2026-03-112025/26:UbU8 · p.8UbUUtbildning
Betyg och bedömning
Betyget F och ett mer likvärdigt betygssystem
Vad som står på spel: Olikvärdig betygssättning snedvrider i dag antagningen till gymnasiet och högre utbildning, och en statlig utredning har föreslagit ett kalibrerat betygssystem. Utfallet påverkar elever som riskerar att inte nå gymnasiebehörighet, med skillnader i utfall mellan pojkar och flickor.
Vad omröstningen gäller
Frågan gäller om betyget F som spärr till gymnasiet ska avskaffas och betygssystemet göras om nu, eller om riksdagen ska avvakta den pågående utredningen om ett nytt, mer likvärdigt betygssystem.
Ja Ja — utskottets förslag
Utskottet avslår motionsyrkandena om att avskaffa betyget F eller göra om betygssystemet nu. Det välkomnar i stället utredningen om ett likvärdigt betygssystem med meritvärdeskalibrering, konstaterar att den nya tiogradiga skalan saknar en skarp godkäntgräns, och avvaktar regeringens proposition.
Nej Nej — reservationerna
Reservation 14 (S, V)
Reservationen (res-14) kräver att betyget F avskaffas som spärrgräns till gymnasiet. Den motiverar kravet med att F-gränsen inte fungerat som tänkt, att elever som inte når godkänt både stängs ute från vidare studier och drabbas av hopplöshet, samt att pojkars resultat är genomgående sämre än flickors, vilket kräver tydligare uppdrag för att motverka.
Sammanfattat från betänkandet. Partibeteckningar i sammanfattningen kommer från betänkandet, inte från omröstningen.
Vad betyder rösterna här?
Ja Utskottets förslag: att avslå motionsyrkandena (nuvarande ordning behålls).
Nej Stöd för motförslaget: reservation 14 från S, V.
Avstår Partiet markerar en egen linje som inte finns med i slutomröstningens två alternativ.
Vad planen pekar mot — och hur partiet röstade
För varje parti: den röst partiets eget valmanifest och partiprogram pekar mot i just detta ärende, bredvid hur partiet faktiskt röstade. En plan kan bara peka mot Ja eller Nej; ett parti kan också avstå.
| Plan | Röst | Säkerhet | Evidens | ||
|---|---|---|---|---|---|
| V | Nej | Nej 0/18/0/4 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| S | Nej | Nej 0/89/0/17 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| MP | Nej | Avstår 0/0/15/3 | avviker från planen | säkerhet: hög | uttryckligt |
| C | Ja | Avstår 0/0/21/3 | avviker från planen | säkerhet: medel | härlett |
| L | Ja | Ja 13/0/0/3 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| KD | Ja | Ja 16/0/0/3 | följer planen | säkerhet: låg | berörs ej |
| M | Ja | Ja 56/0/0/12 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
| SD | Ja | Ja 62/0/0/9 | följer planen | säkerhet: medel | berörs ej |
Utskottets förslag
Riksdagen avslår motionerna 2025/26:1836 av Johanna Haraldsson (S), 2025/26:2116 av Ann-Sofie Lifvenhage och Ann-Charlotte Hammar Johnsson (båda M), 2025/26:3186 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkandena 10 och 11, 2025/26:3364 av Camilla Hansén m.fl. (MP) yrkande 30, 2025/26:3447 av John E Weinerhall (M) yrkandena 2 och 3, 2025/26:3464 av Christian Carlsson (KD), 2025/26:3591 av Ardalan Shekarabi m.fl. (S) yrkande 42 och 2025/26:3810 av Anders Ygeman m.fl. (S) yrkande 42.
Riksdagens beslut: Riksdagen sade nej till 146 förslag om grundläggande frågor om utbildning i motioner från den allmänna motionstiden 2025. Motionerna handlar bland annat om skolans värdegrund, trygghet och studiero, ämnen och kunskapsområden, betyg och bedömning, läromedel och undervisningsmetoder, undervisning i modersmål i skolan samt fritidshem. Riksdagen hänvisar främst till gällande bestämmelser och pågående arbete inom de områden som förslagen tar upp.
Motförslag
- Motförslaget vill se över regelverket för skolbesök för att säkerställa att ungdomsförbund välkomnas på ett rättvist och demokratiskt sätt. (S, V) — Reservation 14
Plan mot verklig röst
Varje parti, i kammarens ordning: vad partiets egen plan pekade mot, hur partiet röstade och skälen bakom. Markerade rader är de där de två skiljer sig — men även en röst som följer planen är ett resultat, så motiveringen finns för alla partier.
Planen slår fast att gymnasieskolan ska kunna möta alla barns behov och inte bygga på konkurrens, och beklagar att alltför många aldrig börjar gymnasiet.
Plandokument: valmanifest 2022 · partiprogram
Skäl och citat
Planen slår fast att gymnasieskolan ska kunna möta alla barns behov och inte bygga på konkurrens, och beklagar att alltför många aldrig börjar gymnasiet. Skolan ska vara kompensatorisk och ge mer stöd till den som har sämre förutsättningar. En spärrgräns som stänger ute elever från vidare studier går emot det, så kravet att avskaffa den stöds.
- gymnasium för allaavgörande»Gymnasieskolan ska kunna möta alla barns behov, och inte som idag bygga på konkurrens.« (valmanifest 2022 ↗)
- motverka utestängning»Alltför många barn börjar aldrig gymnasieskolan eller hoppar av i förtid.« (valmanifest 2022 ↗)
- kompensatorisk skola»En skola som ger barn lika chanser är också kompensatorisk, det vill säga den förmår ge mer stöd till den som kommer från sämre förutsättningar.« (valmanifest 2022 ↗)
- brett skoluppdrag»Vi vill se en skola med ett brett uppdrag« (partiprogram ↗)
Planen kräver en obligatorisk gymnasieskola och konstaterar att skolan misslyckats med sitt kompensatoriska uppdrag när alltför många elever inte tar sig igenom utbildningen.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen kräver en obligatorisk gymnasieskola och konstaterar att skolan misslyckats med sitt kompensatoriska uppdrag när alltför många elever inte tar sig igenom utbildningen. En spärrgräns som stänger ute elever från vidare studier står i motsättning till båda dessa åtaganden. Kravet på ett rättvist och rättvisande betygssystem talar för att behörighetsgränsen ändras snarare än behålls.
- obligatorisk gymnasieskolaavgörande»Obligatorisk gymnasieskola.« (partiprogram ↗)
- brustet kompensatoriskt uppdrag»Skolan har misslyckats med sitt kompensatoriska uppdrag.« (partiprogram ↗)
- rättvisande betygssystem»Rättvist och rättvisande betygssystem i svensk skola.« (partiprogram ↗)
- skolans kompensatoriska uppgift»Goda förutsättningar för skolan att klara sin kompensatoriska uppgift.« (partiprogram ↗)
Partiprogrammet slår uttryckligen fast att bedömningen i skolan ska främja lärande och utveckling – inte sortering – och att betyg aldrig ska vara det dominerande urvalsinstrumentet för fortsatta studier.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Partiprogrammet slår uttryckligen fast att bedömningen i skolan ska främja lärande och utveckling – inte sortering – och att betyg aldrig ska vara det dominerande urvalsinstrumentet för fortsatta studier. En spärrgräns som stänger ute elever från gymnasiet är just sådan sortering, och programmet säger att utbildningssystemet inte ska vara hinder som unga tvingas passera. Även pojkars sämre skolresultat lyfts som en samhällsutmaning.
- bedömning ska inte sorteraavgörande»förutsättningar. Bedömningen i skolan ska främja lärande och utveckling – inte sortering.« (partiprogram ↗)
- betyg inte dominerande urval»Betyg ska aldrig vara det enda, eller ens det dominerande, urvalsinstrumentet för« (partiprogram ↗)
- inga hinder i utbildningssystemet»Utbildningssystemet ska inte vara hinder som barn och unga tvingas passera, utan« (partiprogram ↗)
- pojkars skolresultat»oavsett kön, växer upp i en kultur av respekt snarare än kontroll. Att pojkar har sämre« (partiprogram ↗)
Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.
Partiprogrammet svarar på elever som inte når målen med rätt till det stöd och den tid som krävs för att lämna skolan med fullgoda kunskaper, inte med sänkta krav.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Partiprogrammet svarar på elever som inte når målen med rätt till det stöd och den tid som krävs för att lämna skolan med fullgoda kunskaper, inte med sänkta krav. Valmanifestet siktar på kunskapsresultat i världsklass, gör förbättrade skolresultat till huvudprioritering och vill rätta till betygsinflationen. Att avskaffa spärrgränsen för gymnasiebehörighet går i motsatt riktning. Planen avvisar därför motförslaget.
- stöd i stället för sänkta kravavgörande»stöd och den tid som krävs för att kunna lämna skolan med fullgoda kunskaper och uppnådda mål« (partiprogram ↗)
- kunskapsresultat i världsklass»Du ska ha tillgång till en likvärdig skola i hela landet, med sikte på en utbildning och kunskapsresultat i världsklass.« (valmanifest 2022 ↗)
- mot betygsinflation»Betygsinflationen måste ordnas upp, med oberoende rättning och kontroll av resultat.« (valmanifest 2022 ↗)
- höjda skolresultat»Att förbättra skolresultaten måste vara en huvudprioritering.« (valmanifest 2022 ↗)
Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.
Planen gör kunskap till skolans huvuduppdrag och kräver tydliga kunskapskrav, utvärdering och tidigt stöd i stället för sänkta trösklar.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen gör kunskap till skolans huvuduppdrag och kräver tydliga kunskapskrav, utvärdering och tidigt stöd i stället för sänkta trösklar. Dess svar på elever som inte når målen är förlängda skoldagar och obligatorisk lovskola samt möjlighet att läsa enstaka gymnasiekurser utan behörighet. Att avskaffa spärrgränsen för gymnasiebehörighet går därmed emot planens linje.
- kunskapsuppdraget förstavgörande»Kunskap är skolans huvuduppdrag.« (partiprogram ↗)
- insatser i stället för sänkta krav»Dessutom vill vi kunna förlänga skoldagarna för de elever som annars riskerar att halka efter, och ha mer av obligatorisk lovskola tidigare i skolåren.« (valmanifest 2022 ↗)
- utvärdering av kunskaper»Utvärdering behövs för att mäta kunskap och garantera stöd och hjälp i tid.« (partiprogram ↗)
- alternativ väg utan behörighet»Elever som saknar gymnasiebehörighet ska ha möjlighet att läsa enstaka och yrkesinriktade« (partiprogram ↗)
Planen bygger på att elevernas kunskapsbildning ska utvärderas genom betyg så att förbättringsområden kan identifieras och brister åtgärdas så tidigt som möjligt, och att en examen tydliggör vilken kompetens eleven tillägnat sig.
Plandokument: partiprogram
Skäl och citat
Planen bygger på att elevernas kunskapsbildning ska utvärderas genom betyg så att förbättringsområden kan identifieras och brister åtgärdas så tidigt som möjligt, och att en examen tydliggör vilken kompetens eleven tillägnat sig. Svaret på att elever inte når godkänt är enligt planen stöd och stimulans efter behov, inte att ta bort kunskapskravet för behörighet. Att avskaffa spärrgränsen ligger därför vid sidan av planens linje.
- betyg som utvärderingavgörande»elevernas kunskapsbildning utvärderas för att förbättringsområden ska kunna identifieras« (partiprogram ↗)
- brister ska åtgärdas tidigt»Det är viktigt att utvärderingar görs av elevernas kunnande så att eventuella brister« (partiprogram ↗)
- stöd efter behov»Skolan har ett ansvar för att eleverna får det stöd och den stimulans som motsvarar deras« (partiprogram ↗)
- tydliga kunskapskrav»Genom en gymnasieexamen tydliggörs den kompetens och de« (partiprogram ↗)
Planens svar på att för många lämnar grundskolan utan behörighet är mer stöd och högre krav - obligatorisk lovskola, central rättning och stopp för betygsinflation - inte lägre trösklar.
Plandokument: valmanifest 2022
Skäl och citat
Planens svar på att för många lämnar grundskolan utan behörighet är mer stöd och högre krav - obligatorisk lovskola, central rättning och stopp för betygsinflation - inte lägre trösklar. Att avskaffa spärrgränsen för gymnasiebehörighet skulle sänka kraven i stället för att lyfta kunskaperna, och strider mot målet att varje elev ska gå ut nian med fullständiga betyg.
- fullständiga betyg som målavgörande»Moderaterna vill få ordning på svensk skola så att varje elev går ut nian med fullständiga betyg och möter vuxenlivet med rätt kunskaper och gott självförtroende.« (valmanifest 2022 ↗)
- mot betygsinflation»• Sätta stopp för betygsinflation och olämpliga påtryckningar från föräldrar« (valmanifest 2022 ↗)
- rättvis och central bedömning»• Införa central rättning av betygsgrundande nationella prov samt ett slutprov efter årskurs nio – och ge Skolinspektionen i uppdrag att granska skolor som avviker från nationella prov« (valmanifest 2022 ↗)
- stöd i stället för sänkta krav»• Införa en skyldighet för kommuner att erbjuda lovskola från lågstadiet. Elever som ligger efter i skolan ska vara skyldiga att delta i lovskolan« (valmanifest 2022 ↗)
Planen bygger på att betyg rättvist ska mäta kunskap och arbetsinsats och att läroplanerna ska kompletteras med tydligare kunskapsmål.
Plandokument: partiprogram · valmanifest 2022
Skäl och citat
Planen bygger på att betyg rättvist ska mäta kunskap och arbetsinsats och att läroplanerna ska kompletteras med tydligare kunskapsmål. Att avskaffa spärrgränsen för gymnasiebehörighet skulle lösa upp kravet på uppnådd kunskap i stället för att höja den. Planens svar på elever som inte når målen är i stället tvååriga praktiska gymnasieutbildningar och en skola med ordning och reda.
- betyg mäter kunskapavgörande»Syftet med betyg skall vara att dels rättvist kunna mäta kunskap och arbetsinsats« (partiprogram ↗)
- tydligare kunskapskrav»Läroplaner ska kompletteras med tydligare kunskapsmål.« (valmanifest 2022 ↗)
- praktiska vägar för fler»Tvååriga praktiska gymnasieutbildningar ska införas för att ge snabbare vägar in på arbetsmarknaden.« (valmanifest 2022 ↗)
- kunskapsorienterad skola»Återupprätta en kunskapsorienterad skola med ordning och reda« (valmanifest 2022 ↗)
Dela och bädda in
Källor och dokument
- Betänkandet på riksdagen.se (2025/26:UbU8)
- Betänkandets fulltext (HD01UbU8)
- Voteringsdata per ledamot (API)
- Ärendestatus (API)
Behandlade dokument
- Motion 2025/26:1057 — Stärkt religionsfrihet av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:109 — Införande av svenskt kulturarv och hembygdskunskap i läroplanen av Björn Tidland (SD)
- Motion 2025/26:1114 — Föreningskunskap i skolan av Anne-Li Sjölund (C)
- Motion 2025/26:1138 — Ungdomsråd av Martina Johansson (C)
- Motion 2025/26:1189 — Värnande av skolavslutningar av Viktor Wärnick (M)
- Motion 2025/26:1203 — Idrott och hälsa i grundskolan av Ulrika Heindorff (M)
- Motion 2025/26:1264 — Modersmålsundervisningen av Louise Thunström m.fl. (S)
- Motion 2025/26:1297 — Intresset för det tyska språket av Sten Bergheden (M)
- Motion 2025/26:1334 — Skandinavisk språkförståelse av Runar Filper (SD)
- Motion 2025/26:1335 — Värnande om de svenska folkmålen av Runar Filper (SD)
- Motion 2025/26:1336 — Morgonsamling av Runar Filper (SD)
- Motion 2025/26:1501 — Åtgärder mot populism, desinformation och mediekoncentration för att stärka demokratin av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1520 — Utvärdering och förtydligande av religionsfrihetens gränser för att motverka normkollisioner och värna det öppna samhället av Emma Ahlström Köster (M)
- Motion 2025/26:1550 — Godkända betyg i kärnämnena av Mona Olin (SD)
- Motion 2025/26:1578 — Islams ökande inflytande i skolan av Nima Gholam Ali Pour (SD)
- Motion 2025/26:1632 — Nationell kursplan för modersmålsundervisning i svenskt teckenspråk av Jessica Rodén (S)
- Motion 2025/26:1675 — Inför totalförsvarskunskap redan i grundskolan av Katarina Tolgfors m.fl. (M)
- Motion 2025/26:169 — Arabiskans betydelse i världen och Sverige av Jamal El-Haj (-)
- Motion 2025/26:1699 — Nationell sammanhållning och gemenskap av Staffan Eklöf (SD)
- Motion 2025/26:1800 — Krafttag mot antisemitism av Magnus Jacobsson (KD)
Källa: Sveriges riksdag