2026-05-262025/26:SoU29 · p.5SoUHälsa och socialtjänst
Tillsynens utformning
Utformningen av tillsynen över kommunernas aktivitetskrav
Vad som står på spel: Valet av tillsynsmodell påverkar hur kommunerna hålls ansvariga för att aktivitetskravet fungerar i praktiken, och om kommuner som brister riskerar ekonomiska sanktioner eller i stället får stöd att komma till rätta med bristerna.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om tillsynen över kommunernas efterlevnad av aktivitetskravet ska kunna innefatta sanktionsavgifter, som regeringens förslag medger, eller om tillsynen i stället uteslutande ska bygga på dialog, stöd och vägledning utan ekonomiska sanktioner.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet står bakom regeringens förslag om hur tillsynen över kommunernas efterlevnad av aktivitetskravet ska utformas, och bedömer att kommunerna har goda förutsättningar att fullgöra sina skyldigheter enligt förslaget. Utskottet ser därför inte skäl att avstå från sanktionsavgifter som en del av tillsynen eller att i övrigt ändra den föreslagna modellen.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 5 (S, V, C, MP)
Reservationen (S, V, C, MP) vill att tillsynen över kommunerna ska vara förutsägbar och proportionerlig, med dialog, stöd och vägledning som utgångspunkt. Man anser att sanktionsavgifter varken är ett rimligt eller proportionerligt verktyg och vill att de inte ska tillämpas, samt att regeringen ser över hur tillsynen i stället kan utformas.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 5 från S, V, C, MP.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/21/0/0 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| S | Nej | Nej 0/106/0/0 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| MP | Nej | Nej 0/18/0/0 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| C | Nej | Nej 0/24/0/0 | följer planen | säkerhet: medel | härlett |
| L | Ja | Ja 16/0/0/0 | följer planen | säkerhet: låg | härlett |
| KD | Nej | Ja 19/0/0/0 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| M | Ja | Ja 65/0/0/1 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| SD | Ja | Ja 69/0/0/1 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motion 2025/26:4032 av Christofer Bergenblock m.fl. (C) yrkande 4.
Riksdagens beslut: Den som får försörjningsstöd ska delta i aktiviteter den tid som inte går till att exempelvis söka arbete eller studera. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om aktivitetskrav som villkor för försörjningsstöd. Aktivitetskravet syftar bland annat till att motverka utanförskap och till att tillvarata arbetskraft. Personer som haft försörjningsstöd i minst tre sammanhängande månader ska omfattas av kravet. I regeringens förslag ingår ett antal undantag för då aktivitetskravet inte ska gälla, exempelvis för den som är under 18 år, den som har sjukpenning, eller den som är föräldraledig med barn under ett år. Lagändringarna om aktivitetskrav börjar gälla den 1 juli 2026.
Motförslag
- Motförslaget vill avslå regeringens förslag om aktivitetskrav på heltid för mottagare av försörjningsstöd. (S, V, C, MP) — Reservation 5
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen värnar det kommunala självstyret och vänder sig mot styrsystem som bygger på ekonomistiska kontrollsystem och byråkratisk övervakning; valmanifestet slår fast att det är resurser som främst behövs, inte kontrollapparater.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen värnar det kommunala självstyret och vänder sig mot styrsystem som bygger på ekonomistiska kontrollsystem och byråkratisk övervakning; valmanifestet slår fast att det är resurser som främst behövs, inte kontrollapparater. En tillsyn byggd på dialog, stöd och vägledning i stället för ekonomiska sanktionsavgifter ligger i linje med det. Planen stöder därför motförslagets krav på en översyn av tillsynen.
- kommunalt självstyreavgörande»Det kommunala självstyret är en betydelsefull del av den svenska« (partiprogram ↗)
- mot kontrollstyrning»kontrollsystem och byråkratisk övervakning förstör människors« (partiprogram ↗)
- resurser före kontroll»Det är resurser som främst behövs, inte formulär för kvalitetssäkring« (valmanifest 2022 ↗)
- mot växande kontrollbyråkrati»marknadslösningar har urholkat vår gemensamma välfärd samtidigt som en allt större del av våra skattemedel går till administration och kontroll« (valmanifest 2022 ↗)
Planen värnar det kommunala självstyret med beskattningsrätt och vill fortsätta öka statens bidrag till kommunerna i stället för att belasta dem.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen värnar det kommunala självstyret med beskattningsrätt och vill fortsätta öka statens bidrag till kommunerna i stället för att belasta dem. Den kräver också att villkoren för välfärdens pengar går till verksamheten och inte till mer byråkrati, vilket talar för en tillsyn byggd på dialog och stöd snarare än ekonomiska sanktionsavgifter mot kommunerna. Planen behandlar inte tillsynsmodellen uttryckligen.
- kommunalt självstyreavgörande»Kommunalt och regionalt självstyre med beskattningsrätt.« (partiprogram ↗)
- ökade statsbidrag till kommunerna»Vi vill fortsätta öka statens bidrag till kommuner och regioner.« (valmanifest 2022 ↗)
- resurser till verksamheten»Villkor ska ställas så att pengarna till välfärden verkligen går till dess medarbetare – inte mer byråkrati.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen bygger på att beslut ska tas så nära människor som möjligt och att decentralisering är en motvikt till maktkoncentration, med tillit till professionerna snarare än detaljstyrning.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen bygger på att beslut ska tas så nära människor som möjligt och att decentralisering är en motvikt till maktkoncentration, med tillit till professionerna snarare än detaljstyrning. En tillsyn över kommunerna som bygger på dialog, stöd och vägledning i stället för ekonomiska sanktioner ligger närmare den hållningen. Motförslagets krav på en översyn av tillsynen ligger därför i linje med planens principer.
- beslut nära människoravgörande»beslut tas så nära människor som möjligt« (partiprogram ↗)
- decentraliserad makt»Decentralisering skapar motvikt till maktkoncentration.« (partiprogram ↗)
Planen bygger på decentralisering och starkt kommunalt självbestämmande, där beslut ska fattas nära dem som berörs.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen bygger på decentralisering och starkt kommunalt självbestämmande, där beslut ska fattas nära dem som berörs. En tillsyn som bygger på dialog, stöd och vägledning i stället för ekonomiska sanktioner mot kommunerna ligger därför närmare planen än en sanktionsmodell. Planen behandlar inte tillsynens utformning uttryckligen, varför slutsatsen är härledd.
- decentraliserat beslutsfattandeavgörande»Decentralisera mera. Människor ska få bestämma mer själva, och politiska beslut ska fattas nära dem som berörs.« (valmanifest 2022 ↗)
- lokalt självstyre»För att stärka det personliga självbestämmandet, för att öka det regionala och lokala självstyret, måste principen vara att beslut i första hand ska fattas av människor själva, eller så nära den enskilda människan som möjligt.« (partiprogram ↗)
- makt till kommunerna»Med decentralisering som verktyg vill Centerpartiet ge varje människa och varje del av landet makt att ta itu« (partiprogram ↗)
Planen accepterar skarpa statliga ingripanden när kommunal verksamhet inte håller måttet: statliga skolakuter ska kunna ta över skolor som inte fungerar, verksamheter som inte klarar kvalitetskraven ska stängas och tillsynen ske i statlig regi utifrån nationella normer.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen accepterar skarpa statliga ingripanden när kommunal verksamhet inte håller måttet: statliga skolakuter ska kunna ta över skolor som inte fungerar, verksamheter som inte klarar kvalitetskraven ska stängas och tillsynen ske i statlig regi utifrån nationella normer. Motförslaget vill i stället bygga tillsynen på dialog och stöd i stället för ekonomiska sanktioner. Det är en svagare ordning än den planen förordar.
- statliga ingripanden mot kommuneravgörande»I ett första steg kommer vi att införa en statlig skolpeng som ger likvärdiga villkor i hela landet och ha statliga skolakuter som kan ta över de skolor som inte fungerar.« (valmanifest 2022 ↗)
- konsekvenser vid brister»Skolor, såväl kommunala som fristående, som inte klarar kvalitetskraven ska stängas.« (partiprogram ↗)
- statlig tillsyn efter nationella normer»Tillsynen ska ske i statlig regi utifrån nationellt fastställda kvalitetsnormer.« (partiprogram ↗)
- stärkt nationell styrning»Den nationella styrningen av äldreomsorgens kvalitet behöver stärkas.« (partiprogram ↗)
Subsidiaritetsprincipen i partiprogrammet innebär att varje nivå i första hand är kompletterande till de lägre och inte ska beröva dem uppgifter eller frihet, och att den kommunala självstyrelsen ska vara stark.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Subsidiaritetsprincipen i partiprogrammet innebär att varje nivå i första hand är kompletterande till de lägre och inte ska beröva dem uppgifter eller frihet, och att den kommunala självstyrelsen ska vara stark. En tillsyn byggd på dialog, stöd och vägledning ligger närmare denna stödprincip än ekonomiska sanktionsavgifter. Planen accepterar dock att lagtrots beivras effektivt.
- subsidiaritet som stödprincipavgörande»Varje nivå är således i första hand kompletterande till de lägre och ska inte ersätta eller beröva dem vare sig dess uppgifter eller frihet.« (partiprogram ↗)
- stark kommunal självstyrelse»Den kommunala självstyrelsen ska vara stark och tydligt reglerad i grundlagen.« (partiprogram ↗)
- stöd i stället för styrning»De större gemenskaperna ska stödja de små gemenskaperna att bevara denna kompetens.« (partiprogram ↗)
- lagtrots ska beivras»Så kallat lagtrots av kommuner i enskilda fall ska beivras på ett effektivt sätt.« (partiprogram ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planens åtagande är att aktivitet på heltid ska krävas av den som lever på försörjningsstöd, och partiprogrammet slår fast att den offentliga välfärden aldrig får vara kravlös.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planens åtagande är att aktivitet på heltid ska krävas av den som lever på försörjningsstöd, och partiprogrammet slår fast att den offentliga välfärden aldrig får vara kravlös. En tillsyn som bygger på dialog och vägledning i stället för ekonomiska sanktioner riskerar att göra kravet verkningslöst i de kommuner som inte levererar. Planen talar därför emot motförslagets krav, även om den inte uttalar sig om tillsynsformer.
- heltidsaktivitet för försörjningsstödavgörande»Kräva aktivitet på heltid av den som lever på försörjningsstöd« (valmanifest 2022 ↗)
- krav i välfärden»Den offentliga välfärden får aldrig vara kravlös.« (partiprogram ↗)
- aktivitetskrav för bidrag»Ställa krav på heltidsaktiviteter för att få bidrag« (valmanifest 2022 ↗)
Planen uttalar sig inte om tillsynsmodeller, men kräver genomgående stärkt ansvarsutkrävande och tydliga resultat för varje offentlig satsning, vilket talar för verkningsfulla sanktioner snarare än enbart dialog.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen uttalar sig inte om tillsynsmodeller, men kräver genomgående stärkt ansvarsutkrävande och tydliga resultat för varje offentlig satsning, vilket talar för verkningsfulla sanktioner snarare än enbart dialog. Motförslaget vill ersätta ekonomiska sanktionsavgifter med stöd och vägledning, vilket försvagar efterlevnaden av det aktivitetskrav planen kräver. Planens betoning av det kommunala självbestämmandet drar åt andra hållet men väger lättare.
- stärkt ansvarsutkrävandeavgörande»Sverigedemokraterna vill stärka möjligheter för ansvarsutkrävande när hanteringen av de offentliga resurserna brister.« (valmanifest 2022 ↗)
- resultatkrav på offentliga insatser»Begära tydliga resultat för varje offentlig satsning« (valmanifest 2022 ↗)
- arbetsplikt för bidrag»Inför arbetsplikt för bidrag« (valmanifest 2022 ↗)
- kommunalt självbestämmande»Vi betraktar det kommunala självbestämmandet som en central del av demokratin,« (partiprogram ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:SoU29)
- Betänkandets fulltext (HD01SoU29)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:4016 — med anledning av prop. 2025/26:207 Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd av Fredrik Lundh Sammeli m.fl. (S)
- Motion 2025/26:4027 — med anledning av prop. 2025/26:207 Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd av Maj Karlsson m.fl. (V)
- Motion 2025/26:4032 — med anledning av prop. 2025/26:207 Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd av Christofer Bergenblock m.fl. (C)
- Proposition 2025/26:207 — Aktivitetskrav för mottagare av försörjningsstöd
Källa: Sveriges riksdag