Jämställdhetsintegrering m.m.

Planen bygger på att kvinnors obetalda omsorgsarbete försvagar deras ekonomiska självständighet och att förvärvsarbete är avgörande för feministiska framsteg. Motförslagets krav på att effekterna av integrationsinsatser följs upp ur ett jämställdhetsperspektiv riktar sig mot exakt det mönstret hos utrikes födda kvinnor. Planen ser dessutom full sysselsättning som ett verktyg mot segregation och rasistiska strukturer.

• kvinnors obetalda omsorgsarbeteavgörande»Kvinnor har länge stått för större delen av det arbetet« (partiprogram ↗)
• förvärvsarbete ger frigörelse»Goda möjligheter till förvärvsarbete har alltid betytt mycket för de feministiska framstegen.« (partiprogram ↗)
• arbete bryter segregation»Full sysselsättning, bostäder och välfärd är kraftfulla verktyg för att bryta upp segregation och rasistiska strukturer.« (partiprogram ↗)
• utrikes föddas arbetsvillkor»Anställda med utländsk bakgrund är överrepresenterade i osäkra, lågbetalda och stressiga jobb.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen pekar särskilt ut att fler insatser krävs för att utlandsfödda kvinnor ska komma i arbete och avvisar lösningar som låser fast dem i hemmet. Ett myndighetsuppdrag att granska integrationsinsatsernas effekter ur ett jämställdhetsperspektiv följer direkt av det åtagandet och av kravet på arbetsmarknadsetablering för utrikesfödda. Planen är dessutom uttalat feministisk i sin grundsyn.

• utlandsfödda kvinnor i arbeteavgörande»Fler insatser krävs för att utlandsfödda kvinnor ska komma i arbete och vi säger nej till alla förslag om vårdnadsbidrag eller barnomsorgspeng, som låser fast utlandsfödda kvinnor i hemmet.« (valmanifest 2022 ↗)
• etablering för utrikesfödda»Arbetsmarknadsetablering för utrikesfödda.« (partiprogram ↗)
• feministisk grundsyn»Som feministiskt parti hävdar socialdemokratin att ett jämlikt samhälle inte går att uppnå« (partiprogram ↗)
• svenska och självförsörjning»Bättre möjligheter för utlandsfödda att lära sig svenska och nå självförsörjning.« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Valmanifestet kräver uttryckligen att utrikesfödda kvinnors etablering stärks genom jämställda insatser, vilket förutsätter att integrationspolitikens effekter följs upp ur ett jämställdhetsperspektiv. Planen kräver också systematisk statistik för att belysa diskriminering och utgår från ett feministiskt anspråk på att ojämlika utfall ska synliggöras och åtgärdas. Motförslagets krav på ett myndighetsuppdrag om integrationsinsatsernas jämställdhetseffekter ligger därmed i linje med planen.

• jämställd etablering för utrikesfödda kvinnoravgörande»stärk utrikesfödda kvinnors etablering genom SFI kombinerad med praktik och yrkesutbildning och jämställda insatser från arbetsförmedlingen.« (valmanifest 2022 ↗)
• systematisk uppföljning av ojämlikhet»ta fram systematisk statistik för att belysa diskriminering och rasism i samhället.« (valmanifest 2022 ↗)
• feministisk politik»Miljöpartiet är ett feministiskt parti« (partiprogram ↗)
• lika möjligheter på arbetsmarknaden»behöver vi motverka rasism och diskriminering« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Valmanifestet slår uttryckligen fast att fler utrikes födda kvinnor måste få en chans att jobba och komma in i samhället, och gör ekonomisk jämställdhet till ett eget reformområde. Ett myndighetsuppdrag att följa upp integrationsinsatsernas effekter ur ett jämställdhetsperspektiv tjänar just det åtagandet. Uppföljningens form behandlas dock inte i planen.

• utrikes födda kvinnor i arbeteavgörande»Fler utrikes födda kvinnor måste få en chans att jobba, lära sig svenska och till fullo komma in i det svenska samhället.« (valmanifest 2022 ↗)
• ekonomisk jämställdhet»Vi ska dessutom leda Sverige till större ekonomisk jämställdhet.« (valmanifest 2022 ↗)
• feministisk grundhållning»Centerpartiet är ett feministiskt parti, som utmanar och bryter rådande maktförhållanden och kollektiva orättvisor.« (partiprogram ↗)
• resultatinriktad integration»Integrationsinsatser ska präglas av hårt arbete och höga förväntningar.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen gör utrikes födda kvinnors sysselsättning till en huvudfråga och kräver att samhällsorienteringen har en tydlig jämställdhetsprofil och att svenskundervisningen når män och kvinnor i samma utsträckning. Ett jämställdhetsperspektiv ska dessutom integreras i alla relevanta offentliga beslut. Att låta en myndighet granska integrationsinsatsernas effekter ur ett jämställdhetsperspektiv följer därmed planens linje.

• utrikes födda kvinnor i arbeteavgörande»Fler utrikes födda kvinnor ska komma i arbete genom reformer av föräldraförsäkringen och flerbarnstillägget och ett mer individualiserat försörjningsstöd.« (valmanifest 2022 ↗)
• jämställdhetsprofil i integrationen»Samhällsorienteringen till nyanlända ska vara obligatorisk och ha en tydlig jämställdhetsprofil.« (partiprogram ↗)
• sfi ska nå båda könen»Det är av största vikt att svenskundervisningen kombineras med drivkrafter till egen försörjning och når män och kvinnor i samma utsträckning.« (partiprogram ↗)
• jämställdhetsintegrering»Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i alla relevanta offentliga beslut.« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen kräver att jämställdhetsperspektivet genomsyrar alla politikområden och att förslag och beslut analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga konsekvenserna för kvinnor och män. Ett uppdrag att granska integrationsinsatsernas effekter ur ett jämställdhetsperspektiv är exakt denna analys tillämpad på integrationspolitiken. Planen slår också fast att människors vilja och förmåga till egenförsörjning ska tas tillvara, vilket gör sysselsättningsgapet bland utrikes födda kvinnor relevant.

• jämställdhetsanalys av beslutavgörande»beslut ska analyseras ur ett jämställdhetsperspektiv för att klarlägga möjliga konsekvenser« (partiprogram ↗)
• jämställdhet i alla politikområden»Jämställdhetsperspektivet ska genomsyra alla politikområden.« (partiprogram ↗)
• egenförsörjning i integrationen»vilja och förmåga till egenförsörjning ska tas tillvara.« (partiprogram ↗)
• uppföljning som politisk uppgift»kostnadsuppföljning och kvalitetskontroll är därför viktiga politiska uppgifter.« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Planen pekar själv ut att särskilt utrikes födda kvinnor är ekonomiskt ojämställda och att majoriteten av kvinnorna från de stora asylländerna har mycket liten inkomst från eget arbete. Den vill motverka att kvinnor i stora familjer fastnar i hemmet och betala försörjningsstödet till kvinnan. Att följa upp integrationsinsatsernas effekter ur ett jämställdhetsperspektiv träffar exakt det problem planen beskriver.

• utrikes födda kvinnors ojämställdhetavgörande»Särskilt utrikes födda kvinnor är ekonomiskt ojämställda männen.« (valmanifest 2022 ↗)
• kvinnor ut ur hemmet»Avskaffa flerbarnstillägget från och med barn fyra så att inte kvinnor i stora familjer fastnar i hemmet« (valmanifest 2022 ↗)
• ekonomisk egenmakt åt kvinnan»Betala ut försörjningsstöd till kvinnan i stället för till mannen« (valmanifest 2022 ↗)
• självförsörjning ger egenmakt»Ökad självförsörjning ger ökad egenmakt.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen säger uttryckligen att kulturella normer och bidragssystem som låser kvinnor till hemmet ska motverkas, och att varje offentlig satsning ska ge tydliga resultat. Motförslagets krav på att effekterna av integrationsinsatser följs upp med avseende på utrikes födda kvinnors sysselsättning ligger därmed nära planens egna åtaganden om kravbaserad integration och resultatuppföljning. Att planen samtidigt avvisar utfallsstyrd jämställdhetspolitik ändrar inte att uppföljning av integrationens effekter efterfrågas.

• motverka inlåsning av kvinnoravgörande»Både kulturella normer och bidragssystem som tenderar att låsa kvinnor till hemmet ska motverkas.« (valmanifest 2022 ↗)
• resultatkrav på satsningar»Begära tydliga resultat för varje offentlig satsning« (valmanifest 2022 ↗)
• insatser mot hedersmiljö»Samhällets insatser för att befria flickor som lever i hedersmiljö måste stärkas.« (valmanifest 2022 ↗)
• inte utfallsstyrd jämställdhet»Riktig jämställdhet nås inte genom att vidta politiska åtgärder för att på gruppnivå skapa samma utfall mellan män och kvinnor« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.