Utbildningens dimensionering

Partiprogrammet kräver att staten tar över huvudansvaret för skolan och att friskolesystemet avskaffas, just för att en marknadsstyrd dimensionering inte ger en jämlik skola. Valmanifestet slår fast att gymnasieskolan ska kunna möta alla barns behov och inte som idag bygga på konkurrens. Ökad statlig styrning och dimensionering med tydligare ramar för både offentliga och enskilda huvudmän ligger därmed i planens kärna.

• statligt huvudansvar för skolanavgörande»För att bygga upp en jämlik skola vill vi att staten tar« (partiprogram ↗)
• gymnasium efter behov, inte konkurrens»Gymnasieskolan ska kunna möta alla barns behov, och inte som idag bygga på konkurrens.« (valmanifest 2022 ↗)
• avskaffa marknadsskolan»Vänsterpartiet vill avskaffa marknadsskolan med start nästa mandatperiod.« (valmanifest 2022 ↗)
• utbildning för föränderligt arbetsliv»behov i ett föränderligt arbetsliv, med breda kunskaper under« (partiprogram ↗)

Ståndpunkten grundas på det citerade åtagandet i partiets egna dokument; den verkliga rösten avvek. Klicka på citatet för att verifiera det i dokumentet.

Valmanifestet vill ta tillbaka kontrollen över var och när fristående skolor etablerar sig och kräver en starkare koppling mellan utbildningsutbudet och samhällets behov av personal, och partiprogrammet ger kommunerna avgörande inflytande över nya skoletableringar. Motförslagets krav på ökad statlig styrning och dimensionering samt tydligare ramar för både offentliga och enskilda huvudmän är samma sak i sak. Kompetensförsörjningen är enligt planen dessutom ett statligt ansvar.

• kontroll över skoletableringavgörande»Vi vill förbjuda vinstuttagen i skolan och ta tillbaka kontrollen över var och när fristående skolor etablerar sig.« (valmanifest 2022 ↗)
• dimensionering efter behov»Det ska finns en starkare koppling mellan de utbildningar som erbjuds och de behov av personal som finns i samhället.« (valmanifest 2022 ↗)
• kommunalt inflytande över etablering»Kommunerna ska ha ett avgörande inflytande över nya skoletableringar.« (partiprogram ↗)
• statligt ansvar för kompetensförsörjning»Staten har ett ansvar för att säkra kompetensförsörjningen, inte minst i välfärden.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen vill att arbetsmarknaden blir bättre på att matcha arbetsgivare och arbetstagare och att utbildningar erbjuds där behovet av arbetskraft är stort. Ökad statlig styrning av gymnasiets dimensionering, med tydligare ramar för både offentliga och enskilda huvudmän, är ett medel för det och ligger i linje med planens krav på fungerande offentlig kontroll av alla huvudmän och på ett skolval som bryter segregationen. Planen talar inte om dimensioneringslagstiftningen i sig.

• bättre matchningavgörande»Arbetsmarknaden behöver bli bättre på att matcha arbetsgivare och arbetstagare.« (partiprogram ↗)
• utbildning efter arbetskraftsbehov»Yrkeshögskolan ska ge möjlighet till kvalificerade utbildningar inom områden där behovet av arbetskraft är stort.« (partiprogram ↗)
• kontroll av alla huvudmän»Alla skolor, oavsett huvudman, ska vara föremål för fungerande kontroll genom en stark offentlig inspektion.« (partiprogram ↗)
• rättvist skolval»bryta skolsegregationen och göra skolvalet fritt och rättvist för alla« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planens bärande åtagande är decentralisering: beslut ska fattas nära dem som berörs, regelverken ska ge stor frihet att lösa skolans uppgift lokalt och elevernas möjlighet att fritt välja utbildning ska vara så stor som möjligt. Ökad statlig styrning och dimensionering av gymnasieprogrammen går i motsatt riktning. Åtagandet om att utbildningen ska utgå från arbetsmarknadens behov väger emot.

• decentraliserat beslutsfattandeavgörande»Decentralisera mera. Människor ska få bestämma mer själva, och politiska beslut ska fattas nära dem som berörs.« (valmanifest 2022 ↗)
• fritt utbildningsval»Möjligheten för elever och studenter att fritt välja utbildning ska vara så stor som möjligt.« (partiprogram ↗)
• lokal frihet i skolan»Lagstiftning och regelverk måste erbjuda stor frihet« (partiprogram ↗)
• utbildning efter arbetsmarknadens behov»Utbildningssystemet behöver i betydligt större utsträckning utgå från arbetsmarknadens behov.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen vill att huvudmannaskapet för den offentliga grund- och gymnasieskolan blir statligt och att staten tar över ansvaret från kommunerna så att likvärdigheten inte beror på var eleven bor. Den kräver också att yrkesutbildningarna har nära anknytning till arbetsmarknaden. Ökad statlig styrning av gymnasiets dimensionering, med både elevernas efterfrågan och arbetsmarknadens behov vägda in, följer därför av planen; skolvalet ska samtidigt värnas.

• statligt huvudmannaskapavgörande»Huvudmannaskapet för den offentliga grund- och gymnasieskolan ska därför vara statligt.« (partiprogram ↗)
• förstatligad skola för likvärdighet»Vi vill att staten tar över ansvaret från skolan från kommunerna så att alla elever får gå i bra skolor – inte bara de som råkar bo på rätt ställe.« (valmanifest 2022 ↗)
• arbetsmarknadens behov vägs in»Yrkesutbildningarna ska ha nära anknytning till arbetsmarknaden och stärka elevens kontakter med arbetslivet.« (partiprogram ↗)
• värnat skolval»Vi vill i stället stärka skolvalet genom att göra det obligatoriskt och samordnat, så att fler i stället för färre får välja vilken skola de vill gå i.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Planens åtagande är att gymnasieskolan i hög grad ska utgå från elevernas behov och intressen och därför präglas av mångfald, och att makten ska ligga på rätt nivå enligt subsidiaritetsprincipen. Motförslagets krav på ökad statlig styrning och dimensionering av gymnasiets program samt fastare ramar för både offentliga och enskilda huvudmän går i motsatt riktning. Planen varnar också uttryckligen för att politiken lägger sig i i onödan.

• gymnasiet efter elevernas behovavgörande»Gymnasieskolan ska i hög grad utgå från elevernas« (partiprogram ↗)
• rätt makt på rätt plats»Rätt makt på rätt plats, det är den kristdemokratiska« (partiprogram ↗)
• politisk återhållsamhet»Politiker måste motstå frestelsen att i onödan« (partiprogram ↗)
• brett utbildningsutbud»Ett brett spektrum av både teoretiska och praktiska utbildningar ska erbjudas eleverna.« (partiprogram ↗)

Planen åtar sig uttryckligen en nationell samordning över samhällets behov av antalet utbildningsplatser och en tydligare statlig styrning inom skolan, med motiveringen att kompetensförsörjningen måste bli bättre. Motförslagets krav på uppföljning av dimensioneringslagstiftningen och på ökad statlig styrning av gymnasieprogrammen är samma sak i sak. Planen värnar samtidigt det fria valet, vilket kvalificerar men inte upphäver stödet.

• nationell samordning av utbildningsplatseravgörande»Få på plats en nationell samordning över samhällets behov av antalet utbildningsplatser för att förbättra kompetensförsörjningen« (valmanifest 2022 ↗)
• tydligare statlig styrning»Öka likvärdigheten genom att införa ett gemensamt kommunalt kösystem och en tydligare statlig styrning av skolpengen« (valmanifest 2022 ↗)
• bättre kompetensförsörjning»Kompetensförsörjningen på svensk arbetsmarknad måste bli bättre.« (valmanifest 2022 ↗)
• fritt skolval»Det fria skolvalet gör att alla barn oavsett bakgrund och ekonomi kan välja den skola som passar dem bäst.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.

Valmanifestet kräver att utbildningsväsendet i högre grad anpassas efter arbetsmarknadens behov och att man utbildar efter de behov som finns där, vilket är precis det kompetensgap motförslaget vill åtgärda. Partiprogrammet förespråkar dessutom att staten återtar huvudmannaskapet för skolan för att garantera likvärdighet, vilket bär kravet på ökad statlig styrning av dimensioneringen. Planens värn om det fria skolvalet är en gräns för hur långt styrningen får gå, men upphäver inte stödet.

• utbildning efter arbetsmarknadenavgörande»Utbildningsväsendet och integrationsprogram måste också i högre grad anpassas efter arbetsmarknadens behov.« (valmanifest 2022 ↗)
• statligt huvudmannaskap»Sverigedemokraterna förespråkar att staten återtar huvudmannaskapet« (partiprogram ↗)
• dimensionering efter behov»Utbilda efter de behov som finns på arbetsmarknaden« (valmanifest 2022 ↗)
• fritt skolval»Det fria skolvalet ska värnas för att ge valfrihet åt föräldrar och elever.« (valmanifest 2022 ↗)

Planen tar inte uttryckligen ställning i den fråga utskottet avgjorde — ofta för att utskottets skäl var procedurmässigt. Ståndpunkten är härledd och källbelagd, men visar inte att partiet bröt ett åtagande.