionala flygplatser»Vi vill säkerställa att de regionala flygplatserna står redo med rätt infrastruktur när elflyget utvecklas i snabb takt.« (valmanifest 2022 ↗)
- pålitlig infrastruktur i hela landet»Hela landet ska ha tillgång till en pålitlig infrastruktur« (valmanifest 2022 ↗)
- beredskap i kris»Vi måste rusta civilförsvaret och samhällets beredskap inför krig och kris.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen slår fast att tillgången till statlig service ska säkras i hela landet och att en fungerande infrastruktur och offentlig service är avgörande för företagande och tillväxt i hela Sverige, samtidigt som det civila försvaret ska stärkas i samma takt som det militära.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att tillgången till statlig service ska säkras i hela landet och att en fungerande infrastruktur och offentlig service är avgörande för företagande och tillväxt i hela Sverige, samtidigt som det civila försvaret ska stärkas i samma takt som det militära. Långsiktigt hållbara driftsförutsättningar och garantier för de regionala flygplatserna även under kris följer av dessa åtaganden. Planens krav på att flyget bär sina klimatkostnader sätter dock en gräns för hur långt stödet kan gå.
- statlig service i hela landetavgörande»Tillgången till statlig service ska säkras i hela landet.« (partiprogram ↗)
- fungerande infrastruktur i hela landet»Viktigast är generella åtgärder för att förbättra företagsklimatet och infrastrukturen, samt en fungerande offentlig service.« (partiprogram ↗)
- stärkt civilt försvar»det civila försvaret stärkas i samma takt som det militära« (valmanifest 2022 ↗)
- flyget bär sina kostnader»Ett globalt regelverk behövs för att flyget ska bära sina klimatkostnader.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen ålägger staten att upprätthålla ett system av nationella och regionala flygplatser och att svara även för regionalt betydelsefull flygtrafik som inte kommer till stånd på kommersiella grunder.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen ålägger staten att upprätthålla ett system av nationella och regionala flygplatser och att svara även för regionalt betydelsefull flygtrafik som inte kommer till stånd på kommersiella grunder. Motförslagets krav på långsiktigt hållbara driftsförutsättningar, garantier och finansierad flygtrafikledning vid de icke-statliga flygplatserna är just detta åtagande. Valmanifestet gör dessutom fungerande samhällsservice utanför storstäderna till en prioritering.
- staten svarar för icke-kommersiell flygtrafikavgörande»betydelsefull flygtrafik som inte kommer till stånd på kommersiella grunder« (partiprogram ↗)
- statligt ansvar för flygplatssystemet»ansvar att upprätthålla ett system av nationella och regionala flygplatser« (partiprogram ↗)
- hela landet ska fungera»Hela Sverige ska fungera och det ska gå att bo och verka även utanför de stora städerna.« (valmanifest 2022 ↗)
- statlig service i hela landet»Samtidigt har staten ansvar för att den statliga servicen är tillgänglig i hela Sverige.« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Planen slår fast att hela Sverige måste fungera för att det ska gå att bo och verka i landet och att infrastruktur av hög kvalitet är viktig i alla delar av landet, samtidigt som flyget uttryckligen bejakas.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen slår fast att hela Sverige måste fungera för att det ska gå att bo och verka i landet och att infrastruktur av hög kvalitet är viktig i alla delar av landet, samtidigt som flyget uttryckligen bejakas. Planen kräver också en långsiktig planering för det civila försvaret, vilket träffar frågan om garantier och beredskap vid kris. Ett större statligt ansvar för regionala flygplatsers driftsförutsättningar ligger därför i linje med planen, men slutsatsen är härledd.
- hela Sverige ska fungeraavgörande»Moderaterna vill ta vara på hela Sveriges möjligheter. Men ska det gå att bo och verka i hela Sverige måste också hela Sverige fungera.« (valmanifest 2022 ↗)
- bejaka flyget»Flyget är mitt uppe i en snabb omställning med ökad användning av biobränslen, vätgas och utveckling av elflyg. Det är en utveckling som Moderaterna vill bejaka.« (valmanifest 2022 ↗)
- civil beredskap»Säkra en långsiktig planering för det civila försvaret« (valmanifest 2022 ↗)
- infrastruktur i hela landet»En infrastruktur av hög kvalitet är viktig för jobb och tillväxt i alla delar av landet.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Valmanifestet vill bevara de regionala flygplatserna och ge dem status som beredskapsflygplatser just för att deras service ska få en säkrad framtid.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet vill bevara de regionala flygplatserna och ge dem status som beredskapsflygplatser just för att deras service ska få en säkrad framtid. Motförslagets krav på långsiktigt hållbara driftsförutsättningar, ekonomiska garantier och finansierad flygtrafikledning är samma sak i praktisk form. Planen framhåller dessutom inrikesflyget som centralt för företagande och kontakter i hela landet.
- säkrad drift av regionala flygplatseravgörande»Alla regionala flygplatser behöver få status som beredskapsflygplatser, så att den service dessa flygplatser tillhandahåller samhället i stort får en säkrad framtid.« (valmanifest 2022 ↗)
- bevarade regionala flygplatser»Bevara de regionala flygplatserna och att göra dem till beredskapsflygplatser« (valmanifest 2022 ↗)
- inrikesflyget behövs»Inrikesflyget är även centralt för att människor i hela landet ska kunna driva företag och ha nära kontakt med sina vänner och släktingar.« (valmanifest 2022 ↗)
- hela landet ska leva»Bedriva en politik för hela Sverige« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:TU12)
- Betänkandets fulltext (HD01TU12)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1082 — Satsning på infrastruktur och digital tillgång i Jönköpings län av Markus Kauppinen m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1263 — Göteborg Stallbacka Airport av Louise Thunström m.fl. (S)
- Motion 2025/26:127 — Förstatligande av Sveriges kommunala och regionala flygplatser av Rashid Farivar och Jimmy Ståhl (båda SD)
- Motion 2025/26:1456 — Översyn av regler för att underlätta användningen av större drönare i lant- och skogsbruket av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:150 — Utbildningskrav för piloter som flyger fallskärmshoppare av Eric Palmqvist m.fl. (SD)
- Motion 2025/26:1596 — Skavsta flygplats av Sofia Amloh m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1691 — Göteborg Stallbacka Airport - en strategisk resurs för totalförsvaret, näringslivet och Fyrbodals framtid av Ann-Sofie Alm och Cecilia Gustafsson (båda M)
- Motion 2025/26:1918 — Om att minska utsläppen från flygtrafiken i Sverige av Mathias Tegnér (S)
- Motion 2025/26:204 — Skövde flygplats som permanent beredskapsflygplats av Josef Fransson (SD)
- Motion 2025/26:2080 — Direktflyg från EU till Nepal av Alexandra Anstrell (M)
- Motion 2025/26:2511 — Flyg till Gotland av Jesper Skalberg Karlsson (M)
- Motion 2025/26:254 — Namnbyte på Stockholm-Bromma flygplats till Stockholm Terminal 1 av Martin Westmont (SD)
- Motion 2025/26:2584 — Statlig drift av fler flygplatser av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
- Motion 2025/26:2597 — Veto mot att ändra verksamhetsinriktning för flygplatser av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
- Motion 2025/26:2601 — Samhällsviktiga flyglinjer i Sverige av Mattias Eriksson Falk och Roger Hedlund (båda SD)
- Motion 2025/26:2620 — Säkerställande av det samhällsviktiga flyget på Säve flygplats av Rickard Nordin (C)
- Motion 2025/26:2780 — Transporteffektivt och hållbart samhälle av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2025/26:3073 — Direkt flygförbindelse med Taiwan av Markus Wiechel m.fl. (SD)
- Motion 2025/26:31 — Gratis "fast track" för småbarnsfamiljer på Swedavias flygplatser av Josef Fransson (SD)
- Motion 2025/26:3275 — Flyget i en ohållbar tid av Linus Lakso m.fl. (MP)
Källa: Sveriges riksdag