Nationalscen för Sápmi

Partiprogrammet ger Sverige en särskild uppgift att stärka urfolkens rättigheter till identitet, språk och kulturarv, uttryckligen sett i ljuset av statens historiska oförrätter och exploateringen av norra Sverige. Motförslagets krav på ekonomisk trygghet och självständighet för de samiska kulturinstitutionerna, med stöd till Sametinget och Giron Sámi Teáhter, är det åtagandet omsatt i kulturpolitik. Planen vill dessutom ge kulturen goda och stabila ekonomiska villkor.

• stärkta urfolksrättigheteravgörande»Sverige har en särskild uppgift att stärka urfolks och« (partiprogram ↗)
• rätt till språk och kulturarv»de nationella minoriteternas rättigheter till identitet, språk, kulturarv« (partiprogram ↗)
• kolonialt arv i norr»Exploateringen av norra Sverige är en del av en lång« (partiprogram ↗)
• stabila villkor för kulturinstitutioner»Kulturpolitiken behöver skapa goda ekonomiska villkor för såväl« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Partiprogrammet slår fast att kulturlivet ska spegla den kulturella mångfalden och att det ingår att hävda och stödja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sitt språk och sin kultur. Ökad ekonomisk trygghet för samiska kulturinstitutioner och fortsatt stöd till Giron Sámi Teáhter är ett direkt uttryck för det, liksom kravet att professionella kulturinstitutioner ska finnas över hela landet.

• stöd till minoriteters kulturavgörande»I detta ska också ingå att hävda och stödja nationella minoriteters möjligheter att« (partiprogram ↗)
• kulturell mångfald i institutionerna»Kulturinstitutionerna och kulturlivet måste spegla den kulturella mångfalden i dagens« (partiprogram ↗)
• kulturinstitutioner i hela landet»Institutioner för det professionella kulturlivet ska därför finnas över hela landet« (partiprogram ↗)
• levande kulturliv»Sverige ska ha ett levande, fritt och obundet kulturliv som både stärker samhörigheten och utmanar« (valmanifest 2022 ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Valmanifestet vill stärka nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter och att Sverige förbinder sig att följa ILO 169. Partiprogrammet vill att Sverige snarast ratificerar konventionen och att människor alltid ges rätt att definiera och utöva sin egen identitet och kultur. Stärkt ekonomisk trygghet för de samiska kulturinstitutionerna och Sametinget följer direkt av dessa åtaganden.

• samernas urfolksrättigheteravgörande»stärka nationella minoriteters och urfolket samernas rättigheter och att Sverige ska förbinda sig att följa den internationella konventionen om urfolks rättigheter (ILO 169).« (valmanifest 2022 ↗)
• ratificera ILO 169»bör snarast ratificera FN:s konvention om urfolks« (partiprogram ↗)
• rätt till egen kultur»att definiera och utöva sin egen identitet och kultur.« (partiprogram ↗)

Planen åtar sig att stärka minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning och att kultur ska finnas i hela landet. Ökat stöd till Sametinget och fortsatt stöd till en samisk scenkonstinstitution är ett medel för att de samiska språken och kulturarvet ska överleva. Planen stöder därför kravet.

• minoritetsspråkens ställningavgörande»Vi vill stärka bland annat äganderätten, diskrimineringsförbudet, minoritetsskyddet och minoritetsspråkens ställning, och grundlagsskydda rätten till abort och reproduktiv hälsa.« (valmanifest 2022 ↗)
• kultur i hela landet»Att tillhandahålla kultur i hela landet är en viktig utgångspunkt för Centerpartiet.« (valmanifest 2022 ↗)
• spridd kulturverksamhet»Statliga kulturinstitutioner ska sprida sin verksamhet i hela landet.« (partiprogram ↗)
• vårda kulturarvet»vårda och utveckla ett kulturarv« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Partiprogrammet ålägger det offentliga att understödja ett kultur- och medieutbud med minoritetsspråksprofil och att upprätthålla samernas ställning som urfolk. Fortsatt och tryggare stöd till Giron Sámi Teáhter och till de samiska språkens överlevnad följer av detta, liksom av kravet att det offentliga på alla nivåer gynnar mångfalden av kulturuttryck. Planen vill samtidigt renodla Sametingets roll, vilket kvalificerar men inte upphäver stödet.

• stöd till minoritetsspråkig kulturavgörande»språk-, kultur- och medieutbud med minoritetsspråksprofil« (partiprogram ↗)
• samernas urfolksställning»samernas ställning som urfolk ska upprätthållas« (partiprogram ↗)
• mångfald av kulturuttryck»Det offentliga ska på alla nivåer gynna mångfalden av kulturuttryck, öka kulturens tillgänglighet« (partiprogram ↗)
• renodlad roll för Sametinget»Sametingets roll som förvaltningsmyndighet ska tydligt skiljas från rollen som folkvalt organ« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen gör det till en central offentlig uppgift att stödja minoriteters egna insatser för att behålla och vidareutveckla sin kultur, och slår särskilt fast att samisk kultur ska värnas. Motförslagets krav på tryggad ekonomi och självständighet för samiska kulturinstitutioner, inklusive Giron Sámi Teáhter och Sametinget, är en tillämpning av det åtagandet. Planen understryker samtidigt att det offentliga ska stödja utan att styra, vilket talar för fortsatt stöd snarare än detaljstyrning.

• stödja minoriteters egna insatseravgörande»Det är en central offentlig uppgift att stödja minoriteters egna insatser för att behålla och vidareutveckla« (partiprogram ↗)
• samisk kultur ska värnas»Rennäringen ska värnas eftersom den är en betydelsefull del av samisk kultur« (partiprogram ↗)
• kulturell infrastruktur i hela landet»det som brukar benämnas en kulturell infrastruktur, i hela landet« (partiprogram ↗)
• stödja men inte styra»ska stödjas av det offentliga, men inte« (partiprogram ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planen innehåller inga åtaganden om samiska kulturinstitutioner, Sametinget eller en nationalscen för Sápmi. Närmast liggande principer är att politiken måste prioritera och välja bort och att nya löften ska rymmas inom överskottsmålet. Ett utökat och långsiktigt statligt finansieringsåtagande på området följer därför inte av planen.

• prioritering av statens uppgifteravgörande»Politiken har en viktig uppgift att prioritera och välja bort« (partiprogram ↗)
• finansierade reformer»Alla nya löften och reformer – som till exempel våra inkomstskattesänkningar – behöver finansieras eller rymmas inom överskottsmålet.« (valmanifest 2022 ↗)
• kulturens oberoende från staten»Målet ska vara självständiga institutioner som i sin verksamhet står fria från stat och politik.« (partiprogram ↗)

Planen undantar de nationella minoriteterna från allmänna assimileringssträvanden och ger dem långtgående kulturell autonomi, och slår fast att de skilda kulturerna bör erkännas och skyddas. Att stärka de samiska kulturinstitutionernas ekonomiska trygghet och självständighet ligger i linje med detta. Planens krav på återhållsamhet med offentliga utgifter drar samtidigt åt andra hållet.

• kulturell autonomi för minoriteteravgörande»assimileringssträvanden och ges långtgående kulturell autonomi.« (partiprogram ↗)
• kulturer ska skyddas»mänsklighetens gemensamma arv och bör erkännas och skyddas till allas gagn.« (partiprogram ↗)
• värna urfolkens kultur»Urfolkens ställning och kulturella värden ska värnas i den utrikespolitiska inriktningen.« (valmanifest 2022 ↗)
• återhållsamma offentliga utgifter»Skala bort onödiga utgifter i det offentliga« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.