2025-12-032025/26:KU8 · p.1KUKonstitution

Grundlagsförslag och ändringar i riksdagsordningens huvudbestämmelser

Grundlagsändringar om regeringens krisbefogenheter

Vad som står på spel: Beslutet är det första av två som grundlagen kräver för att ändra regeringsformen, och avgör var gränsen går för regeringens handlingsutrymme i krig och allvarliga kriser. Det påverkar hur snabbt nya regler kan komma på plats vid en kris, men också vilket skydd medborgarnas fri- och rättigheter har mot regler som beslutas utan riksdagens förhandsgodkännande.

Vad omröstningen gäller

Frågan gäller om riksdagen som vilande grundlagsförslag ska anta regeringens ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen, som bland annat ger regeringen möjlighet att i allvarliga fredstida kriser besluta om begränsningar av fri- och rättigheter eller på civilrättens område utan ett föregående aktiveringsbeslut av riksdagen, eller om den befogenheten ska stanna kvar hos riksdagen.

Ja Ja — utskottets förslag

Utskottet delar regeringens bedömning att regeringsformens nuvarande bestämmelser inte tillgodoser normgivningsbehovet i en allvarlig fredstida kris i två avseenden: riksdagen kan i fredstid inte bemyndiga regeringen att meddela föreskrifter på det obligatoriska lagområdet, och det saknas en lösning för de fall då nya föreskrifter behövs närmast omedelbart eller när riksdagen tillfälligt inte kan fullgöra sin verksamhet. Utskottet ställer sig därför bakom att anta grundlagsändringarna som vilande, tillsammans med stärkta möjligheter för riksdagen att sammanträda och en bibehållen krigsdelegation.

Nej Nej — reservationerna

Reservation 1 (MP)

Reservationen (MP) står i allt väsentligt bakom förslaget, men vill att riksdagen avslår just den del som ger regeringen samma möjlighet som riksdagen att besluta om begränsningar av fri- och rättigheter eller på civilrättens område, utan att vare sig aktiveringsbeslutet fattas av riksdagen eller reglerna godkänns i förväg. Skälet är att sådana regler enligt förslaget kan gälla i upp till en månad innan de underställs riksdagen och eventuellt upphävs, utan spärr mot att en upphävd åtgärd återinförs i liknande form, vilket kan få allvarliga följder för enskilda och företag. Befogenheten att besluta om sådana begränsningar bör i stället stanna kvar hos riksdagen, som redan i dag har verktyg att hantera oförutsedda situationer snabbt.

Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.

VSMPCLKDMSD
JaNejAvstårFrånvarande

Vad betyder rösterna här?

Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).

Nej Stöd för motförslaget: reservation 1 från MP.

Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.

Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade

För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.

PlanRöstSäkerhetEvidens
VNejJa 19/0/0/3avviker från planensäkerhet: medelhärlett
SNejJa 92/0/0/14avviker från planensäkerhet: medelhärlett
MPegen reservationNejNej 0/15/0/3följer planensäkerhet: medelhärlett
CNejJa 21/0/0/3avviker från planensäkerhet: medelhärlett
LNejJa 14/0/0/2avviker från planensäkerhet: medelberörs ej
KDNejJa 16/0/0/3avviker från planensäkerhet: medelhärlett
MNejJa 59/0/0/9avviker från planensäkerhet: medelhärlett
SDJaJa 63/0/0/9följer planensäkerhet: medelhärlett

Utskottets förslag

Riksdagen antar som vilande regeringens förslag till 1. lag om ändring i regeringsformen, 2. lag om ändring i riksdagsordningen i de delar det avser huvudbestämmelser och rubriker före huvudbestämmelser. Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:155 punkterna 1 och 2.1 samt avslår motion 2025/26:78 av Jan Riise m.fl. (MP).

Riksdagens beslut: Riksdagen och regeringen ska ges bättre förutsättningar att i krig och andra svåra kriser fullgöra sina uppgifter och fatta nödvändiga beslut på legal grund. Riksdagen sa ja till att som vilande anta regeringens förslag till ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen i de delar det avser huvudbestämmelserna. Regeringens förslag innebär bland annat följande: Riksdagens möjligheter att sammanträda stärks. Riksdagens krigsdelegation behålls för krig och krigsfara, och reglerna om delegationen justeras. Bland annat får talmannen en roll som motsvarar den i riksdagen. Vidare ska en ledamot som blir statsråd inte längre kunna ingå i delegationen. Det införs nya bestämmelser om normgivning i allvarliga fredstida krissituationer. Regleringen innebär att riksdagen med kvalificerad majoritet ska kunna ge regeringen särskilda befogenheter att meddela föreskrifter om det behövs för att hantera krissituationen. Befogenheterna ska när som helst kunna återkallas av riksdagen. Eftersom förslaget gäller grundlagsändringar krävs att riksdagen röstar lika två gånger om förslaget och att det hålls ett riksdagsval mellan omröstningarna. Det här är det första beslutet om förslaget. Riksdagen sa ja till att anta förslaget som vilande. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2027.

Motförslag

Plan mot verklig röst

Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.

VVänsterpartietNejJaavviker från planenhärlett

Planen slår fast att grundlagarna ska värna demokratin och människors fri- och rättigheter, och att folkets politiska makt över staten utövas av riksdagen som regeringen är ansvarig inför.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen slår fast att grundlagarna ska värna demokratin och människors fri- och rättigheter, och att folkets politiska makt över staten utövas av riksdagen som regeringen är ansvarig inför. Att regeringen på egen hand skulle kunna besluta om begränsningar av fri- och rättigheter i upp till en månad utan aktiveringsbeslut går emot båda dessa åtaganden. Motförslagets krav på att just den delen undantas stöds därför av planen.

  • grundlagsskydd för fri- och rättigheteravgörande»Grundlagarna ska värna demokratin och människors fri- och rättigheter.« (partiprogram ↗)
  • riksdagens överhöghet»Folkets politiska makt över staten ska utövas av riksdagen, tillsatt genom allmänna, fria och rättvisa val« (partiprogram ↗)
  • regeringens ansvar inför riksdagen»Regeringen ska vara ansvarig inför riksdagen.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

SSocialdemokraternaNejJaavviker från planenhärlett

Planen ser principen att all offentlig makt utgår från folket och den parlamentariska demokratin som grundläggande och kräver skydd för medborgerliga fri- och rättigheter.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen ser principen att all offentlig makt utgår från folket och den parlamentariska demokratin som grundläggande och kräver skydd för medborgerliga fri- och rättigheter. Att regeringen på egen hand skulle kunna besluta om rättighetsbegränsningar i upp till en månad utan aktiveringsbeslut eller förhandsgodkännande går emot detta. Motförslagets krav att undanta just den delen stöds därför.

  • skydd för fri- och rättigheteravgörande»Skydd för medborgerliga fri- och rättigheter.« (partiprogram ↗)
  • parlamentarisk demokrati grundläggande»ser principen om att all offentlig makt utgår från folket och den parlamentariska demokratin« (partiprogram ↗)
  • rättsstatens principer»Slå vakt om rättsstatens principer.« (partiprogram ↗)
  • skyddade demokratiska institutioner»De demokratiska institutionerna måste skyddas.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MPMiljöpartietNejNejföljer planenhärlett

Planen vill skydda grundlagen mot snabba förändringar och slår fast att överdriven maktkoncentration är odemokratisk och att makt ska granskas kritiskt.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen vill skydda grundlagen mot snabba förändringar och slår fast att överdriven maktkoncentration är odemokratisk och att makt ska granskas kritiskt. Att regeringen på egen hand skulle kunna besluta om begränsningar av fri- och rättigheter i upp till en månad utan aktiveringsbeslut är just en sådan maktförskjutning. Motförslagets krav på att undanta den delen ligger därför i linje med planen.

  • värn om grundlagenavgörande»skydda Sveriges grundlag mot snabba förändringar« (valmanifest 2022 ↗)
  • makt ska delas och granskas»Överdriven maktkoncentration är odemokratiskt och korrumperar.« (partiprogram ↗)
  • noggrann rättssäkerhetsprövning»prövas noggrant utifrån rättssäkerhet och grundläggande fri- och rättigheter.« (partiprogram ↗)
  • värn om rättsstaten»Miljöpartiet vill värna och stärka rättsstaten« (partiprogram ↗)
CCenterpartietNejJaavviker från planenhärlett

Planen slår fast att de grundläggande rättigheterna aldrig får tas för givna och vill skydda riksdagens ställning och motverka att maktbefogenheter centraliseras.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen slår fast att de grundläggande rättigheterna aldrig får tas för givna och vill skydda riksdagens ställning och motverka att maktbefogenheter centraliseras. Att regeringen på egen hand skulle kunna besluta om begränsningar av fri- och rättigheter, gällande upp till en månad innan de underställs riksdagen, är just en sådan koncentration av makt. Motförslagets krav på att befogenheten stannar hos den lagstiftande församlingen ligger därför i linje med planen.

  • rättigheter får inte tas för givnaavgörande»Våra grundläggande rättigheter får inte tas för givna.« (valmanifest 2022 ↗)
  • skydda riksdagens ställning»Våra demokratiska institutioner behöver skydd. Vi vill göra det svårare att ändra grundlagen, skydda oppositionens ställning i riksdagen och stärka domstolarnas oberoende.« (valmanifest 2022 ↗)
  • maktdelning mot centralisering»en maktdelning där politiska beslut och andra maktbefogenheter inte centraliseras« (partiprogram ↗)
  • konstitutionella rättigheter som skydd»Konstitutionella fri-, och rättigheter är i detta sammanhang medborgarnas viktigaste« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

LLiberalernaNejJaavviker från planenberörs ej

Motförslaget vill att befogenheten att besluta om begränsningar av fri- och rättigheter stannar hos den lagstiftande församlingen.

Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022

Skäl och citat

Motförslaget vill att befogenheten att besluta om begränsningar av fri- och rättigheter stannar hos den lagstiftande församlingen. Planen sätter en tydlig gräns för den offentliga makten, vill ha ett starkt grundlagsskydd för de individuella fri- och rättigheterna och möter ökade offentliga maktanspråk med sund skepsis. Att ge regeringen sådan normgivningsmakt utan föregående beslut ligger därför utanför vad planen accepterar.

  • starkt grundlagsskyddavgörande»Grundlagsskyddet för demokratin och de individuella fri- och rättigheterna ska vara starkt.« (partiprogram ↗)
  • begränsad offentlig makt»Den politiska makten ska vara begränsad och utövas genom folkstyre. Liberalismen sätter en tydlig gräns för den offentliga makten.« (partiprogram ↗)
  • skepsis mot maktanspråk»I det liberala samhället är vaksamhet på hur den offentliga makten utövas, och en sund skepsis mot ökade offentliga maktanspråk, därför en självklarhet.« (partiprogram ↗)
  • förstärkt grundlagsskydd»Vi vill se ett förstärkt grundlagsskydd för vårt demokratiska statsskick« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

KDKristdemokraternaNejJaavviker från planenhärlett

Planen kräver att grundlagen säkerställer den enskildes rättigheter och skyddar dem från övergrepp, och att demokratin vilar på en klar maktdelning mellan lagstiftande och verkställande makt.

Plandokument: partiprogram

Skäl och citat

Planen kräver att grundlagen säkerställer den enskildes rättigheter och skyddar dem från övergrepp, och att demokratin vilar på en klar maktdelning mellan lagstiftande och verkställande makt. Att regeringen på egen hand skulle kunna besluta om begränsningar av fri- och rättigheter i upp till en månad utan aktiveringsbeslut strider mot detta. Motförslagets krav på att befogenheten stannar hos den lagstiftande församlingen stöds därför av planen.

  • grundlagsskydd för rättigheteravgörande»Grundlagen ska säkerställa de rättigheter som alltid ska finnas för den enskilda människan« (partiprogram ↗)
  • klar maktdelning»fungerande demokrati en klar maktdelning mellan den lagstiftande, den verkställande och« (partiprogram ↗)
  • makt får inte koncentreras»Människans ofullkomlighet innebär att för mycket makt inte får läggas i en enskild« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

MModeraternaNejJaavviker från planenhärlett

Planen kräver en tydlig katalog av fri- och rättigheter i grundlagen som ger ett praktiskt och effektivt skydd för den enskilde, och lovar att stärka domstolarnas oberoende.

Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram

Skäl och citat

Planen kräver en tydlig katalog av fri- och rättigheter i grundlagen som ger ett praktiskt och effektivt skydd för den enskilde, och lovar att stärka domstolarnas oberoende. Att regeringen på egen hand skulle kunna besluta om begränsningar av fri- och rättigheter i upp till en månad utan riksdagens aktivering står i strid med kravet på verklig maktdelning. Partiprogrammets kritik mot bristande krisberedskap väger lättare än rättighetsskyddet.

  • tydlig rättighetskatalogavgörande»Vår svenska grundlag ska ha en tydlig katalog av fri- och rättigheter.« (valmanifest 2022 ↗)
  • skydd för fri- och rättigheter»Stärka domstolarnas oberoende och skyddet för medborgarnas fri- och rättigheter« (valmanifest 2022 ↗)
  • verklig maktdelning»Vår demokrati bygger på vår förmåga att slå vakt om grundlagarna, medborgarnas fri- och rättigheter, verklig maktdelning och våra domstolars oberoende.« (partiprogram ↗)
  • stärkt krisberedskap»brister i vår beredskap och statsmaktens oförmåga att agera« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

SDSverigedemokraternaJaJaföljer planenhärlett

Planen kräver en särskild krislagstiftning som reglerar hur undantagsåtgärder snabbt ska kunna sättas in av det allmänna vid en kris.

Plandokument: valmanifest 2022

Skäl och citat

Planen kräver en särskild krislagstiftning som reglerar hur undantagsåtgärder snabbt ska kunna sättas in av det allmänna vid en kris. Motförslaget vill undanta just den del som ger regeringen möjlighet att besluta om begränsningar utan föregående aktiveringsbeslut, vilket tar bort den snabbhet planen efterfrågar. Planens rättighetsskydd talar för granskning i efterhand, men bär inte kravet på att befogenheten stannar hos församlingen.

  • snabba undantagsåtgärder vid krisavgörande»Särskild lagstiftning bör tas fram för hur en krisorganisation effektivt ska kunna samordna samhällets insatser vid en kris och hur undantagsåtgärder snabbt ska kunna sättas in av det allmänna.« (valmanifest 2022 ↗)
  • särskild krislagstiftning»Ta fram en särskild krislagstiftning« (valmanifest 2022 ↗)
  • stärkt central krisledning»Förbättra den centrala krisledningsförmågan« (valmanifest 2022 ↗)
  • starkare rättighetsskydd»Förstärka grundlagens rättighetsskydd vad gäller yttrandefrihet, äganderätt och frihet från religion« (valmanifest 2022 ↗)

Dela och bädda in

Bädda in som widget (iframe): förhandsgranskaStorlekSpråk

Källor och dokument

Behandlade dokument

Källa: Sveriges riksdag