2026-06-162025/26:KU39 · p.1KUKonstitution

Ökad insyn i politiska processer

Ökad insyn i politiska processer: lobbyism, partifinansiering och organisationers bidrag

Vad som står på spel: Reglerna påverkar hur mycket allmänheten får veta om vilka pengar och vilka påverkansförsök som ligger bakom politiska beslut, och de berör lobbyister, partier och kandidater samt fackförbund och arbetsgivarorganisationer och deras medlemmar. Kravet på frivillighet och insyn när organisationer på arbetsmarknaden lämnar bidrag för partipolitiska ändamål är en principiell nyhet i svensk rätt, och under beredningen har det ifrågasatts både om regleringen verkligen tillgodoser sina syften och om den är proportionerlig.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om riksdagen ska anta hela paketet med nya regler för insyn i politiska processer - en lag om insyn i kommunikation som syftar till att påverka politiska beslut, skärpta regler om insyn i partiers och kandidaters finansiering med förbud mot anonyma och utländska bidrag, samt en lag om arbetsmarknadsorganisationers bidrag för partipolitiska ändamål - eller om just kravet på enskilda medlemmars samtycke för organisationers politiska bidrag ska avslås.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet delar regeringens bedömning att det krävs lagändringar för att bättre tillgodose allmänhetens intresse av insyn i politiska processer. Allmänheten har ett berättigat intresse av att veta vilka finansiella intressen som har kopplingar till partier och kandidater, förbudet mot anonyma bidrag bör utformas så att det inte kan kringgås och ett förbud mot utländska bidrag är principiellt viktigt. Utskottet ställer sig också bakom den nya lagen om insyn i lobbyisters kontakter med politiska beslutsfattare och bakom regleringen om insyn och frivillighet för enskilda medlemmar när organisationer på arbetsmarknaden lämnar bidrag för partipolitiska ändamål, med hänsyn till den enskildes politiska självbestämmanderätt och till att svensk rätt i dag inte ger medlemmar någon rättsligt verksam möjlighet att bestämma vad medlemsavgiften får användas till.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 1 (S, V, C, MP)

Reservationen (S, V, C, MP) vill att riksdagen avslår förslaget om att enskilda medlemmars samtycke ska krävas för att organisationer på arbetsmarknaden ska få lämna bidrag för partipolitiska ändamål, men riktar inte samma invändning mot de övriga delarna av insynsreformen.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att anta regeringens lagförslag samt att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från S, V, C, MP.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
Vegen reservationNejNej 0/21/0/0följer planensäkerhet: medelhärlett
Segen reservationNejNej 0/105/0/1följer planensäkerhet: höghärlett
MPegen reservationNejNej 0/18/0/0följer planensäkerhet: medelhärlett
Cegen reservationJaNej 0/24/0/0avviker från planensäkerhet: medelhärlett
LJaJa 16/0/0/0följer planensäkerhet: medelhärlett
KDJaJa 18/0/0/1följer planensäkerhet: medelhärlett
MJaJa 66/0/0/0följer planensäkerhet: medelhärlett
SDJaJa 70/0/0/0följer planensäkerhet: medelhärlett

Utskottets förslag

Riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om insyn i kommunikation med syfte att påverka politiska beslut, 2. lag med bestämmelser om arbetsmarknadsorganisationers bidrag för partipolitiska ändamål, 3. lag om ändring i lagen (2018:90) om insyn i finansiering av partier, med den ändringen att 32 § ska bestå av ett enda stycke. Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:258 punkterna 1-3 och avslår motionerna 2025/26:4151 av Jennie Nilsson m.fl. (S) och 2025/26:4184 av Malin Björk m.fl. (C).

Riksdagens beslut: Allmänhetens insyn i politiska processer ska öka. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny lagstiftning som syftar till detta. Beslutet omfattar två nya lagar samt ändringar i en befintlig lag. I lagen om insyn i finansiering av partier införs bland annat ett förbud mot att ta emot anonyma och utländska bidrag, oavsett belopp. Partiernas redovisningsskyldighet ska även utökas och granskningen av reglernas efterlevnad skärpas. En ny lag ska reglera påverkan av beslutsfattare, bland annat genom att påverkansaktörer (lobbyister) ska registrera sig hos Kammarkollegiet, samt redovisa uppgifter om sin kommunikation med politiska beslutsfattare. Beslutet innebär även en ny lag som reglerar partipolitiska bidrag från arbetsmarknadsorganisationer, som fackförbund och arbetsgivarförbund. Lagen innebär bland annat att en medlem i en arbetsmarknadsorganisation ska kunna lämna en förklaring om att hans eller hennes medlemsavgift inte får användas som bidrag för partipolitiska ändamål. Den nya lagstiftningen börjar gälla den 1 juli 2027.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejNejföljer planenhärlett

Partiprogrammet gör självständiga och demokratiska folkrörelser till en grundpelare i partiets strategi och tillskriver fackföreningsrörelsen en djup betydelse för människors makt.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Partiprogrammet gör självständiga och demokratiska folkrörelser till en grundpelare i partiets strategi och tillskriver fackföreningsrörelsen en djup betydelse för människors makt. Ett krav på individuellt samtycke för organisationers politiska bidrag griper in i just den interna föreningsdemokratin och försvagar den självständigheten. Planen stöder därför motförslagets krav att den delen avslås, medan insyn i finansiella intressen och lobbying ligger i linje med planens kritik av att ekonomisk makt omsätts i politisk.

  • självständiga folkrörelseravgörande»självständiga och demokratiska folkrörelser är därför en grundpelare i« (partiprogram ↗)
  • fackets centrala roll»Fackföreningsrörelsen har en djup betydelse för människors makt i« (partiprogram ↗)
  • respekt för svenska modellen»Men för att förhandlingarna ska vara rättvisa behöver politiken respektera den svenska modellen« (valmanifest 2022 ↗)
  • insyn i ekonomisk maktpåverkan»Överklassen omsätter sin ekonomiska makt i politisk makt genom« (partiprogram ↗)
SSocialdemokraternaNejNejföljer planenhärlett

Planen gör facklig-politisk samverkan till ett eget åtagande och vill stärka fackförbundens ställning och föreningsfriheten.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen gör facklig-politisk samverkan till ett eget åtagande och vill stärka fackförbundens ställning och föreningsfriheten. Ett krav på individuellt samtycke från varje medlem för organisationers politiska bidrag träffar direkt den samverkan planen vill värna. Planen stöder därför kravet att just den delen avslås, samtidigt som dess krav på att förhindra otillbörlig påverkan talar för insynsreglerna i övrigt.

  • facklig-politisk samverkanavgörande»Facklig-politisk samverkan för ett rättvisare samhälle.« (partiprogram ↗)
  • starka fackförbund»Starkare ställning för fackförbunden för ökat löntagarinflytande.« (partiprogram ↗)
  • föreningsfrihet»Föreningsfrihet och rätt att organisera sig fackligt.« (partiprogram ↗)
  • insyn mot otillbörlig påverkan»Förhindrande av korruption och otillbörlig påverkan.« (partiprogram ↗)
MPMiljöpartietNejNejföljer planenhärlett

Planen värnar föreningsfriheten och vill uttryckligen uppmuntra facklig organisering, samt att stöd och villkor för civilsamhället ska vara långsiktiga och tydliga.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen värnar föreningsfriheten och vill uttryckligen uppmuntra facklig organisering, samt att stöd och villkor för civilsamhället ska vara långsiktiga och tydliga. Ett krav på individuellt samtycke för organisationers politiska bidrag griper in i organisationernas egen beslutsordning och försvagar deras möjlighet att verka. Planen står samtidigt bakom ökad öppenhet kring påverkansarbete, vilket motförslaget inte invänder mot. Kravet på avslag i just denna del stöds därför.

  • stark föreningsfrihetavgörande»Demonstrations- och mötesfriheten ska vara stark. Föreningsfrihet och religionsfrihet« (partiprogram ↗)
  • uppmuntra facklig organisering»Därför ska facklig organisering uppmuntras.« (partiprogram ↗)
  • tydliga villkor för civilsamhället»Stöd och villkor för civilsamhället måste vara långsiktiga och tydliga.« (partiprogram ↗)
  • reglerad lobbyism»Lobbyismen behöver därför regleras och begränsas.« (partiprogram ↗)
CCenterpartietJaNejavviker från planenhärlett

Planen kräver att reglerna för finansiering av politiska partier skärps och att partiernas motståndskraft mot yttre påverkan rustas, och den bygger på individens rätt att själv bestämma över sina egna val framför påtvingad kollektivism.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen kräver att reglerna för finansiering av politiska partier skärps och att partiernas motståndskraft mot yttre påverkan rustas, och den bygger på individens rätt att själv bestämma över sina egna val framför påtvingad kollektivism. Ett krav på samtycke från enskilda medlemmar innan en organisation ger partipolitiska bidrag ligger i linje med båda dessa åtaganden. Därför avvisas motförslagets krav på att just den delen ska strykas.

  • skärpta regler för partifinansieringavgörande»De politiska partierna är sårbara mot påverkan och infiltration. Reglerna för finansiering av politiska partier bör skärpas och deras motståndskraft mot yttre påverkan och infiltration rustas.« (valmanifest 2022 ↗)
  • individens politiska självbestämmande»Alla ska kunna bestämma över sina egna liv genom egna och fria val.« (partiprogram ↗)
  • insyn i politisk påverkan»Sverige ska bli ännu mer transparent. Vi vill inrätta en antikorruptionsmyndighet, skärpa regler mot korruption och införa ett lobbyregister.« (valmanifest 2022 ↗)
  • öppenhet mot korruption»Öppenhet och transparens är grundförutsättningar för frihet, demokrati och för att förhindra korruption och övergrepp.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

LLiberalernaJaJaföljer planenhärlett

Planen utgår från att det alltid är den enskilda människan som avgör vilka gemenskaper hon vill tillhöra, och vill att partiernas finansiering regleras i lag.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen utgår från att det alltid är den enskilda människan som avgör vilka gemenskaper hon vill tillhöra, och vill att partiernas finansiering regleras i lag. Ett krav på samtycke innan en organisations medel används för partipolitiska ändamål följer av den enskildes politiska självbestämmande. Föreningsfriheten talar delvis emot, men bär inte motförslagets krav på avslag.

  • individens rätt att välja gemenskapavgörande»Det måste alltid vara den enskilda människan som avgör vilka gemenskaper man vill tillhöra och känna delaktighet med.« (partiprogram ↗)
  • lagreglerad insyn i partifinansiering»Partiernas skyldighet att redovisa källorna för sin finansiering ska vara reglerad i lag.« (partiprogram ↗)
  • skyddat politiskt engagemang»Den grundläggande rättigheten att engagera sig politiskt måste värnas« (partiprogram ↗)
  • facklig förenings- och avtalsfrihet»Den fackliga friheten och möjligheten till kollektivavtal är en viktig del av förenings- och avtalsfriheten.« (partiprogram ↗)
KDKristdemokraternaJaJaföljer planenhärlett

Principprogrammet kräver starka men partipolitiskt oberoende fackföreningar och en demokrati där varje medborgare får verkligt inflytande.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Principprogrammet kräver starka men partipolitiskt oberoende fackföreningar och en demokrati där varje medborgare får verkligt inflytande. Ett krav på samtycke från enskilda medlemmar innan en organisation lämnar partipolitiska bidrag skyddar just den enskildes politiska självbestämmande. Motförslaget vill avslå denna del, vilket planen inte ger stöd för, även om principen att parterna själva råder över sina verksamhetsområden drar delvis åt motsatt håll.

  • partipolitiskt oberoende fackföreningaravgörande»Starka och partipolitiskt oberoende fackföreningar är en oundgänglig del av ett demokratiskt samhälle för att tillvarata arbetstagares rättigheter och intressen och skapa effektiva samarbetsformer mellan arbetsgivare och arbetstagare.« (partiprogram ↗)
  • medborgarens egna inflytande»Det ideal som kristdemokraterna framhäver är en demokrati där varje medborgare ges möjligheter till deltagande, inflytande och delaktighet, inte bara vid valtillfället utan kontinuerligt.« (partiprogram ↗)
  • öppenhet och insyn»Offentlighetsprincipen, det vill säga tillgången till allmänna handlingar, är central för en öppen och vital demokrati. Sekretessmöjligheten ska nyttjas restriktivt.« (partiprogram ↗)
  • parternas egen beslutssfär»Människor ska bestämma över sina egna liv; familjer till exempel över sin egen barnomsorg; fackföreningar och arbetsgivare över sina verksamhetsområden och avtal.« (partiprogram ↗)
MModeraternaJaJaföljer planenhärlett

Planens genomgående princip är att hävda individen mot kollektivet och att stärka den enskildes fri- och rättigheter gentemot organisationer och myndigheter.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Planens genomgående princip är att hävda individen mot kollektivet och att stärka den enskildes fri- och rättigheter gentemot organisationer och myndigheter. Ett krav på samtycke från enskilda medlemmar innan en organisation lämnar politiska bidrag är just en sådan förstärkning av individens självbestämmande. Motförslaget vill avslå den delen, vilket planen talar emot.

  • individen före kollektivetavgörande»hävda individen mot kollektivismen« (partiprogram ↗)
  • stärkta demokratiska grundvalar»Demokratins grundvalar behöver stärkas.« (valmanifest 2022 ↗)
  • skydd för enskildas rättigheter»Stärka domstolarnas oberoende och skyddet för medborgarnas fri- och rättigheter« (valmanifest 2022 ↗)
  • kontroll över politiska penningflöden»Stoppa utbetalningar av skattemedel till extremister« (valmanifest 2022 ↗)
SDSverigedemokraternaJaJaföljer planenhärlett

Valmanifestet pekar uttryckligen ut att fackförbund och andra organisationer är partipolitiskt knutna på ett sätt som riskerar att snedvrida de demokratiska förutsättningarna, och vill avpolitisera deras roll.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Valmanifestet pekar uttryckligen ut att fackförbund och andra organisationer är partipolitiskt knutna på ett sätt som riskerar att snedvrida de demokratiska förutsättningarna, och vill avpolitisera deras roll. Ett krav på samtycke från enskilda medlemmar för politiska bidrag är en åtgärd i just den riktningen. Att som motförslaget avslå den delen går därför emot planens åtagande om avpolitisering och fri åsiktsbildning.

  • avpolitisera civilsamhälletavgörande»Inom civilsamhället är både fackförbund och andra organisationer med viktiga samhällsuppdrag i hög grad partipolitiskt knutna på ett sätt som riskerar att snedvrida de demokratiska förutsättningarna.« (valmanifest 2022 ↗)
  • avpolitiserade fackliga uppdrag»Sverigedemokraterna vill avpolitisera arbetsmiljöarbetet genom att avveckla politiskt styrda fackförbunds företrädesrätt att utse skyddsombud.« (valmanifest 2022 ↗)
  • fri åsiktsbildning»Stärka möjligheten till fri och värdeoberoende åsiktsbildning« (valmanifest 2022 ↗)
  • ökad transparens»Tjänstemannaansvar ska införas och åtgärder ska genomföras för att öka transparensen och möjligheten att utkräva politiskt ansvarsutkrävande.« (valmanifest 2022 ↗)

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag