2026-02-172025/26:KU22 · p.5KUKonstitution
Samisk rätt till mark och vatten
Samernas rätt till mark och vatten vid en ny renmarksutredning
Vad som står på spel: Expanderande gruvnäring, skogsbruk, turism och den gröna omställningen ökar trycket på mark inom renskötselområdet, vilket urholkar samebyarnas möjlighet att bedriva renbete, jakt och fiske och därmed att bibehålla sin kultur och sitt samhällsliv.
Vad omröstningen gäller
Om riksdagen redan nu bör ge regeringen en tydlig inriktning för den nya utredningen om samernas rätt till mark, vatten, jakt och fiske - inklusive krav på att naturresursintäkter ska finansiera samiskt samhällsliv - eller om regeringen ska få forma uppdraget utan ett sådant tillkännagivande.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avstyrker motionsyrkandet. Utskottet konstaterar att regeringen har avvecklat den tidigare kommittén och aviserat en ny utredning, och ser inte skäl att föregripa den pågående processen genom ett tillkännagivande.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 6 (MP)
MP vill att regeringen i den nya utredningen skapar förutsättningar för en långsiktig inriktning för samernas rätt till mark, vatten, jakt och fiske, eftersom denna rätt urholkas i takt med växande krav från gruvnäring, skogsbruk och andra aktörer. Partiet vill även att statligt ägda bolag som hämtar intäkter från naturresurser i renskötselområdet årligen avsätter en andel för att finansiera samiskt samhällsliv, språk och kultur.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 6 från MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Beslutet hade stått sig
Uttryckliga åtaganden som gick emot rösten: VVänsterpartiet
Ja 283–19Ja 264–38
Motfaktiskt: partierna ovan flyttas till den ståndpunkt deras egna dokument uttryckligen pekar mot, med hela sin närvarande grupp. Övriga partier behåller sina verkliga siffror, inklusive avvikare och frånvaro.
Så hade AI-partierna röstat
För varje parti: vad dess egen plan – valmanifest och partiprogram – talar för i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. AI:n kan bara svara Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| AI | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Ja 19/0/0/3 | skiljermot eget program | säkerhet: hög | uttryckligt |
| S | Nej | Ja 91/1/0/14 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Nej 0/16/0/2 | lika | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Nej | Ja 21/0/0/3 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| L | Nej | Ja 12/0/0/4 | skiljer | säkerhet: medel | berörs ej |
| KD | Nej | Ja 17/0/0/2 | skiljer | säkerhet: låg | berörs ej |
| M | Ja | Ja 59/0/0/9 | lika | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Ja | Ja 62/0/0/9 | lika | säkerhet: låg | berörs ej |
Avvek från partilinjen
| SLena Malm (S, Göteborgs kommun) | Nej — partilinjen: Ja |
Ledamöter vars röst skiljer sig från partiets majoritetslinje i voteringen. Markerade med mörk ring i kammarbilden.
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motion 2025/26:3424 av Jan Riise m.fl. (MP) yrkandena 2, 3 och 5.
Riksdagens beslut: Riksdagen sa nej till 63 förslag i motioner om minoritetsfrågor från den allmänna motionstiden 2025. Förslagen handlar bland annat om urfolksstatus för tornedalingar, kväner och lantalaiset, samisk rätt till mark och vatten, judiskt liv i Sverige, romsk inkludering, sanningskommission för sverigefinnar, olika insatser för att stärka och synliggöra de nationella minoriteterna, tillsyn och uppföljning av minoritetspolitiken samt älvdalskans ställning. Riksdagen hänvisar bland annat till att det redan pågår arbete inom de områden som förslagen gäller.
Motförslag
- Motförslaget vill att Sverige ratificerar ILO:s konvention nr 169 och stärker urfolks rättigheter till självbestämmande, mark och vatten. (MP) — Reservation 6
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen kräver att mer av naturresursernas värden stannar kvar där de utvinns och produceras och att Sverige stärker urfolks rättigheter med en särskild medvetenhet om markanvändningens betydelse.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att mer av naturresursernas värden stannar kvar där de utvinns och produceras och att Sverige stärker urfolks rättigheter med en särskild medvetenhet om markanvändningens betydelse. Motförslagets båda krav - en långsiktig inriktning för renbete, jakt och fiske och att bolag som tjänar på naturresurserna avsätter en andel till lokalt samhällsliv, språk och kultur - är samma sak i sak. Planen slår också fast att vindkraften ska gynna kommun och närboende.
- naturresursvärden stannar lokaltavgörande»Mer av naturresursernas värden måste stanna kvar där de utvinns och produceras.« (valmanifest 2022 ↗)
- markanvändning och urfolksrätt»en särskild medvetenhet om markanvändningens betydelse.« (partiprogram ↗)
- stärkta urfolksrättigheter»Sverige har en särskild uppgift att stärka urfolks och« (partiprogram ↗)
- lokal nytta av naturresurser»Vindkraften ska gynna både kommun och boende i närområdet.« (valmanifest 2022 ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Partiprogrammet kräver hållbar utvinning av naturresurser med ekonomisk kompensation och system för att stärka lokalsamhället vid stora industrietableringar.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet kräver hållbar utvinning av naturresurser med ekonomisk kompensation och system för att stärka lokalsamhället vid stora industrietableringar. Motförslagets krav att bolag som hämtar intäkter ur områdets naturresurser årligen avsätter medel till lokalt samhällsliv, språk och kultur är just en sådan kompensationsordning. Åtagandet om minoriteters rättigheter och om att värna värdefull natur stärker stödet för en långsiktig inriktning för renbete, jakt och fiske.
- kompensation vid naturresursuttagavgörande»Hållbar utvinning och användning av naturresurser, med ekonomisk kompensation till« (partiprogram ↗)
- stärkt lokalsamhälle»System för att stärka lokalsamhället vid stora industrietableringar.« (partiprogram ↗)
- minoriteters rättigheter»Rättigheter för nationella minoriteter.« (partiprogram ↗)
- värna natur och marker»Värn av biologisk mångfald och Sveriges värdefulla natur och vattenmiljöer.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen åtar sig att ratificera ILO 169 om urfolks rättigheter och kräver att skyddet för urfolks intressen är starkt när mark tas i anspråk i omställningen.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen åtar sig att ratificera ILO 169 om urfolks rättigheter och kräver att skyddet för urfolks intressen är starkt när mark tas i anspråk i omställningen. Den vill dessutom uttryckligen att lokalsamhällen får återbäring vid energi- och resursutvinning och att de som påverkas av gruvor och vindkraft får del av vinsterna. Motförslagets krav på långsiktigt skydd för renbete, jakt och fiske och på årlig avsättning från bolagen följer direkt av dessa åtaganden.
- ratificera ILO 169avgörande»Sverige ska ratificera ILO:s konvention 169 om urfolk och stamfolks rättigheter.« (partiprogram ↗)
- återbäring till lokalsamhällen»Vi vill se ett system där lokala samhällen får återbäring vid energi« (partiprogram ↗)
- starkt skydd för urfolks intressen»För att omställningen ska vara rättvis och hållbar måste skyddet för urfolks intressen,« (partiprogram ↗)
- stärkta samiska rättigheter»stärka nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter och att Sverige ska förbinda sig att följa den internationella konventionen om urfolks rättigheter (ILO 169).« (valmanifest 2022 ↗)
Valmanifestet slår fast att mer av värdet som skapas från naturresurser — vindkraft, vattenkraft och gruvor — ska stanna kvar lokalt och att markägare och närboende ska få rättvis ersättning.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Valmanifestet slår fast att mer av värdet som skapas från naturresurser — vindkraft, vattenkraft och gruvor — ska stanna kvar lokalt och att markägare och närboende ska få rättvis ersättning. Det är i sak samma krav som motförslagets avsättning från bolagens intäkter till lokalt samhällsliv, språk och kultur. Löftet att stärka minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning stöder också en långsiktig inriktning för rätten till renbete, jakt och fiske.
- naturresursvärden stannar lokaltavgörande»Mer av värdet som skapas från naturresurser — exempelvis vindkraft, vattenkraft och gruvor — ska stanna kvar lokalt.« (valmanifest 2022 ↗)
- rättvis ersättning lokalt»Vinsterna från lokal kraftproduktion — som vind och vatten — ska i större utsträckning stanna kvar i bygden. Att bygga lokalt stöd och ge rättvis ersättning till markägare och närboende är viktiga nycklar för att lyckas med den gröna omställningen.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt minoritetsskydd»Vi vill stärka bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning« (valmanifest 2022 ↗)
- högre ersättning för ianspråktagen mark»Likaså ska ersättning för ianspråktagen mark ersättas till avsevärt större belopp än idag.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet slår fast att samernas rätt att utöva renskötsel och utnyttja marker i enlighet med urminnes hävd ska värnas och att ILO-konvention 169 ska ratificeras efter samråd.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att samernas rätt att utöva renskötsel och utnyttja marker i enlighet med urminnes hävd ska värnas och att ILO-konvention 169 ska ratificeras efter samråd. Det bär motförslagets krav på en långsiktig inriktning för renbete, jakt och fiske när trycket på marken växer. Kravet på att bolag avsätter en andel av intäkterna för lokalt samhällsliv, språk och kultur är inte lika tydligt täckt, men ligger nära planens stöd till samiskt språk och kultur.
- samisk rätt till mark och vattenavgörande»Samernas rätt att utöva renskötsel och utnyttja marker i enlighet med urminnes hävd ska värnas.« (partiprogram ↗)
- ratificera ILO 169»ILO-konvention 169 ska ratificeras efter samråd med olika intressegrupper som samer, andra minoriteter och markägare.« (partiprogram ↗)
- stöd åt samiskt språk och kultur»Det offentliga ska understödja ett språk-, kultur- och medieutbud med minoritetsspråksprofil.« (partiprogram ↗)
- samverkan med lokalbefolkningen»Staten ska sträva efter god samverkan med markägare och lokalbefolkning i naturvård och viltförvaltning.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Partiprogrammet slår fast att rennäringen ska värnas eftersom den är en betydelsefull del av samisk kultur och viktig för sysselsättning och boende i norra inlandet och fjällvärlden.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet slår fast att rennäringen ska värnas eftersom den är en betydelsefull del av samisk kultur och viktig för sysselsättning och boende i norra inlandet och fjällvärlden. Att ge den kommande utredningen en långsiktig inriktning för renbete, jakt och fiske svarar mot det när marken pressas av gruvnäring, skogsbruk och turism, och planen vill att lokala naturresurser stödjer bygden. Att planen kopplar jakt- och fiskerätt till markägande gör dock stödet försiktigt.
- rennäringen ska värnasavgörande»Rennäringen ska värnas eftersom den är en betydelsefull del av samisk kultur samt viktig för sysselsättning och boende i Sveriges norra inland och fjällvärld.« (partiprogram ↗)
- urbefolkningens kultur och språk»Sveriges ursprungsbefolkning och nationella minoriteter är en levande del av det svenska samhället och deras språk är en värdefull del av den svenska kulturen.« (partiprogram ↗)
- lokala naturresurser gagnar bygden»De lokala och regionala förutsättningar som finns i form av naturresurser och människors kompetens och kreativitet ska stödjas och främjas.« (partiprogram ↗)
- jakträtt kopplad till markägande»bör kopplingen mellan markägande och jakt- och fiskerätt finnas« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen kräver att fjälljakten ska vara tillgänglig för alla svenska jägare på lika villkor och att de rika mineraltillgångarna ska kunna utvinnas ansvarsfullt, vilket talar emot att låsa fast särskilda kollektiva nyttjanderätter till mark och vatten.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver att fjälljakten ska vara tillgänglig för alla svenska jägare på lika villkor och att de rika mineraltillgångarna ska kunna utvinnas ansvarsfullt, vilket talar emot att låsa fast särskilda kollektiva nyttjanderätter till mark och vatten. Kravet att bolag årligen ska avsätta en andel av intäkterna till lokalt samhällsliv är dessutom en ny pålaga som strider mot planens skattehöjarstopp. Planens rättighetssyn utgår från individen, inte från kollektiv.
- jakt på lika villkoravgörande»Se till att fjälljakten är tillgänglig för alla svenska jägare på lika villkor« (valmanifest 2022 ↗)
- ansvarsfull mineralutvinning»Våra rika mineraltillgångar ska kunna utvinnas ansvarsfullt och långsiktigt hållbart.« (valmanifest 2022 ↗)
- skattehöjarstopp»Införa ett skattehöjarstopp under den kommande mandatperioden som innebär att de samlade skatterna inte höjs« (valmanifest 2022 ↗)
- rättigheter tillhör individer»Fri- och rättigheter tillhör individer och aldrig« (partiprogram ↗)
Planens bärande åtagande på markanvändningsområdet är att tillståndsprocesserna för gruvnäring och industri ska effektiviseras, att det ska bli enklare och snabbare att öppna gruvor och att äganderätten ska stärkas.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens bärande åtagande på markanvändningsområdet är att tillståndsprocesserna för gruvnäring och industri ska effektiviseras, att det ska bli enklare och snabbare att öppna gruvor och att äganderätten ska stärkas. En långsiktigt förstärkt särrätt till mark och vatten för renbete, jakt och fiske drar åt motsatt håll. Planen delar dock kritiken att intäkter från råvaruutvinning sällan kommer lokalbygden till del, vilket gör slutsatsen osäker.
- snabbare gruvtillståndavgörande»Effektivisera och öka förutsägbarheten i tillståndsprocesserna för gruvnäring, elnätsutbyggnad och industri« (valmanifest 2022 ↗)
- enklare att öppna gruvor»Det behöver också bli enklare och gå snabbare att öppna gruvor för de mineraler som behövs för exempelvis tillverkning av batterier.« (valmanifest 2022 ↗)
- stärkt äganderätt»Stärka äganderätten« (valmanifest 2022 ↗)
- lokal del av råvaruintäkter»Regionalisera fastighetsskatten från industri- och elproduktionsanläggningar« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:KU22)
- Betänkandets fulltext (HD01KU22)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1333 — Älvdalska som ett nationellt minoritetsspråk av Runar Filper (SD)
- Motion 2025/26:1449 — Stärkt arbete för nationella minoriteters rättigheter av Johan Büser (S)
- Motion 2025/26:1618 — Politik för sverigefinnar av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:169 — Arabiskans betydelse i världen och Sverige av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:171 — Politik för äldres rättigheter och välmående av Nadja Awad m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2786 — En politik för de nationella minoriteterna och minoritetsspråken av Nooshi Dadgostar m.fl. (V)
- Motion 2025/26:2787 — En politik för urfolket samer av Jessica Wetterling m.fl. (V)
- Motion 2025/26:3036 — Älvdalska som ett eget språk av Malin Höglund (M)
- Motion 2025/26:3126 — Tornedalingar som urfolk av Cecilia Engström (KD)
- Motion 2025/26:3423 — Judiskt liv i Sverige av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3424 — Politik för urfolket samerna av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:343 — Åtgärder för att motverka den muslimska antisemitismen av Nima Gholam Ali Pour (SD)
- Motion 2025/26:3435 — Politik för Sveriges nationella minoriteter av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3436 — Politik för romer av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3437 — Politik för tornedalingar, kväner och lantalaiset av Jan Riise m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3459 — Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid av Björn Wiechel m.fl. (S)
- Motion 2025/26:3489 — Skydd för den judiska minoriteten av Joar Forssell (L)
- Motion 2025/26:3509 — Feminism, fred och frihet - ett rättvist bistånd för en säkrare och mer resilient värld av Daniel Helldén m.fl. (MP)
- Motion 2025/26:3583 — Demokrati och konstitutionella frågor av Muharrem Demirok m.fl. (C)
- Motion 2025/26:3721 — Utgiftsområde 1 Rikets styrelse av Jennie Nilsson m.fl. (S)
Källa: Sveriges riksdag